Svenn Dybvik

– I Sverige har vi egentligen inte så stora problem med falska nyheter som är helt igenom påhittade. Här handlar det mer om att folk sprider saker som har hänt och gör det i syfte att folk ska tappa förtroendet för till exempel polisen eller att man vill pumpa ut bilden av att Sverige är ett tillstånd av kollaps, säger han och fortsätter:

– Man vantolkar fakta eller kopplar till exempel ett brott till flyktingar fast man inte egentligen har en aning om ifall det finns en koppling.

Varför lika viktigt som vad

Syftet med att något sprids – och av vem – är lika viktigt att ha koll på som att fakta stämmer.

Enligt en artikel i Washington Post som refererar till forskning från Columbia University, baserades till exempel en del av de ryska försöken att påverka opinionen under amerikanska valet 2016 inte på falska nyheter, utan på sanna nyheter från etablerade amerikanska nyhetskällor. "Russia used mainstream media to manipulate American voters ".

Rent falska nyheter är inte lika vanliga som tvetydiga eller sådana som vill erodera förtroende.

Informationen användes då för att påverka debatten i en viss riktning, genom att översvämma Twitter med enbart vissa frågor. Till exempel sådant som underminerade Trumps motståndare.

Fredrik Konnander är verksamhetsansvarig på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och lyfter fram källkritik som ett viktigt demokratiskt verktyg. Och han menar att information aldrig är neutral.

– Att påverka olika målgrupper för att få dem att ändra sina uppfattningar är mycket vanligt. Rent falska nyheter är inte lika vanliga som tvetydiga eller sådana som vill erodera förtroende, säger han.

– Fundera över hur en avsändare vill förändra dina uppfattningar och ditt agerande. Ofta handlar det inte om att totalt förändra någons verklighetsbild utan att puffa uppfattningar åt något håll som gynnar avsändaren. Detta kan självfallet vara mycket subtilt och svårt att upptäcka. Är det en part som erbjuder enkla lösningar på svåra problem bör man vara uppmärksam, fortsätter Fredrik Konnander.

3 kontrollfrågor

Vad är syftet?

Ta reda på vad den som har spridit informationen egentligen vill – det kan skilja sig från ursprungsavsändarens syften.

Vem sprider?

– Är det en part som erbjuder enkla lösningar på svåra problem bör man vara uppmärksam, säger Fredrik Konnander på MSB.

Hur nådde innehållet dig?

Hur kom det in i ditt flöde? Via någon du aktivt följer, för att en vän delade eller för att en grupp eller organisation har ett intresse av att sprida informationen?

Följ spåret till källan

Det är alltså viktigt att vara uppmärksam på hur det du läser och tittar på kom in i ditt flöde. Alla har olika anledningar till att de sprider ett material, samtidigt som ursprungskällan kan ha ett helt annat syfte.

– Det är troligare att du litar på ett underlag som kommer från en vän, eftersom det är någon du känner och kan värdera. Dock måste du alltid göra dig besväret att kontrollera vilken den ursprungliga källan är, säger Fredrik Konnander.

Ytterst kan det demokratiska samtalet och viljan att delta i utvecklingen av samhället påverkas.

– För att själv kunna skapa sig en uppfattning om innehåll och syfte med ett budskap måste man kunna klarlägga hur budskapet har spridits och vilka som har delat budskapet innan det kom fram till dig. Om ett budskap har spridits av någon som står nära dig så kan det har större trovärdighet men du kanske inte vet från vem personen fick budskapet. Därför är det viktigt att följa spåret hela vägen till källan.

Som artikeln i Washington Post visar, är det ganska lätt att få en fråga eller en åsikt att se betydligt större ut än vad den kanske egentligen är. Så att lära sig något om avsändaren och dess syften är på ett sätt lika viktigt som att kolla vad som sprids.

För det mesta tyder på att det kan bli allvarliga konsekvenser om vi låter bli.

– Ytterst kan det demokratiska samtalet, och viljan att delta i utvecklingen av samhället, påverkas, säger Fredrik Konnander.

https://internetkunskap.se/artiklar/kallkritik/ska-du-verkligen-dela-den-har-artikeln/

Ska du verkligen dela den här artikeln?

https://internetkunskap.se/artiklar/kallkritik/sa-funkar-artiklarna-alla-vill-dela/

Så funkar artiklarna alla vill dela

Att sprida information är i dag lekande lätt – på gott och ont. Det är lätt att skylla på andra när lögner får spridning, men ofta är det ju vi som själva tar beslutet att trycka på delningsknappen. Så varför är vi inte mer kritiska innan vi sprider information vidare?

Du ser rubriken. Du känner "Ja, exakt så är det!" och snabbare än blixten har du skickat texten vidare så att dina vänner också kan ta del av den.

Men stopp. Hann du verkligen fundera på om det du just läste verkligen stämmer?

Siri Helle är psykolog och intresserar sig för hur vi människor agerar på nätet och vad som ligger till grund för våra ibland lite för snabba beslut.

– En vanlig psykologisk orsak till det här kallas för bekräftelsebias. Om du har en åsikt och får information som talar för den åsikten, då köper vi det ofta rakt av. Om informationen däremot går emot det vi tycker, då börjar vi genast ifrågasätta informationen. Vi har en inbyggd vilja att bekräfta vår egen världsbild, säger hon.

Resultatet blir att vi börjar leta efter enkla lösningar på saker som egentligen är komplicerade. Är ämnet dessutom aktuellt och väcker starka känslor hos oss, blir vi ofta mindre benägna att tänka efter det där extra varvet innan vi delar

Du litar på dina vänner

En bidragande orsak till att vi inte ifrågasätter det vi läser mer, är att vi tenderar att lita mer på information vi får från våra vänner. Har din kompis delat något på Facebook, finns risken att du delar det vidare enbart på grund av er relation. Auktoriteter av olika slag har ungefär samma effekt på vårt omdöme.

– Vi människor är flockdjur och är byggda för att lita på de människor vi har nära oss. Och det är ju väldigt viktigt att vi gör det också. Men faktum är att vi skulle behöva vara källkritiska även mot våra vänner ibland. Och framförallt vara medvetna om att vi har den här tendensen att lita mer på våra vänner, säger Siri Helle.

Det är inte så att du tänker att du delar lögner, utan du tänker ju att det du delar är sant.

https://youtu.be/JEE_n0O5DdU

Visst delas många lögner med berått mod, men ofta finns det inte något ont uppsåt. De flesta som delar något är nämligen övertygade om att det de delar är riktigt, och att andra bör få ta del av det.

– Det är inte så att du tänker att du delar lögner, utan du tänker ju att det du delar är sant. Om inte helt hundra procent, så kanske du ändå anser att det du delar ändå säger någonting sant om ämnet. Ändamålen helgar så att säga medlen, menar Siri Helle.

5 faktorer som ökar risken att vi sprider en lögn:

Aktuella ämnen. När ett ämne är högaktuellt blir många nyfikna och vi delar gärna snabbt för att visa att vi är insatta.
Innehåll som väcker känslor, särskilt rädsla. Även om vi tycker att vi är rationella människor så styrs vi av känslor.
Bekräftelse. Om ett innehåll bekräftar något man redan tycker, misstänker eller tror är sant.
Vänner eller förebilder. Om den som förespråkar något är en god vän, en förebild eller auktoritet, så lyssnar vi mer.
Grupptillhörighet. Om många tycker samma kan åsikter förstärkas och allt som sägs inom gruppen tenderar att betraktas som sant.

https://youtu.be/a2Bg0LJyFfg

Vi vill hålla fast vid vår övertygelse

Vår psykologiska benägenhet att inte acceptera ny information kan också ställa till det.

Om du under många år till exempel trott ett visst livsmedel är onyttigt att äta, och den ståndpunkten plötsligt punkteras, kan det vara svårt att ta in. Det kan kännas jobbigt att bli överbevisad och när det händer uppstår känslor av skam.

Då är det betydligt enklare att hålla fast vid den bild som inte stämmer.

– Ironiskt nog blir vi mer källkritiska när något talar emot vår övertygelse. Då gör vi vad vi kan för att argumentera emot, säger Siri Helle.

Vill du nå någon med ny information som talar emot deras uppfattning, så ska du inte konfrontera eller starta debatt.

Om många i din närhet tycker samma sak, kan åsikten förstärkas ytterligare och skapa en sorts gemenskap.

Risken är då att allt som sägs inom gruppen lätt betraktas som sant, och input som kommer utifrån automatiskt betraktas som felaktig.

– Vill du nå någon med ny information som talar emot deras uppfattning, så ska du inte konfrontera eller starta debatt. Här måste ni istället försöka förstå varandra, samtala och ställa frågor. Först då kan en person upptäcka de blinda fläckarna i sitt resonemang. Att peka ut och säga att någon har fel, funkar inte. Då går man bara in i försvar, säger Siri Helle.

Det är viktigt att ha de här mekanismerna med sig när man interagerar på nätet. Att ha kunskap om hur man psykologiskt reagerar på olika typer av information – och hur andra gör det. För hur vi kommunicerar påverkar våra relationer till varandra och vårt samhälle. Och när lögner sprids tar dessa relationer skada.

– En konsekvens av att lögner och felaktigheter sprids så här, är att folk riskerar tappa förtroendet för andra människor i allmänhet och för medier i synnerhet, avslutar Siri Helle.

Så skadar lögner på nätet

https://internetkunskap.se/artiklar/kallkritik/sa-skadar-logner-pa-natet/

På internet kan även vita lögner få allvarliga konsekvenser. Vad blir följderna när osanningar sprids blixtsnabbt i sociala medier?

Det kan vara svårt att avgöra vad som är sant och falskt, särskilt om våra vänner sprider informationen. Förr – säg innan 1996 då "internetpaket" blev årets julklapp – var det här inte ett jättestort problem. Missförstånd och medvetna lögner var ofta begränsade till ett mindre geografiskt område, eller till och med en bekantskapskrets.

Så är det inte riktigt längre. Idag kan en lögn spridas över hela världen på nolltid. Därför är det viktigare än någonsin att ha koll på de mest vanligt förekommande nätlögnerna – och deras konsekvenser.

Politiska lögner

Att sprida osanningar om sina politiska motståndare är ett effektivt vapen i kampen om väljarna. Ett vapen som även kan användas av andra än politikerna i landet i fråga. Efter det amerikanska valet 2016 började det spekuleras i att främmande makter och intressen skulle försöka att infiltrera även svenska val, och detta är sannolikt något vi behöver vara vaksamma på i framtiden.

Peter M. Dahlgren är doktorand på JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs Universitet. Han forskar om så kallade filterbubblor och bekräftelsebias och menar att det svenska systemet är relativt motståndskraftigt.

− I Sverige har vi många partier, och förhoppningsvis en bra balans. Det behöver inte bli en ofördelaktig bild av bara den ena sidan. Däremot sprids det många rykten om att det svenska val kan bli påverkade av utländska intressen på olika sätt. Frågan man måste ställa sig är hur sannolika de ryktena är.

Konsekvens: misstro mot politiska processer riskerar att försvaga demokratin

Den demokratiska modellen riskerar att försvagas när propaganda och lögner enkelt kan få spridning, samtidigt som rykten om manipulation utifrån florerar. Valprognoser får allt svårare att träffa rätt och tilltron till folkvalda politiker samt politiska processer kan skadas.

Uthängning av individer

Sociala medier har gjort personliga relationer extra sårbara. Det är i dag enkelt att hänga ut en person på nätet med namn och bild.

Det finns exempel på individer som anmälts försvunna – utan att vara det. De missriktat välmenande delningarna sker blixtsnabbt, men det kan röra sig om en person som inte vill bli funnen eller som skyddar sig mot en våldsam partner. Polisen vädjar titt som tätt om att inte dela efterlysningar i sociala medier utan att dubbelkolla sanningshalten först, och tipsar i det här inlägget på Facebook om vad du bör tänka på när du delar.

Det finns exempel på individer som anmälts försvunna – utan att vara det.

Att bli oskyldigt anklagad för något, eller att få intima bilder på sig själv spridda, kan vara mycket kränkande. Det finns exempel på svartsjuka ex som kapat ett Facebook-konto för att sprida nakenbilder, något som är straffbart.

Dela inte innehåll som syftar till att kränka eller förlöjliga en person.

Konsekvens: personliga trauman

Att bli uthängd, anklagad, dödförklarad eller att någon sprider nakenbilder på sig är kraftiga sociala trauman. Ofta kan det vara ännu värre för personens närstående.

https://youtu.be/pEXsES5R_AE

Misstänkliggörande av grupper

En allt vanligare lögnkategori är när hela grupper i samhället porträtteras på ett negativt sätt på grund av till exempel kön eller etnicitet. Händelser tas ur sin kontext, information utelämnas och i övrigt ovidkommande detaljer lyfts fram för att förstärka den poäng man vill göra. Dramatiska rubriksättningar i artiklar och blogginlägg kan skapa delningar utan att man ens läser innehållet. En studie från Columbia University och French Institute visade till exempel att 59 procent av alla artiklar som spreds på Twitter (numera X) förblev olästa.

En studie visade att 59 procent av alla artiklar som spreds på Twitter förblev olästa.

Det är viktigt att komma ihåg att det ofta finns en agenda bakom kraftiga påståenden. Men agendan kan också vara omedveten − krönikörer och opinionsbildare som får bra respons för allt starkare åsikter i en fråga, får vatten på sin mentala kvarn, menar Peter M. Dahlgren. Han tillägger att det är en fullt naturlig reaktion.

− Det kallas operant betingning − man förstärker det man blir uppmuntrad till. Om fler gillar mina krönikor eller poster i sociala medier påverkar det mig att fortsätta. Det gör också att man kan ändra sin stil, åsikt och ton efter vad folk vill ha, och det kan vara omedvetet. Många likes är bekräftelse − ju fler likes, desto bättre går det, vilket förstärker beteendet.

Konsekvens: ökad polarisering och misstänksamhet mot vissa grupper i samhället

Lögner som syftar till att svartmåla och skuldbelägga vissa samhällsgrupper skapar en ökad känsla av vi och dem. I den klyftan av polarisering kan till och med brottsliga handlingar hetsas fram.

Dela detta!

Det är många som vill få oss att dela saker. På Facebook dyker det till exempel ofta upp uppmaningar om att kommentera ett inlägg eller dela det med så många som möjligt – alternativt klippa och klistra en text och posta den på sin egen vägg. Men de där inläggen har sällan någon vidare hög sanningshalt eller poäng.

När det handlar om att vi på olika sätt ska protestera mot Facebooks användarvillkor genom en post på den egna väggen, kan det förstås vara ett försök att skada plattformens varumärke. Men oftast handlar den här sortens delningar sannolikt om ett oskyldigt kedjebrev som någon vill se hur långt det kan nå.

Nästa gång kan dock innehållet vi delar vara desto mer skadligt, till exempel om det innehåller länkar med virus eller personlighetstester med lösenordsfiske.

Konsekvens: lägre förtroende för informationskällor

Även oskyldiga lögner kan bidra till att skada förtroendet för sociala medier som informationskälla och positiv kraft. Ett okritiskt delande gör dessutom att även rent skadligt innehåll kan få snabb spridning.

Åsikter blir sanning

Sociala medier är en myllrande folkrörelse. Därför händer det ofta att en åsikt snabbt blir självuppfyllande. Vi tror gärna på saker som delas av folk i vår närhet, som gillas av många andra och som får oss att uppleva igenkänning. Detta tar till exempel Mattias Lundberg, docent i psykologi, upp i den här videon: "Fyra saker som gör att du går på lögner på nätet".

Utvecklingen inom arbetet med exempelvis klimatförändringar kan bromsas av att allt fler tror att fenomenet inte är orsakat av människor.

Lögner – ibland kallat "alternativa fakta" − kan användas för att misskreditera ett fenomen. Inom vetenskap, medicin och hälsa finns det till exempel nästan alltid studier som pekar på ett avvikande resultat, och googlar man på rykten går det alltid att finna bekräftelse och konspirationsteorier (till exempel att jorden är platt).

Det gäller att fråga sig vem som står bakom påståendet och vilka intressen som gynnas av att det sprids.

Konsekvens: ökad tro på konspirationsteorier

Om vetenskapliga belägg ständigt misskrediteras riskerar utvecklingen inom många områden bromsas. Arbetet med exempelvis klimatförändringar kan hindras av att allt fler inte tror att fenomenet är orsakat av människor. Och om många föräldrar övertygas om att vaccin är farligt, riskerar man att dödliga sjukdomar sprids i samhället.

Sammanfattning: 5 konsekvenser av att osanningar sprids

Misstro mot politiska processer riskerar att försvaga demokratin.
Den demokratiska modellen riskerar att försvagas när propaganda och lögner enkelt kan få spridning, samtidigt som rykten om manipulation utifrån florerar. Valprognoser får allt svårare att träffa rätt och tilltron till folkvalda politiker samt politiska processer kan skadas.

Personliga trauman.
Att bli uthängd, anklagad, dödförklarad eller att någon sprider nakenbilder på dig är kraftiga sociala trauman. Ofta kan det vara ännu värre för personens närstående.

Ökad polarisering och misstänksamhet mot vissa grupper i samhället.
Lögner som syftar till att svartmåla och skuldbelägga vissa samhällsgrupper skapar en ökad känsla av vi och dem. I den klyftan av polarisering kan till och med brottsliga handlingar hetsas fram.

Lägre förtroende för informationskällor.
Även oskyldiga lögner kan bidra till att skada förtroendet för sociala medier som informationskälla och positiv kraft. Ett okritiskt delande gör dessutom att även rent skadligt innehåll kan få snabb spridning.

Ökad tro på konspirationsteorier.
Om vetenskapliga belägg ständigt misskrediteras riskerar utvecklingen inom många områden bromsas. Arbetet med exempelvis klimatförändringar kan hindras av att allt fler inte tror att fenomenet är orsakat av människor. Och om många föräldrar övertygas om att vaccin är farligt, riskerar man att dödliga sjukdomar sprids i samhället.

https://internetkunskap.se/artiklar/kallkritik/sa-skadar-logner-pa-natet/

Bli en mer medveten internetanvändare

Här kan du lära dig mer om barnens digitala vardag, säkerhet på nätet och hur internet egentligen fungerar – samlad kunskap om internet helt enkelt!

▼

https://internetkunskap.se

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället.

▼

https://internetstiftelsen.se/om-oss/

Allmänt · ‽IT · ∴ · interrobangit · § · §IT

Dela · Kommentera

:

Kommentera

Av Svenn Dybvik - Söndag 14 april 20:24

Källkritik i Sverige

Hur är svenskarnas källkritiska förmåga? Här hittar du siffror och fakta från 2024 om hur många svenskar som delar nyheter utan att ha läst dem först, när det är som svårast att vara källkritisk och om nyhetshändelser där det är svårt att skilja på sant och falskt.

https://svenskarnaochinternet.se/utvalt/kallkritik-i-sverige/

I tider av krig, kris och stora omvärldshändelser är det många som försöker påverka vår bild av verkligheten. Samtidigt lever vi i en digital tid när vi utsätts för en enorm mängd information och innehåll från sociala medier.

Det är därför viktigare än någonsin att vara källkritisk, men det är en utmaning när det pågår aktiva försök att vilseleda och påverka. Det är också lättare än någonsin att med datorns hjälp skapa falska bilder, ljud och video. Därtill handlar många nyhetshändelser om frågor som är både komplexa och rör upp starka känslor.

Internetstiftelsen verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Därför arbetar vi aktivt med att sprida kunskap om källkritik, bland annat genom lättlästa artiklar på webbplatsen Internetkunskap och genom denna kompletterande studie om källkritik till rapporten Svenskarna och internet. Denna studie genomfördes i januari 2024.

Var tionde delar samhällsnyheter i sociala medier utan att ha läst hela artikeln först

Nästan 1 av 10 svenska internetanvändare (7 %) har det senaste halvåret delat samhällsnyheter i sociala medier som till exempel Facebook eller Instagram, utan att ha läst hela artikeln först . Detta gäller i högre utsträckning äldre män (65–84 år) där 14 procent har delat samhällsnyheter vidare utan att läsa hela artikeln.

Fråga: Har du under de senaste 6 månaderna delat samhällsnyheter i sociala medier utan att ha läst/sett/hört hela artikeln/hela inslaget? Obs. Skala 50% *) Låg bas vilket ger högre felmarginaler.

Delat samhällsnyheter i sociala medier utan att ha läst/sett hela artikeln/inslaget senaste 6 mån

https://svenskarnaochinternet.se/utvalt/kallkritik-i-sverige/

Hur många delar samhällsnyheter på sociala medier utan att veta vem avsändaren är?

1 av 20 (5 %) svenskar har under det senaste halvåret delat samhällsnyheter på sociala medier utan att känna till källan eller veta vem som är avsändaren. Också detta är vanligare bland äldre män, i åldern 50–64 år och 65–84 år.

Fråga: Har du under de senaste 6 månaderna delat samhällsnyheter i sociala medier utan att veta vem avsändaren/källan är? Obs. Skala 50% *) Låg bas vilket ger högre felmarginaler.

https://svenskarnaochinternet.se/utvalt/kallkritik-i-sverige/

Är äldre män sämre på källkritik?

Äldre män delar i högre utsträckning än andra samhällsnyheter på sociala medier utan att ha läst, sett eller hört hela artikeln eller inslaget. De delar också i högre utsträckning än andra samhällsnyheter utan att känna till källan eller vem som är avsändaren.

Personer med högskoleutbildning eller universitetsutbildning delar samhällsnyheter utan att känna till källan i lägre utsträckning än genomsnittet (3 %). Personer som har grundskole-, gymnasieutbildning eller motsvarande som sin högst avslutade utbildning gör det däremot i något högre grad än genomsnittet (6 %).

När är det svårast att vara källkritisk?

Här har svenskarna med egna ord fått beskriva i vilka sammanhang det är svårast att vara källkritisk eller källmedveten. Utifrån de svar som nämns mest är det svårast att vara källkritisk på sociala medier, samt i frågor där man har en förutfattad mening eller redan håller med i en fråga.

Andra vanliga svar är när det är personer i ens närhet som påstår något, samt när det inte finns någon tydlig källa eller avsändare. Många svarar också att det är svårt att vara källkritisk när det finns tydliga politiska intressen i en fråga, eller när det handlar om krig och konflikter.

Fråga: När/i vilka sammanhang tycker du att det är svårast att vara källkritisk/källmedveten? Beskriv med egna ord.

På sociala medier

"Det som skrivs på sociala media."

"I lösryckta länkar på tex Facebook där personer kommenterar utifrån den egna personens åsikter."

"När det delas information eller artiklar på sociala medier från okända hemsidor."

Information som stämmer överens med egna åsikter

"När jag håller med om det som skrivs. Det är extra viktigt att vara källkritisk då."

"Confirmation bias, när det som står stämmer med ens uppfattning."

När avsändaren är otydlig eller kommer från någon nära

"När informationen kommer från nära vän som man har förtroende för."

"Speciellt när jag ser inlägg på instagram/tiktok, i synnerhet när det är privatpersoner som lägger upp och inte etablerade organisationer eller nyhetskällor."

Krig, konflikter eller politiskt laddade frågor

"När länder är inblandade och militär sprids mycket avsiktlig desinformation."

"I rapportering av konflikter med tydliga politiska intressen."

"Den nationella säkerheten/vilket hot vi egentligen står inför."

I vilka frågor är det svårast att avgöra vad som är sant eller falskt?

Hur uppplever svenskarna att det är att vara källkritisk på nätet idag? För att få en bild av det har vi listat ett antal aktuella frågor som det rapporterats mycket om just nu. Vi har sedan frågat svenska internetanvändare om de tycker det är lätt eller svårt att avgöra om informationen de läser är sann eller falsk.

Resultatet visar att många anser det svårt att avgöra vad som är sant och vad som är falskt i de aktuella frågorna. Återigen visar resultatet att informationens innehåll spelar stor roll.

Fråga: Hur lätt eller svårt tycker du det brukar vara att avgöra vad som är sant eller falskt av det som skrivs om …? Obs. I diagrammet presenteras alternativen lätt och svårt som sammanslagningar av de som anser att det är mycket eller ganska lätt respektive mycket eller ganska svårt.

https://svenskarnaochinternet.se/utvalt/kallkritik-i-sverige/

Fler än 6 av 10 anser att det är svårt att avgöra vad som är sant och falskt av det som skrivs om konflikten Israel – Palestina.
Drygt 5 av 10 anser att det är svårt att avgöra vad som är sant och falskt av det som skrivs om Rysslands hot mot Sverige
Närmare hälften upplever även att det svårt att avgöra vad som är sant och falskt av det som skrivs om konflikten Ryssland – Ukraina, samt om klimatfrågan.
Svenskarna anser att det är betydligt enklare att avgöra vad som är sant och falskt när det gäller information om gängkriminaliteten i Sverige samt Sveriges inträde i Nato. Endast omkring en tredjedel anser att det är svårt att avgöra om det som skrivs kring dessa frågor är sant eller falskt.

Äldre tycker det är svårare med sant eller falskt

Det finns även åldersrelaterade skillnader när det kommer till hur lätt eller svårt svenska internetanvändare tycker det är att avgöra sanningshalten i det som skrivs om aktuella nyheter. Äldre tycker generellt att det är svårare att avgöra vad som är sant och falskt.

En förklaring kan vara att unga delvis överskattar sin egen förmåga till källkritik. Men det kan också bero på att unga har fått med sig mer kunskaper om digital källkritik under sin uppväxt och i skolan, vilket många äldre inte fått samma möjligheter till.

Fråga: Hur lätt eller svårt tycker du det brukar vara att avgöra vad som är sant eller falskt av det som skrivs om …? Obs. I diagrammet presenteras en sammanslagning av de som svarat att det är ganska eller mycket svårt att avgöra vad som är sant eller falskt.

https://svenskarnaochinternet.se/utvalt/kallkritik-i-sverige/

Får barn och unga tillräcklig undervisning i källkritik?

Skolan har ett utpekat ansvar när det gäller att stärka sina elevers förmåga till källkritik. Vi har frågat föräldrar till barn i åldern 12–19 år om de anser att deras barn får tillräcklig undervisning i källkritik.

Fråga: Vilket av följande påståenden instämmer du i?

Mitt barn får en tillräcklig skolundervisning i digital källkritik/källtillit

Mitt barn får en otillräcklig skolundervisning i digital källkritik/källtillit

https://svenskarnaochinternet.se/utvalt/kallkritik-i-sverige/

Drygt en tredjedel av föräldrar till barn i ålder 12–19 år anser att deras barn får tillräcklig undervisning i digital källkritik i skolan. Ytterligare en tredjedel känner inte till eller har ingen uppfattning om barnens undervisning i digital källkritik/källtillit är tillräcklig.
Föräldrar till barn på gymnasiet anser i högre utsträckning att deras barn får en tillräcklig undervisning i källkritik/källtillit (42 %) jämfört med föräldrar till barn i grundskolan (32 %).
Nästan 3 av 10 föräldrar anser att deras barn får en otillräcklig undervisning i digital källkritik/källtillit i skolan. Det gäller i högre grad föräldrar till barn som går i grundskolan (33 %) jämfört med föräldrar till barn som går på gymnasiet (23 %).

Pratar föräldrar om källkritik med sina barn?

Vi har också frågat föräldrar till barn i åldern 12–19 år om de brukar prata om källkritik med sina barn. Vi har dessutom ställt samma fråga till barn och unga, alltså om deras föräldrar brukar prata om källkritik med dem.

Nästan 9 av 10 föräldrar till barn i ålder 12–19 år säger att de brukar prata om digital källkritik/källtillit med sina barn. Däremot är det bara 5 av 10 barn som svarar att deras föräldrar pratar om källkritik med dem.
Föräldrar till flickor (91 %) pratar i något högre grad med sina barn om digital källkritik/källtillit jämfört med föräldrar till pojkar (84 %).
Föräldrar till barn i grundskolan (91 %) pratar i något högre grad om digital källkritik/källtillit jämfört med föräldrar till barn på gymnasiet (83 %).

Lär dig mer om källkritik

Källkritik handlar om att avgöra vad som är trovärdigt, och att kunna ifrågasätta det du läser. På webbplatsen Internetkunskap har Internetstiftelsen samlat grundkunskaper som alla behöver för att kunna hantera digitala tjänster, förstå hur de fungerar och hur de påverkar samhället. Här finns material om källkritik där du i lättlästa artiklar får lära dig bland annat hur algoritmer bestämmer vad som ska visas i ditt flöde, hur du kan ta kontroll över sökfältet, hur falska nyheter skapas och sprids, hur konspirationsteorier fungerar och mycket mer. Läs mer på webbplatsen Internetkunskap .

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Internetstiftelsen . Syftet med undersökningen är få en bättre förståelse för hur källkritiska svenskarna är på nätet och när det är särskilt svårt att förhålla sig källkritiskt till den information man tar del av. Totalt genomfördes 1 092 intervjuer bland allmänheten 18–84 år under perioden 18–24 januari 2024 med en deltagarfrekvens på 61 procent. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, vilket garanterar representativa resultat. Det innebär att resultaten är generaliserbara till den aktuella målpopulationen.

Utöver frågor till allmänheten har även några frågor ställts till föräldrar och till barn i ålder 12–19 år, inom ramen för den stora studien Svenskarna och internet som genomfördes i januari–februari 2024 i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Frågorna besvarades av 408 föräldrar samt 437 barn i ålder 12–19 år.

För mer info, se tabellbilaga och frågeformulär.

Svenskarna och internet är en undersökning som genomförs av Internetstiftelsen . Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

https://svenskarnaochinternet.se/utvalt/kallkritik-i-sverige/

Allt om källkritik från Internetstiftelsen

Video på Youtube från ett event på Källkritikens dag 2024: Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet
Artiklar om källkritik på webbplatsen Internetkunskap
Pressmeddelande om källkritikpriset Det gyllene förstoringsglaset 2024
Lektioner i källkritik från skolsatsningen Digitala lektioner

Allmänt · ‽IT · ∴ · interrobangit · § · §IT

Dela · Kommentera

:

Kommentera

Av Svenn Dybvik - Lördag 13 april 20:24

Källkritik

Internet är fyllt av information, men vad är sant och falskt? Källkritik handlar om att avgöra vad som är trovärdigt, och att kunna ifrågasätta det du läser. Lär dig också hur algoritmer bestämmer vad som ska visas i ditt flöde, och hur du kan ta kontroll över sökfältet.

https://internetkunskap.se/kallkritik/

Därför ska du bry dig om källkritik

https://internetkunskap.se/artiklar/kallkritik/darfor-ska-du-bry-dig-om-kallkritik/

Få ord känns lika slitna som källkritik. Det finns en anledning till det – källkritiken behövs. Men vilket ansvar har du själv, och vad kan du göra för att inte luras att sprida fejkat innehåll?

Ingen vill bli lurad, oavsett om det handlar om skrämselpropaganda för produkter som ger cancer, blufföretag som vill blåsa dig på pengar eller ideologiska agendor. Du vill såklart inte vara en bricka i någon annans spel.

Men varför sprids då information, reklam eller nyheter, som medvetet bara ger en liten del av sanningen eller inte stämmer alls? Det finns väl ingen människa som vill bidra till att lögner och halvsanningar får fotfäste på nätet och i sociala medier?

Källkritik i vardagen är viktigt

Svaret är egentligen enkelt. Man glömmer eller slarvar med att dubbelkolla det man delar. Den vardagliga källkritiken är viktig: Vem är det som säger vad och varför?

Grundprincipen är att vi alla måste förhålla oss till vad vi läser och varifrån det kommer.

Källkritik handlar om att lära sig att skilja sant från falskt, att avgöra vad som är trovärdigt, och att vara medveten om att olika avsändare har olika syften.

Det innebär att du själv måste ifrågasätta det du läser. Vem ligger bakom en undersökning som en tidning eller sajt skriver om? Är det en forskargrupp som presenterar resultatet av en vetenskaplig studie, eller kommer informationen ursprungligen från ett privat företag som vill sälja mer av sin vara?

– Grundprincipen är att vi alla måste förhålla oss till vad vi läser och varifrån det kommer, säger Thomas Nygren, historiker och forskare om källkritik vid Uppsala universitet.

Tänk på att olika avsändare har olika syfte

Även helt sanna påståenden kan användas till olika ändamål. Ett politiskt parti och en dagstidning kan sprida samma nyhet – men de gör det av olika anledningar och med olika mål, ofta genom att lyfta fram just det som passar det egna syftet.

Det är inga konstigheter, egentligen, men samtidigt upplever många att det är svårare att vara källkritisk i dag än för bara tio år sedan. De flesta i Sverige använder sociala nätverk i dag, enligt rapporten Svenskarna och internet , och som bekant kan vem som helst lägga ut vad som helst på nätet. Och vem som helst kan också sprida innehållet vidare på sociala medier.

– Det som tidigare var väldigt resurskrävande är nu lätt att sprida utan en stor budget, jämfört med om du tidigare skulle skicka ut en tidning och få den att se trovärdig och oberoende ut, säger Thomas Nygren.

https://youtu.be/uNJy05DYSeA

När osanningar påverkar demokratin

Sociala medier har länge varit en viktig plattform för de som aktivt vill skapa desinformation. Till exempel visade studien "What Are French Voters Sharing Over Twitter?" från Oxford University att en fjärdedel av all information med politisk anknytning som spreds på Twitter i samband med det franska presidentvalet 2017 baserades på missvisande fakta.

Fejkade nyheter var något som diskuterades flitigt i samband med presidentvalet i USA 2016 och den diskussionen har knappast avtagit sedan dess. Efter valet 2016 gjorde den digitala publicisten Buzzfeed en undersökning som pekade på att fejkade nyheter fick större engagemang på Facebook jämfört med nyheter som ansågs som trovärdiga.

– Den stora risken är just när det lyfts fram felaktig eller vinklad och vriden information som hotar demokratin eller innehåller riktigt allvarliga medicinska felaktigheter, säger Thomas Nygren.

De falska nyheter som sprids mest på nätet ser ofta trovärdiga ut. Så pass trovärdiga att de kan lura rutinerade journalister, politiker och experter som borde veta bättre.

Om vi läser eller hör något sägas flera gånger följer vi det.

Vanliga sätt att fejka trovärdighet är att ha en vettig webbadress, förse sitt material med många referenser (som kan vara riktiga eller påhittade i sig), samt ha tydliga kontaktuppgifter. Det är lätt att dölja den verkliga avsändaren bakom en webbadress eller anonyma konton på sociala medier som Twitter och Facebook.

För mottagaren är det också svårt att hålla koll på den stora mängd sajter, konton och källor som finns på nätet.

– Informationsflödet sköljer över oss och vi får mindre hjälp i dag att sortera det. Om vi läser eller hör något sägas flera gånger följer vi det, säger Thomas Nygren.

https://youtu.be/0w5bPmAfs8c

Det var bättre förr – eller?

Trots att ordet används oftare i dag så är källkritik inte något nytt. Desinformation, det vill säga uppdiktad eller förvrängd information, användes flitigt under kalla kriget och termen ska ha myntats av Josef Stalin efter andra världskriget, enligt Washington Posts artikel "Before ‘fake news,’ there was Soviet ‘disinformation'. "

– Under Kalla kriget cirkulerade det massor av planterade, falska nyheter, där syftet var att få in sin världsbild i andra människors medvetande och sprida den runt om världen. Men även längre tillbaka i tiden har det förekommit olika former av manipulation för att få människor att tycka och tänka olika saker, berättar Thomas Nygren.

Lobbygrupper av olika slag har funnits länge, och i krig har det varit vanligt med underrättelsetjänster som alla jobbat med att få ut sitt eget perspektiv på världen. Tidigare fick människor förlita sig på vad de fick veta i tidningar, tv och radio. I dag har vi lättare att kolla upp om något är sant.

Enligt undersökningen Svenskarna och internet är det knappt några svenska internetanvändare som tror att all information de tar del av på internet är pålitlig, men ungefär hälften tror ändå att merparten av informationen de tar del av på internet är det.

Det är både bra och dåligt.

Samtidigt som nätet gjort att lögner enklare sprids, är det också ett fantastiskt verktyg för att kontrollera om något är sant eller inte. Det var avsevärt svårare förr.

https://youtu.be/GDNtoZeY25M

Vad kan du själv göra?

Som individer har vi själva ett ansvar för att inte sprida obekräftad information vidare. För att inte själva bli lurade – och för att inte lura andra. Du vet att det finns aktörer som jobbar aktivt för att lura dig eller andra på pengar, eller som vill driva en ideologisk agenda.

Därför måste du tänka till innan du trycker på delaknappen.

– Vi behöver vara delningskritiska. Det vill säga att vi måste ha koll på vad det är vi delar innan vi gör det, och komma ihåg att allt vi gör på nätet sprider sig, säger Jutta Haider, som är forskare vid Lunds universitet, inriktad på digitala kulturer och algoritmer.

Viktigt att hitta källor du litar på – källtillit

Jutta Haider tycker att vi inte bara ska fundera över vår källkritik utan också över vår källtillit, det vill säga vilka källor vi känner förtroende för.

– Vi hinner inte lägga tid på att granska alla påståenden vi stöter på i sociala medier. Därför behöver vi hitta källor som vi faktiskt litar på. Då kan vi i en nyhetssituation jämföra information från andra källor med dem. Det är ett första steg, enligt Haider.

Så vad kan man göra föra att bli en bättre internetanvändare? Thomas Nygren menar att nätet i sig kan vara ett hjälpmedel för att lösa nätets problem.

Titta på det du läser och fråga dig själv varifrån informationen kommer.

– Googla och se om det finns någon bevisföring eller om det handlar om löst tyckande eller tänkande. Titta på det du läser och fråga dig själv varifrån informationen kommer. Jämför informationen från flera källor och kolla särskilt vad trovärdiga källor säger om saken. Det gäller att på ett klokt sätt kombinera vad som är vetenskapligt bevisat med granskade nyheter. Genom att börja där kan du sedan lättare förhålla dig till det som är vridet.

Genom att vara uppmärksam och tänka efter slipper du inte bara bli lurad personligen – du gör också hela vårt samhälle en stort tjänst.

Så genomskådar du fejk på internet – här är fem knep

https://internetkunskap.se/artiklar/kallkritik/sa-genomskadar-du-fejk-pa-internet/

Internet svämmar över av nyheter, propaganda, skämt och lögner. Hur vet man vad som är sant och vad som är falskt? Här är fem knep för att slippa bli lurad.

1. Vad vill avsändaren uppnå?

Fundera på syftet med det du läst eller sett. Varför nås du av informationen just nu? Vad vill avsändaren uppnå? Är det opinionsbildning, underhållning eller någon som vill tjäna pengar? Eller finns politiska motiv?

Försök att genrebestämma innehållet så att du vet vad det är för typ av information du tar del av.

Ta också en titt på webbplatsens Om-sida, om det finns någon, där brukar syftet framgå. Men se upp, för även den kan vara skriven för att förvilla. Ett tips är att söka på webbplatsens namn och se vad som sagts om den tidigare.

Ett känslomässigt eller värdeladdat språk är en varningssignal, liksom texter som verkar dåligt skrivna och bristfälligt översatta. Men tänk också på att dagens datorsystem blivit mycket bättre på att översätta texter än tidigare – det behöver inte märkas att en text är översatt från engelska av till exempel Google Translate eller med hjälp av generativ AI.

Många fejknyheter är vaga i sin utformning och saknar ofta viktiga detaljer som går att kolla upp, som till exempel var och när något ska ha hänt.

https://youtu.be/XSTDW6R2gNE

2. Lita inte på någon

En del gör det avsiktligt, men alla kan råka dela lögner och påhitt ibland. Även din bästa kompis. Så ta reda på var informationen ursprungligen kommer ifrån innan du delar vidare. Sök på nyheten och se i vilka andra sammanhang den förekommer och hur det pratas om den.

Läs alltid hela texten, inte bara rubriken, för att skaffa dig en uppfattning om vad som sägs i den.

Kolla också om källan baserar sina uppgifter på några andra källor och i så fall vilka. Är dessa tillförlitliga?

Läs alltid hela texten, inte bara rubriken, för att skaffa dig en uppfattning om vad som sägs i den.

Titt som tätt dyker gammal information upp i flödet igen. Kontrollera alltid när texten ursprungligen publicerades för att avgöra om den verkligen är relevant just nu.

Experten: "Viktigt att ta sig tid"

För en journalist ingår källkritik i själva arbetsuppgiften. Men det är viktigt för alla att ta sig tid att kolla upp uppgifter som florerar. Det menar Martin Schori som är utrikesredaktör på Aftonbladet.

– Demokrati förutsätter att vi gör val baserade på argument som stämmer med verkligheten. Om vi gör val baserade på en manipulerad världsbild faller hela idén, och dessutom kan det gynna extrema krafter.

3. Finns det kontaktuppgifter?

Kolla om det går att nå avsändaren med telefonnummer, e-post eller andra kontaktuppgifter på webbplatsen. Finns inga sådana kontaktuppgifter kan det vara läge att bli misstänksam.

Sök på skribenten, fotografen eller upphovsmannen och undersök vad denne har gjort tidigare. Verkar personen förekomma i trovärdiga sammanhang eller inte?

En sak till: Även fejksidor kan ha ganska utförliga kontaktsidor, så här är det viktigt att man använder sitt goda omdöme.

4. Undersök webbadress och kontonamn

Nuförtiden är det lätt att skapa en webbplats som ser proffsig ut. Det blir också allt enklare att fylla en falsk sajt med text som ser trovärdig ut. Att genomskåda en falsk webbplats är därför inte alltid lätt. Det är viktigt att titta efter detaljer och sedan göra en helhetsbedömning.

Ett sätt kan vara att leta efter stavfel i sidans webbadress. Falska adresser försöker ofta likna välkända företags och organisationers adresser för att lura dig, men kan innehålla extra tecken och medvetna stavfel. Ett exempel kan vara bokstäverna rn som i en adress liknar bokstaven m. Var också extra misstänksam om webbadressen består av siffror eller till synes slumpmässiga bokstäver.

Kunskap om domännamn hjälper dig avslöja falska webbplatser

För att bli bättre på att avslöja falska webbplatser är det bra att ha lite koll på hur en webbadress är konstruerad. Det viktigaste är att kunna känna igen den så kallade huvuddomänen.

Huvuddomänen är delen av webbadressen som står före det första ensamma snedstrecket i en webbadress. När du läser den här artikeln är huvuddomänen i webbläsarens adressfält internetkunskap.se, och om du går in på Facebook är huvuddomänen facebook.com.

Det är huvuddomänen som webbplatsens ägare registrerar (köper). Ett vanligt sätt att luras med falska webbplatser är att ha en huvuddomän som har en snarlik men lite annorlunda stavning, till exempel poiisen.se i stället för polisen.se.

Du behöver också veta att huvuddomänen alltid avslutas med en toppdomän. Varje land har sin toppdomän. Till exempel har Sverige toppdomänen .se, Danmark har .dk och Finland har .fi. Utöver länders egna toppdomäner finns det också flera andra toppdomäner, till exempel .com, .net, .online och .info. Idag finns över 1 500 olika toppdomäner.

Om man vill efterlikna en betrodd webbplats är det därför fullt möjligt att använda samma namn som den webbplatsen men med en annan toppdomän. Var därför extra misstänksam om webbadressen använder en toppdomän som du inte känner igen.

Det är också viktigt att tänka på att den som äger en huvuddomän kan lägga till en eller flera så kallade subdomäner i adressen. Subdomäner står alltid före huvuddomänen, och kan vara vad som helst. Om en bedragare äger en huvuddomän som heter verifiedsecurity.net kan den alltså enkelt skapa en subdomän som heter facebook och presentera adressen som facebook.verifiedsecurity.net. Det är då lätt att tro att man hamnat på webbplatsen för det riktiga facebook, men i själva verket är man på webbplatsen kontosupport, som tillhör någon annan.

På sociala medier finns det ytterligare några saker man bör vara vaksam på. Ett varningstecken är om ett konto är väldigt nytt, har få följare, ett konstigt användarnamn eller en märklig profilbild. Allt detta kan vara tecken på att det inte finns någon riktig person bakom kontot och att det används för att förvirra eller sprida falsk information.

Precis som för webbplatser finns det också bedragare som försöker skapa falska kopior av riktiga konton, till exempel genom att låtsas vara kända personer. Två kontonamn kan inte vara exakt likadana, så ett falskt konto försöker ofta likna det riktiga, men till exempel lägga till en extra bokstav eller ord.

På många sociala medier kan kända personer och organisationer verifiera sitt konto genom att identifiera sig hos plattformens ägare. Dessa konton brukar ha en markör som syns bredvid användarnamnet, ofta i form av en blå ruta eller bock. Saknas en sådan markör är det en bra idé att vara lite extra vaksam. Men en verifiering betyder tyvärr inte automatiskt att kontot är äkta. Flera sociala medier, till exempel X (Twitter) och Instagram har kopplat verifieringen till ett betalabonnemang. Det har därför blivit lättare att skaffa sig en blå verifiering och därmed också lättare för den som vill sprida desinformation.

5. Bildgoogla

Är du säker på att bilden verkligen visar det som den påstås visa? Bilder kan lätt manipuleras eller användas i helt andra sammanhang än de ursprungligen är tagna för. Är du till exempel säker på att den där demonstrationen som bilden visar verkligen inträffade i Malmö 2017 och inte i Ohio 2015?

Tänk också på att dagens AI-teknik har gjort det mycket enkelt att skapa falska bilder som ändå kan se mycket trovärdiga ut.

Ett tips är att göra en omvänd bildsökning på Google, eller någon annan liknande tjänst, för att se om bilden förekommer i några andra sammanhang. Om det är en video kan du göra en skärmdump från videon och söka på den genom en omvänd bildsökning.

Experten: "Människor har väldigt färdiga åsikter"

George Strachal är universitetslektor och undervisar i källkritik på internet på Journalisthögskolan i Stockholm. Enligt honom är det bra att börja med att fundera på ens egen reaktion när man läser något på nätet.

Stämmer det du läser överens med något du redan håller med om? Faller det in under något du betraktar som självklart eller som sunt förnuft? Det är en varningssignal i sig, menar George Strachal.

– Många människor har väldigt färdiga åsikter och förklaringar till saker och "vet" hur allt ska lösas. Men sätter man sig in i saker på djupet ser man att allt inte är svart eller vitt. Ju mer man kan desto gråare blir det.

https://youtu.be/KrBYyPIdHfo

Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet

▼

https://www.youtube.com/live/Gr9BnejjMZY?si=SBw3DzWhB4na1XrN

Om eventet

Var med och lär dig om hur falska berättelser om verkligheten sprids på nätet, vem som sprider dem och varför.

Ta del av erfarenheter och lärdomar från verksamheter som drabbats av desinformationskampanjer
Få kunskap om hur falska berättelser om verkligheten sprids på nätet
Lär dig mer om hur informationspåverkan från främmande makt ser ut och varför

Eventet riktar sig till alla som jobbar för att öka informationskunnigheten och bygga motståndskraft mot informationspåverkan, både hos befolkningen och i den egna verksamheten.

Ett perfekt tillfälle att få nya kunskaper och omvärldsbevakning för dig som är lärare, bibliotekarie, anställd inom offentlig förvaltning, verksamhetsansvarig, beslutsfattare, eller arbetar med kommunikation, säkerhet och beredskap.

https://internetstiftelsen.se/kallkritikens-dag-2024/