Senaste inläggen

.

Kommentera
Av Svenn Dybvik - Lördag 24 maj 05:24


 

▒

 

Oppdaterte innlegg

 

▼

 

 

http://interrobangit.bloggplatsen.se/2022/06/14/11856112-/


http://interrobangit.bloggplatsen.se/2022/05/16/11856172-/


http://interrobangit.bloggplatsen.se/2022/04/16/11855900-/


http://interrobangit.bloggplatsen.se/2022/03/18/11855856-/

 

 


http://interrobangit.bloggplatsen.se/2023/10/28/11856651-/

 

http://interrobangit.bloggplatsen.se/2023/04/06/11856658-/

 


http://interrobangit.bloggplatsen.se/2021/04/27/11850321-/

 

 

 

 

 

 

 

 

presentasjonsside

▲▼

http://interrobangit.bloggplatsen.se/presentation/

Allmänt · ‽IT · ∴ · interrobangit · Svenn Dybvik · § · §IT
Dela · Kommentera  

.

Kommentera
Av Svenn Dybvik - Måndag 19 maj 12:00

Dette kjennetegner kvinnelige stalkere

Forskning avslører hva slags kvinner som stalker menn.

Dette kjennetegner kvinnelige stalkere (kk.no)


KVINNELIGE STALKERE: Forskning viser at kvinnelige stalkere er annerledes enn mannlige stalkere. Som regel er de single, i 30-årene og skilt.

 

Det er ikke uvanlig å misbruke begrepet stalking. Hvis jeg søker opp en person i sosiale medier sier jeg gjerne at jeg «stalket han på Instagram». I realiteten er stalking noe helt annet og mye mer alvorlig enn å søke opp noen du er nysgjerrig på i sosiale medier.

Se for deg at du får deg en ny kjæreste og etter en stund blir dere kontaktet av eksen hans. Hun ringer, kontakter deg i sosiale medier, dukker opp utenfor leiligheten deres eller kontakter vennene dine for å svartmale deg. Dere gir beskjed om at dere ikke ønsker kontakt, men hun gir seg ikke. Slik stalking kan oppleves som svært skremmende og ubehagelig.

Stalking er en sykelig og tvangsmessig personforfølgelse, der en gjentatte ganger oppsøker og kontakter en person til tross for at personen gir uttrykk for at det er uønsket. Det kan være fysisk, å møte opp et sted hvor personen oppholder seg, eller å ta kontakt på ulike arenaer på nett.



Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress (NKVTS) definerer stalking som truende personforfølgelse og ufrivillig overvåking. 41,7 prosent kvinner og 30,3 prosent menn rapporterer noen form for stalking i løpet av livet, ifølge NKVTS sin rapport.

Vi ser gjerne for oss at det stort sett er menn som driver med slik skremmende stalking, men det er faktisk også en del kvinner som stalker. Kvinnelige stalkere skiller seg derimot fra mannlige stalkere på flere punkter, blant annet er motivet for hvorfor de stalker annerledes enn for menn.



STALKER EKSEN: - Et par fortalte at de ble så plaget av hans eks at de måtte flytte, forteller Stordahl.

 

 

Dette kjennetegner kvinnelige stalkere

Forskning avslører at den typiske kvinnelige stalkeren er singel, i midten av 30-årene, skilt eller separert og med en psykisk diagnose, skriver Psychology today.

Den farligste undergruppen av kvinnelige forfølgere er de som stalker ekskjæresten sin. Forskerne fant at det hyppigste motivet bak kvinnelig stalking er et ønske om et forhold, enten å danne et nytt eller å gjenopplive et tidligere forhold.

Kvinner kan stalke både kjendiser og fremmede, men et tidligere forhold til offeret økte frekvensen av vold og trusler betydelig. De fant ut at de farligste stalkerne var de som forfulgte ekskjærester, og de både truet og var fysisk voldelige mot ofrene.

 

 

Men hvorfor gjør de det? Hvorfor forfølger kvinner menn?



- Kvinner stalker tidligere kjærester

- Vi får flest henvendelser fra kvinner som opplever at menn stalker dem, men det er også noen som opplever å ha kvinnelige stalkere. Da er det som regel kvinner som ikke lar ekskjæresten og hans nye kjæreste være i fred.

Det sier Gry Stordahl i nasjonal veiviser ved vold og overgrep til KK.

- Vi har fått noen henvendelser fra par som opplever at hans ekskjæreste ikke slutter å ta kontakt, til tross for at han har gått videre og fått seg ny kjæreste for lenge siden. Ett par fortalte at de ble så plaget av hans eks at de måtte flytte, forteller Stordahl.

Nylig publiserte dinutvei.no en henvendelse som de har fått om en kvinnelig stalker, med overskriften «Eksen til samboeren vil ikke la oss være i fred. Hva kan vi gjøre?». Personen skriver: «Jeg har hatt et forhold til en mann i noen år. Vi er samboere. Problemet er at hun han var gift med vil ikke la oss være i fred, vi har flyttet til en annen by, vi har sperret alle meld/ mail, telefoner fra henne. (...) jeg føler meg ikke trygg. Skjønner hun har det tøft, men det må jo stoppe.»



Dette er et eksempel på et ekstremt tilfelle av en kvinnelig stalker.

Dinutvei.no har ikke fått henvendelser om kvinner som kontakter og stalker fremmede. I sakene de har hatt, har det dreid seg om kvinner som stalker ekskjæresten og/eller ekskjærestens nye partner.



VIKTIG MED DOKUMENTASJON: Dokumenter alle hendelser og forsøk på kontakt, som telefonsamtaler, alle meldinger og e-poster. Det kan være nyttig å vise til politiet ved en eventuell anmeldelse.

 

 

Vanlig atferd som overdrives

- I utgangspunkt er stalking en normal adferd som blir overdrevet. Det første vi gjør når vi blir interessert eller forelsket i noen er å søke personen opp på nett. Vi ser gjennom profilene deres i sosiale medier, finner ut hvor de bor og hva de interesserer seg for. Det er det samme som stalkeratferd, men på dette nivået er det både helt normalt og også en funksjonell og lur atferd.

Det sier Anders Lindskog, som er psykologspesialist og spesialist i kliniksk sexologi ved Villa Frisk til KK. Han er også forfatter av boken «Barnedesign».

Lindskog sier at det er lurt å søke opp en person du er interessert i på nett, for da finner du ut mer om personen, blir bedre kjent og finner ut om dere passer sammen.

- Stalking blir imidlertid problematisk hvis du har manglende sosial kompetanse, for eksempel hvis han prøver å avvise deg og du ikke tar signalene. Det kan også handle om at han er dårlig på grensesetting og gir utydelige signaler som blir misforstått, sier han.

 

I de tilfellene hvor kvinner stalker eksen og hans nye partner, handler det ofte om at de lever i en fantasiverden. De trives ikke i sitt vanlige liv og fantaserer om noe bedre.


- Hvis noen tilbringer mer og mer tid i en fantasiverden, sklir det gradvis sammen med virkeligheten. Kanskje hun tenker at eksen ikke skjønner sitt eget beste, eller at den nye kjæresten hans prøver å lure han. Hun tenker gjerne at hvis de bare hadde prøvd igjen, så hadde han skjønt hvor bra de var for hverandre. Slik sjalusi-stalking kan bli problematisk, sier Lindskog.



Dette bør du gjøre

Flere av de som har henvendt seg til dinutvei.no om stalking har lurt på hva de kan gjøre. Generelle råd de gir er:

  1. Gi tydelig beskjed om at du ikke ønsker kontakt.
  2. Blokker personen(e) fra å kontakte deg på telefon, e-post og sosiale medier.
  3. Ikke svar på eventuelle kontaktforsøk. Noen er redd for at stalkingen vil bli verre hvis de slutter å svare. Det beste er å kutte kontakten helt.
  4. Dokumenter alle hendelser og forsøk på kontakt, så som telefonsamtaler, alle meldinger og e-poster. Det kan være nyttig å vise til politiet ved en eventuell anmeldelse.
  5. Ved fare for liv og helse, ring politiet nødnummer 112.

 

 

 

 

 

 


Den vanligste formen for stalking er ofte også den farligste, og den gjøres av en eks

Den vanligste formen for stalking er ofte også den farligste, og den gjøres av en eks (kk.no)


- En utspekulert stalker vil bruke venner og kolleger til å få sympati, og gjøre at offeret fremstilles som en litt ekkel person, forteller psykolog Svein Øverland.


STALKING: En stalker kan manipulere de rundt deg og sanke sympati. 

 

Mer enn én av ti vil i løpet av livet oppleve å ha en stalker. Det kan være en som bærer nag til deg eller andre, en som er overbevist om at du er forelsket i ham eller henne, eller det kan være en eks. Stalkingen kan ha både psykiske og sosiale så vel som økonomiske følger for offeret.

Spørsmål- og svartjenesten hos dinutvei.no, som driftes av NKVTS (Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress) får flere ulike henvendelser om vold og overgrep, deriblant om stalking og uønskede kontaktforsøk fra tidligere partnere.

 

 

 

 

 

 

What Type of Woman Stalks Men? | Psychology Today

STALKING

What Type of Woman Stalks Men?

Research reveals the details of unwanted pursuit.


KEY POINTS

  • Research reveals the typical female stalker tends to be single, in her mid-30s, divorced or separated, with a psychiatric diagnosis.
  • The most dangerous subgroup of female stalkers comprises those who stalk ex-sexual partners.
  • The most frequent motive behind a stalking campaign is the desire for a relationship—either to form one or rekindle a past relationship.

You may have heard the exclamation from a friend upon finding an unexpected note or gift on their car windshield from an ex-paramour. “Stalker!” But having prosecuted stalkers for over 20 years, I can tell you, that is not the definition. Stalking generally requires a repeated pattern of behavior coupled with a credible threat of harm.

 

Nonetheless, we are unnerved by unwanted attention, and unrequited affection. Legal remedies such as restraining orders or stay-away orders are available to address behavior that does not meet the legal definition of stalking.

Men are less likely to report being stalked than women, and some victims do not report at all because they do not recognize stalking behavior. And although statistically most stalkers are men and victims are women, researchers are beginning to recognize the distinctive behaviors of women who stalk men.

 

"Nice Girls Don’t Stalk"

When we think of female stalkers, most of us remember movies like Fatal Attraction, where Glenn Close relentlessly pursues and terrorizes Michael Douglas, a married man with whom she had a weekend affair. But researchers have identified characteristics of female stalkers as revealed in actual cases rather than Hollywood productions.

 

J. Reid Meloy et al. (2011) in “The Female Stalker” studied 143 cases, gathered from law enforcement, prosecutorial, and entertainment corporate security files, using the definition of stalking behavior as “two or more unwanted contacts by a subject toward a target that created a reasonable fear in that target.” They describe the typical female stalker as a single woman in her mid-30s, either divorced or separated, who has a psychiatric diagnosis, most frequently a mood disorder. Unlike the stereotype of female stalkers perpetuated by the media, they point out that in fact, she is more likely to pursue a celebrity, stranger, or male acquaintance, rather than a prior sexual partner.


They note, however, that the existence of a prior relationship with the victim, whether sexually intimate or as an acquaintance, significantly increased the frequency of violence and threats. Indeed, Meloy et al. found that the most dangerous subgroup was female stalkers who stalked ex-sexual partners; most of them both threatened and were physically violent toward their victims. The least dangerous type of female stalker is the one who targeted Hollywood celebrities. (Remember the woman who repeatedly broke into David Letterman’s home, believing she was his wife?)[ii]

 

Compared with male counterparts, women stalkers were less violent or threatening and far less likely to have criminal histories. Regarding pursuit behavior, for women, it was less proximity-based, and in terms of communications, they were described as more benign than male stalkers.

But why do they do it at all?

 

Why Do Women Stalk Men?

Acquadro Maran et al. (2020) [iii] note that research has revealed that in most cases, men are stalked by women. They note that according to research findings, the most frequent motive behind a stalking campaign is the desire for a relationship—either to form one or rekindle a past relationship. Regarding the nature of past relationships that lead to stalking behavior, they note that most cases where the stalker was an ex-partner involved a history of reported abuse.

 

Anecdotally, many men report noticing red flags early on in a relationship—a propensity to unrealistic expectations, explosive or controlling behavior, an inability to handle rejection. Sometimes this behavior is downplayed or ignored, resulting in an escalation of increasingly inappropriate conduct.

 

Taken in combination with some of the empirically validated findings, stalking victims are encouraged to report their victimization. Many stalkers do not change their stripes, only the object of their obsession. Identifying stalkers early also may facilitate intervention strategies designed to interrupt the destructive pattern of behavior and prevent future victims.

Allmänt · ‽IT · ∴ · interrobangit · Svenn Dybvik · § · §IT
Dela · Kommentera  

.

Kommentera
Av Svenn Dybvik - Måndag 12 maj 05:12
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Allmänt · ‽IT · ∴ · interrobangit · Svenn Dybvik · § · §IT
Dela · Kommentera  

.

Kommentera
Av Svenn Dybvik - Söndag 13 april 02:22

Bekräftelsebias

Bekräftelsebias är tendensen vi människor har att leta efter bekräftelse för det vi redan tror på och bortse från information som säger emot vår övertygelse.  


Även kallat: konfirmeringsbias, bekräftelsejäv, confirmation bias (engelska)  



Vad är bekräftelsebias? 

Vi människor har en inbyggd vilja att bekräfta vår egen världsbild, vilket gör att vi ständigt övervärderar bekräftande information. Det här innebär att om vi har en bestämd åsikt och får information som talar för den åsikten, då köper vi det ofta rakt av. När informationen istället går emot det vi tycker avfärdar eller ifrågasätter vi och söker fel.   


Bekräftelsebias är ofta relativt enkelt att få syn på även hos sig själv. Fundera till exempel på dina politiska sympatier. Du är troligen betydligt mer benägen att hålla med det parti du sympatiserar med än att ta till dig argument från den motsatta sidan, oavsett vad det handlar om eller hur välunderbyggt det är.  


Ytterligare ett exempel är hur många människor med låg självbild har en tendens att ta fasta på kritik men missa, eller snabbt glömma, beröm.   



Risker med bekräftelsebias   

Tendensen till bekräftelsebias är ofta starkare när det handlar om ämnen som är aktuella och som väcker starka känslor i oss. Några exempel är klimatet, vaccinering och invandring.   


De stora riskerna med bekräftelsebias uppstår när en persons övertygelser är rena fördomar, med svag eller ingen förankring i verkligheten.  Är övertygelsen stark och känslomässig hos personen tenderar hen att inte ta till sig eller bry sig om fakta som pekar i en annan riktning. 



Bekräftelsebias och internet 

Med internet har det blivit enklare att hitta både information och andra personer som bekräftar det man tror på. Både sökmotorer och sociala medier som Facebook presenterar innehåll för oss baserat på vad vi intresserat oss för tidigare vilket kan leda till att vi visas ännu mer innehåll som bekräftar det vi tror på.  


En annan risk med bekräftelsebias är att vi letar efter enkla lösningar på saker som egentligen är komplicerade. Att vi ser saker som antingen svart eller vitt.   

 

 

 

Lär dig mer om bekräftelsebias

 

 

 

 

 

 

 

5 saker som ökar risken att vi sprider en lögn

 

▼

 

https://www.youtube.com/watch?v=a2Bg0LJyFfg

 

▲

 

Sorry, du litar för mycket på dina vänner. I den här filmen får du reda på anledningarna till att vi råkar sprida lögner. Internet är fyllt av information, men vad är sant och falskt? Källkritik handlar om att avgöra vad som är trovärdigt, och att kunna ifrågasätta det du läser. ⚡️

 

⚡️ LÄR DIG MER PÅ INTERNETKUNSKAP På Internetkunskap hittar du ännu fler artiklar: Källkritik | Internetkunskap

 

♥️ OM INTERNETSTIFTELSEN Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter driften och administrationen av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.



Läs mer på vår webbplats: https://internetstiftelsen.se/

 

♥️ FÖLJ INTERNETSTIFTELSEN

Facebook:   / internetstiftelsen  

Instagram:   / internetstiftelsen  

Youtube:    / internetfoundation  

 

Nyhetsbrev: https://internetstiftelsen.se/nyhetsbrev

 

▒

 

Hur försvarar vi oss mot desinformation?

 

▼

 

 


https://rapporterat.podbean.com/e/38-hur-forsvarar-vi-oss-mot-desinformation/

 

Sammanfattning

Avsnitt 38 av FOI:s podcast Rapporterat handlar om desinformation, vilseledande information och informationspåverkan.

 


Gäst i avsnittet är försteforskaren Ola Svenonius från FOI. Han inleder med att gå igenom de tre begreppen desinformation, vilseledande information och informationspåverkan. Därefter får vi veta vilka möjligheter och begränsningar svenska myndigheter har att möta sådant. Han berättar även om en FOI-undersökning där respondenterna fick ta del av falska inlägg i sociala medier och varför närstående inte ska klippa kontakten permanent med någon som tror på desinformation.

 

 

 

 

 

 

 

Källkritik

https://mpf.se/kunskap-och-stod/temabibliotek/kallkritik

 

Varje dag möts vi av information från olika källor. Ibland kan det vara svårt att veta om det går att lita på det vi läser och lyssnar till. Källkritik hjälper dig att avgöra vad som är trovärdigt och hur du kan värdera det du läser, ser och hör.



 

Källkritik är viktigt i ett demokratiskt samhälle

Källkritik är en viktig del av ett lands psykologiska försvar mot otillbörlig informationspåverkan från främmande makt. När vi är källkritiska värderar vi information istället för att automatiskt acceptera den som sann. Det bidrar till att skydda Sverige och svenska intressen. Ju svårare du är att lura, desto starkare blir vårt öppna demokratiska samhälle.



 

Vem säger vad och varför?

Att vara källkritisk innebär att vara medveten om att vissa källor väger tyngre än andra och att avsändare skickar ut sina budskap med ett syfte. Det kan till exempel vara andra länder som vill skada svenska intressen genom att påverka dig. Ett vanligt sätt är att skapa berättelser, så kallade narrativ, som kan vara helt falska eller bara delvis sanna, men vinklade och tagna ur sitt sammanhang för att vilseleda, polarisera och splittra. En fråga du alltid kan börja med att ställa dig själv är: vem säger vad och varför?








Kolla källan - checklista för källkritik

 

Vem ligger bakom informationen?

  • Kan du hitta den ursprungliga källan?
  • Är det en myndighet, organisation, företag, privatperson eller influencer?
  • Är det någon som kan ämnet?
  • Är det möjligt att se vem eller vilka som står bakom informationen?

 

Hur ser källan ut?

  • Finns det kontaktinformation?
  • Har källan länkar som fungerar om den är digital?
  • Har den källhänvisningar som är trovärdiga?
  • Har den ett senast granskad-datum om källan finns online?
  • Är källan pålitlig och har den tidigare levererat bekräftad information?

 

Varför finns informationen?

  • För att informera om något? För att luras?
  • För att sprida en åsikt om något eller någon?
  • För att sälja något? För att underhålla?

 

Vem tjänar på att du sprider informationen?

  • Finns det någon som har ett intresse i att vinkla uppgifterna?

 

Förstärker informationen din åsikt?

  • I så fall är det bra att söka efter mer information, fler perspektiv och utmana din egen uppfattning.

 

Hur gammal är informationen?

  • Är den fortfarande relevant och aktuell? Finns det ny, uppdaterad information eller har informationen blivit ifrågasatt?

 

Hur fick du tag på informationen?

  • Är källan pålitlig? Har den levererat bekräftad information tidigare?

 

Kan du få information från andra ställen?

  • Information från endast en källa måste du behandla med stor försiktighet.
  • Har du jämfört källan med vad du redan vet?
  • Har du jämfört källan med andra källor?

 

Verkar informationen osannolik eller orimlig?

  • Då ska du vara extra kritisk och granska den noga.







När känslor står i vägen för fakta

Det är viktigt att vara uppmärksam på information, bilder eller annat som upprör, skrämmer eller skapar starka känslor. Det är vanligt att främmande makt arbetar för att påverka dig, och gör det precis så – genom att spela på dina känslor. Det är lätt att dras med av känslor i stället för förnuft och att tolka åsikter som fakta. Genom att vara källkritisk undviker du att bli en del av lögnen samtidigt som du ser till att andra inte blir påverkade. På det sättet bidrar du till att värna vår demokrati.








Bekräftelsebias: utmana din egen uppfattning

Vi människor har en tendens att leta efter bekräftelse på det vi redan tror, något som brukar kallas bekräftelsebias. Tack vare den enorma mängd information som sprids via internet idag har sådan bekräftelse aldrig varit enklare att hitta.

 

Vi vill ofta bekräfta vår egen världsbild, vilket gör att vi ständigt övervärderar bekräftande information. Har vi en bestämd åsikt och får information som talar för den åsikten, då köper vi det ofta rakt av. När informationen istället går emot det vi tycker avfärdar eller ifrågasätter vi och söker fel. Bekräftelsebias ofta är starkare när det handlar om ämnen som är aktuella och som väcker starka känslor i oss.








Hur påverkar källkritik vår demokrati?

Demokratins tillbakagång är sedan många år en global trend som riskerar att bidra till säkerhetshot och konflikter på ett flertal kontinenter. Demokratin är stark i Sverige och hamnar i topp-fem i de årliga undersökningar som görs av olika institut. Men även vi behöver vara vaksamma på hoten mot demokratin och de problem vi har. Det kan till exempel handla om bristande vilja eller möjlighet till delaktighet, bristande anslutning till demokratins grundläggande normer och värderingar, bristande tillit till offentliga institutioner eller hot och hat mot journalister, forskare och myndighetspersoner.



Demokratier kan utnyttjas

Vårt öppna demokratiska samhälle är vår styrka. Det hjälper oss att lättare upptäcka misskötsel, korruption och andra missförhållanden. Men, det kan också vara en svaghet som andra vill utnyttja. Demokratier är mer sårbara för desinformation, vilseledande information och propaganda från främmande makt. När vem som helst kan säga (nästan) vad som helst tack vare vår yttrandefrihet kommer många röster till tals. Därför behöver var och en av oss vara källkritiska mot de röster och budskap vi tar del av.

 

Allmänt · ‽IT · ∴ · interrobangit · Svenn Dybvik · § · §IT
Dela · Kommentera  

.

Kommentera
Av Svenn Dybvik - Fredag 14 mars 07:54

 

▒

 

Psykologiskt försvar och informationskrigföring

 

▼

 

 

https://www.foi.se/forskning/forskningsomraden/krisberedskap-och-civilt-forsvar/psykologiskt-forsvar-och-informationskrigforing.html

Sammanfattning

Vid FOI bedrivs forskning om psykologiskt försvar och informationskrigföring. Forskningen inkluderar bland annat studier om den nya informationsmiljön, strategisk kommunikation, försvarsvilja, olika verktyg för påverkan liksom metoder för att stå emot dem.


Det psykologiska försvarets uppgift är att skapa motståndskraft mot subversiv kommunikation, främst från främmande makt, i den mån som denna anses påverka det svenska samhället och befolkningen negativt. Detta kan ske på många sätt och många aktörer ingår i det svenska psykologiska försvaret.


Informationskrigföring handlar generellt sett om att genom olika medel och förmågor uppnå ett informationsövertag i militära termer. Det involverar både defensiva och offensiva kommunikationsformer och subversiva metoder, som strategisk kommunikation, informationsoperationer och kognitiv krigföring.


En av de centrala utgångspunkterna är att dagens informationsmiljö är komplex och starkt digitaliserad. Därför bedrivs studier för att öka kunskapen och förståelsen för hur miljön påverkar – och påverkas av – samhället och aktörerna i den.


Utöver att studera och bedriva forskning kring förekomsten av dessa fenomen utvecklas också metoder och verktyg som kan vara användbara i vidareutvecklingen av det psykologiska försvaret. Forskningen inom området sker huvudsakligen vid avdelningen för Försvarsanalys.

 

Cybersäkerhet I SVERIGE 2024

 

▼

 

https://fra.se/download/18.766e440918f572e7335147/1738227658874/cybersakerhet-i-sverige-2024.pdf

Nationellt cybersäkerhetscenter är sedan november 2024 del av FRA. Inom centret samarbetar flera myndigheter med kompetens och uppgifter inom cybersäkerhet, samt näringslivet.

 

Under kommande år planeras verksamheten att byggas ut och bli en central plats för svensk cybersäkerhet. Varje verksamhet har dock ett eget ansvar för att ta hand om sin säkerhet – den här broschyren är utgiven som ett stöd för det.

 

Årsrapporten för 2024 publicerad

 

▼

 

https://fra.se/download/18.766e440918f572e7335195/1740753605133/FRA_arsrapport_2024_uppslag.pdf

FRA:s årsrapport 2024, ”Utmanande och komplex hotbild”, sammanfattar FRA:s arbete och utveckling under föregående år. Hoten mot Sverige ökade, efterfrågan på FRA:s tjänster likaså.

 


FRA:s årsrapport om 2024 speglar det dystra omvärldsläget med krig i Sveriges närområde, internationella konflikter och en allmänt oförutsebar hotbild, där hoten mot Sverige kommer från olika håll och ibland samverkar.

 


Årsrapporten beskriver hur FRA hanterar de uppgifter vi fått. Den tar också upp hur den ökande efterfrågan från våra uppdragsgivare på underrättelser och cybersäkerhetstjänster leder till att vi expanderar verksamheten och organisationen.

 


Fem medarbetare intervjuas, om sin bakgrund och vad de gör på jobbet.

 

Årsredovisning 2024

▼

 

https://mpf.se/publikationer/publikationer/2025-02-20-arsredovisning-2024

Redovisning av Myndigheten för psykologiskt försvars verksamhet, resultat, kostnader, intäkter och ekonomi år 2024.

https://mpf.se/download/18.157793ad194fc3773f22b21/1740392594821/mpf-arsredovisning-2024.pdf

 

Försvarsinnovation

▼

 

https://foi.se/forskning/teman/forsvarsinnovation.html

Innovationsförmåga har visat sig vara avgörande för framgång på slagfältet. En viktig del i att bygga framtidens försvarsförmåga är därför att omsätta forskning och utveckling till nya lösningar som stärker Sveriges försvarsförmåga. FOI, i samarbete med flera aktörer, arbetar nu för att stärka svensk försvarsinnovation

Vad innebär försvarsinnovation?

Försvarsinnovation omfattar mer än bara materiel, det innebär att en ny eller väsentligt förbättrad förmåga har utvecklats och införts. I fredstid bygger denna utveckling på antaganden om vilka förmågor försvaret behöver i ett framtida krig.


Försvarsinnovation skiljer sig från civil innovation. Ett exempel är att nya processer och produkter kanske aldrig kommer prövas medan civil innovation prövas, utvärderas och tillämpas i praktiken. Förutsättningarna för försvarsinnovation i fredstid skiljer sig också från innovation i krig. Innovation bygger på ett visst mått av risktagande, i krig är acceptansen för risktagande högre än i fredstid.


För en beskrivning av begreppet innovation, se faktarutan i slutet av denna sida.

FOI bidrar i flera led till försvarsinnovation

FOI spelar sedan länge en viktig roll för utveckling och innovation inom totalförsvarsområdet, där idéer och resultat från FOI:s forskning bidrar till väsentligt bättre förmåga.

FOI:s egna forskning

Våra forskningsresultat bidrar till Försvarsmaktens operativa förmåga över hela livscykeln, från koncept till avveckling genom att resultat och metoder från forskningen omsätts i Försvarsmaktens förbands- och förmågeutveckling. Omsättning av resultat från forskningen i förmågeutveckling sker i nära samverkan med Försvarsmakten och FMV.

I vissa fall söker FOI patent för de uppfinningar som vår forskning ger upphov till. Syftet är att säkra tillgång till patenterad teknik för FOI:s egen utveckling samt för totalförsvarets verksamhet.

Försvarsinriktade innovationsprogram

En annan viktig roll för FOI inom försvarsinnovation är att ge stöd i etablering och genomförande av försvarsinriktade innovationsprogram. Det handlar om olika typer av stöd som exempelvis utformning, inriktning och uppföljning av programmet, formulering av utlysningar, bedömning av inkomna ansökningar samt stödja omhändertagande av resultat från programmens aktiviteter.

Innovationsprogram för civil-militära synergier (CMIP)

Inom ramen för ett gemensamt regeringsuppdrag har Försvarsmakten och Vinnova under 2024 startat ett innovationsprogram för civil-militära synergier inom forskning och utveckling. Syftet med programmet är att höja den svenska militära förmågan.Programmet ska genomföras så att det stärker svenska företags konkurrenskraft inklusive möjligheterna att delta i och dra nytta av internationella innovationssatsningar.

Läs mer och ta del av utlysningar hos Vinnova

Militärt innovationsprogram (MIP)

Militära innovationsprogrammet (MIP) som inrättades 2020 syftar till att identifiera civilt utvecklad teknik som kan vara relevant för Försvarsmakten och sammanhålls av FMV. Målet är att lyfta ny teknik till en högre mognadsgrad och identifiera hur anpassningar kan göras för att få militära tillämpningar.

Läs mer om MIP hos Försvarets materielverk

EU och EDA: EUDIS & HEDI

EU Defence Innovation Scheme (EUDIS) är en samling verktyg för att stärka försvarsinnovation inom EU. Verktygen är specifikt utformade för små och medelstora företag. Målet med EUDIS är att skapa fler möjligheter för små- och medelstora företag att få tillgång till Europeiska försvarsfonden genom att sänka trösklar och ge stöd genom hela utvecklingcykeln.

Läs mer om EUDIS


European Defence Innovation Hub (HEDI) är ett initiativ vars syfte är att stärka Europeiska försvarsbyråns (EDA) befintliga innovationsaktiviteter samt initiera nya. Detta sker i nära samarbete med medlemsländerna och EU-intressenter. HEDI fungerar som en plattform för att stimulera och underlätta samarbete kring försvarsinnovation mellan medlemsländer. HEDI ska också säkerställa synergier med relaterade aktiviteter inom Europeiska komissionen, särskilt EUDIS, samt samstämmighet med Natos innovationsinitativ.

Vid FOI finns funktionerna EDA R&T POC som deltar i EDIN och kan svara på frågor om HEDI.

Läs mer om HEDI

Nato: DIANA, NIF & ACT Warfare innovation

Defence Innovation Accelerator for the North Atlantic (DIANA) är ett Natoinitativ som ska främja innovation inom försvars- och säkerhetssektorn. DIANA ska underlätta samarbete mellan medlemsländerna, försvarsindustrin och akademiska institutioner. Ett underlättat samarbete ska i sin tur snabba på utveckling och införande av nya teknologier för att möta framtida hot.

Läs mer om DIANA


Nato innovation Fund (NIF) är en riskkapitalfond som investerar i högteknologiska startups som kan stärka medlemsländerna inom försvar, säkerhet och resiliens. DIANA och NIF kommer samverka på så sätt att företag som deltar i DIANAs acceleratorprogram kommer ha möjlighet att få finansiering från genom NIF.

Läs mer om NIFLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nato Allied Command Transformation (Nato ACT) har också en innovations-HUB som samlar experter för att samverka och utforma nya lösningar för att möta Natos utmaningar.

Läs mer om Nato ACT


Begreppet innovation kan tolkas på olika sätt. I OECD:s Oslomanual beskrivs begreppet både som en aktivitet och resultatet av en aktivitet.

"En innovation är en ny eller förbättrad produkt eller process (eller kombination av dessa) som skiljer sig väsentligt från tidigare produkter eller processer och som gjorts tillgänglig för eventuella användare (produkt) eller tagits i bruk (process)."

Enligt definitionen ska alltså en förändring vara införd för att kunna betecknas som innovation.

Källa: OECD/Eurostat (2018), Oslo Manual 2018: Guidelines for Collecting, Reporting and Using Data on Innovation, 4th Edition, The Measurement of Scientific, Technological and Innovation Activities, OECD Publishing, Paris/Eurostat, LuxembourgLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

 

 

Psykologiskt försvar och försvarsvilja 2024

▼

 

https://foi.se/rapporter/rapportsammanfattning.html?reportNo=FOI%20Memo%208794

Rapportnummer: FOI Memo 8794

 

Spel som verktyg för att simulera mänskligt beslutsfattande i övningar

▼

 

https://www.podbean.com/media/share/pb-qv9e9-17d791d?utm_campaign=w_share_ep&utm_medium=dlink&utm_source=w_share

Spel erbjuder en unik möjlighet att inkludera mänskligt beslutsfattande och beteende i övningar och gör det möjligt att öva scenarier som skulle vara för komplicerade att göra i verkligheten. Intresset för förmågeutvecklande spel inom totalförsvaret ökar.


I avsnittet hör du forskaren Stephen Downes-Martin om hur spel kan stärka totalförsvaret och utveckla förmågan på nya sätt. FOI:s Johan Elg berättar mer om vår verksamhet och spelutveckling inom FOI.

 

Hur kan kvantteknologi förändra framtidens försvar?

▼

 

https://www.podbean.com/media/share/pb-i82vk-1623f12?utm_campaign=w_share_ep&utm_medium=dlink&utm_source=w_share

Kvantdatorer som kan knäcka mer avancerade krypteringssystem, tröghetsnavigering och nya sensorer är några av de områden där utvecklingen av kvantteknologi kan leda till stora förändringar för försvaret.


Forskarna Jonas Kjäll och Per Jonsson ger en överblick över de kvantteknologier som är under utveckling om som kan spela en viktig roll i framtidens försvar.

 

Vad vet vi egentligen om vem som vill försvara Sverige?

▼

 

https://www.podbean.com/media/share/pb-4htc2-1490ad0?utm_campaign=w_share_ep&utm_medium=dlink&utm_source=w_share

Strida på frontlinjen eller moppa golvet i Globen som nu användas som flyktingförläggning – vad kan du tänka dig att göra om Sverige skulle hamna i krig?


Sverige har enligt regelbundna mätningar hög försvarsvilja men frågan vi har ställt sedan 50-talet kanske inte ger riktigt rätt bild. Vad vet vi egentligen om hur många som är villiga att försvara Sverige om vi skulle hamna i krig och vad är det som påverkar försvarsviljan? Medverkar gör FOI forskarna Ola Svenonius och Herman Andersson.

 

En viktig nyckel för Natos framtida försvarsförmåga

▼

 

https://www.podbean.com/media/share/pb-f2mkm-16e7e44?utm_campaign=w_share_ep&utm_medium=dlink&utm_source=w_share

Enorma framsteg inom allt från störande teknologier och bioteknik kommer leda till stora förändringar inom försvaret. En snabb integration och hög innovationsförmåga inom Nato kommer bli avgörande för alliansens framtida försvarsförmåga.


I avsnittet hör du Natos forskningschef Bryan Wells och FOI:s generaldirektör Jens Mattsson om forskningssamarbetet inom alliansen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Så genomför främmande makt informationspåverkan mot Sverige

Så genomför främmande makt informationspåverkan mot Sverige | Internetkunskap


Informationspåverkan från främmande makt använder sociala medier för att påverka Sverige. Genom noga planerade kampanjer försöker man sprida misstro, påverka opinionen och främja sin agenda. Så här går det till.

Det finns alltid många som vill påverka vår bild av verkligheten. Det gäller speciellt i tider av krig, kris och stora omvärldshändelser. Det finns också flera aktörer som är ute efter att påverka bilden av Sverige.

Samtidigt lever vi med en enorm mängd information och innehåll från internet och sociala medier. Och främmande makt som genomför informationspåverkan riktad mot Sverige använder oftast just sociala medier. Enligt den brittiske forskaren Carl Miller har sociala medier och nya digitala verktyg som AI gjort det allt lättare att genomföra informationspåverkan.


Allt om källkritik från Internetstiftelsen



– Det har blivit så enkelt att en idiot skulle kunna göra det. Flera olagliga marknadsplatser online säljer informationspåverkan som en tjänst. Du behöver egentligen inte kunna någonting, bara klicka och beställa, säger Carl Miller.

Carl Miller jobbar på den engelska tankesmedjan Demos och har där grundat forskningscentret CASM (The Centre for the Analysis of Social Media). CASM har bland annat kartlagt den så kallade LVU-kampanjen, som spred desinformation om att den svenska socialtjänsten kidnappar muslimska barn.

 

Vad är informationspåverkan?

Informationspåverkan är när en främmande makt eller deras ombud blandar sig i en inomstatlig angelägenhet för att stötta en egen agenda. Syftet är bland annat att skapa misstro mellan medborgare i landet, men också att påverka opinion och demokratiska val. Det är alltså potentiellt skadlig kommunikation.

Informationspåverkan kan genomföras som enskilda aktiviteter eller som en del av en större påverkanskampanj. En påverkanskampanj består av flera aktiviteter och en av dem är informationspåverkan med hjälp av olika kommunikationsverktyg. Men andra delar kan vara diplomatiska och ekonomiska sanktioner, eller militära styrkedemonstrationer som ett land genomför.

 

Du kan läsa en djupare beskrivning av informationspåverkan i artikeln Vad är informationspåverkan från främmande makt?

 

Man använder en kombination av tekniker

Organiserad informationspåverkan kan se ut och fungera på många olika sätt, beroende på vilka som är den tilltänkta målgruppen. Ibland kan den rikta sig mot en bred publik som hela befolkningen i ett samhälle. Man kan också rikta informationspåverkan mot specifika grupper, utifrån till exempel ålder, inkomst eller etnicitet. Då anpassar man budskapet för att tilltala just den gruppen.



Man kan använda flera olika tekniker, beroende på vad det är för typ av informationspåverkan. Det kan vara allt från hackning av datorer till förfalskade nyheter. Man kan också gå till personangrepp mot individer, eller kapa en diskussion på sociala medier. Men det vanliga är att man använder många tekniker i kombination för att uppnå önskad effekt.

 

 

Därför kan det vara svårt för enskilda att märka att de utsätts för informationspåverkan. En enda annons eller några provocerande inägg på Facebook kopplar man oftast inte ihop med en organiserad kampanj mot Sverige. Det är först när man granskar en stor mängd liknande händelser som man kan se ett mönster. Först då kan man börja analysera vad det är som pågår.

Myndigheter och underrättelsetjänster i många länder jobbar aktivt med att kartlägga och förstå hur informationspåverkan går till. Men privata företag och forskningscenter gör det också.



Vilka tekniker använder man för informationspåverkan?

Social och kognitiv hackning. Dessa tekniker utnyttjar sociala relationer mellan människor och psykologiska tricks för att påverka människor. Det kan handla om att använda botar och troll för att dela, gilla och kommentera på vissa inlägg på nätet. På så vis ger man intrycket att vissa åsikter är mer populära än de egentligen är (den så kallade bandwagon-effekten). Andra metoder är att rikta budskapen mot slutna användarforum där många likasinnade finns. Man kan också skräddarsy annonser för enskilda individer med budskap som de är mottagliga för (Dark Ads).

Vilseledande identiteter. Detta är metoder där man efterliknar trovärdiga informationskällor för att ge sina egna budskap en känsla av förtroende. Man kan till exempel utge sig för att vara kända personer eller pålitliga organisationer. Det gör man både genom imitatörer och bedragare, men också genom förfalskad information, fejkade nyhetssidor och falska webbplatser. Man använder också så kallade lockfåglar – det är personer som låtsas vara fristående men som någon annan avlönar. Aktörer med stora resurser kan också skapa falska företag, forskningsinstitut och tankesmedjor. Dessa använder man för att ge sken av äkthet. Sådana falska aktörer brukar man också kalla potemkinkulisser.

Teknisk manipulation är när man använder moderna tekniska verktyg för informationspåverkan. Ett exempel är att använda botar (små datorprogram som utför automatiska uppgifter). En annan metod är deepfakes (förfalskade bilder, video och ljud skapade av AI-verktyg). En tredje metod är så kallade sockpuppets – falska konton med anonym identitet som deltar i debatter online.

Desinformation är avsiktligt felaktig eller vilseledande information. Det kan till exempel vara att använda korrekt fakta i ett falskt eller felaktig sammanhang. Man kan också manipulera information genom att ta bort ljud eller ändra tex, eller helt enkelt fabricera information. En vanlig metod är också att använda satir och parodi för att sprida kontroversiella åsikter och vilseledande information.

Illasinnad retorik handlar om att utnyttja det offentliga samtalet för att vilseleda, distrahera och provocera. Användare på sociala medier som medvetet provocerar brukar man kalla troll. De kan drivas av personliga motiv, men ibland arbetar de på uppdrag av någon annan. Här kan man också använäda falska konton och botar. Ett exempel på illasinnad retorik är att gå till personangrepp istället för att bemöta ett argument (ad hominem). Ett annat exempel är att att flytta fokus från en diskussion genom att lyfta ett helt annat fenomen (whataboutism). En tredje metod är att översvämma en diskussion med en flod av olika argument, fakta och källor (gish-gallop). Dessa inlägg kan i sig vara både falska och sanna.

Symbolhandlingar kan man också använda som en del av en påverkanskampanj. Till exempel kan man skapa falska demonstrationer för att ge intrycket att en viss fråga har stöd. Man kan också genom hackning och läckor sprida en uppfattning om osäkerhet i samhället, eller avslöja hemlig information vid ett väl valt tillfälle för att undergräva någons trovärdighet.

Källa: Att möta informationspåverkan – handbok för kommunikatörer  , Myndigheten för psykologiskt försvar.

 

 

 

 

 

 


Hur kartlägger man informationspåverkan?


Flera av metoderna som man använder vid informationspåverkan utnyttjar det offentliga samtalet och demokratiska samhällens öppenhet. Yttrandefrihet är en viktig del i en demokrati, men här utnyttjar man det för att påverka debatten och flytta fokus från vissa frågor till andra. Allt för att påverka opinionen i en särskild riktning, skapa misstro mot samhällsviktiga institutioner eller bara öka på polarisering och spänningar i samhället.


Under ett framträdande  i Stockholm på källkritikens dag 13 mars 2024 berättar Carl Miller hur CASM går till väga när de kartlägger informationspåverkan online. Ett exempel är en kampanj som Ryssland lanserade i samband med invasionen av Ukraina 2020. Genom att studera språket som ett stort antal meddelanden på X (Twitter) använde kunde CASM länka ihop inlägg från flera olika länder med ett gemensamt budskap.

Allmänt · ‽IT · ∴ · interrobangit · Svenn Dybvik · § · §IT
Dela · Kommentera  

.

Kommentera
Av Svenn Dybvik - Onsdag 12 feb 14:53

 

▒

 

Ebba Busch hyllas efter tal i USA



 

▼

 

https://www.expressen.se/tv/nyheter/ebba-busch-hyllas-efter-tal-i-usa-/

 

▲

 

Klipp har setts av hundratusentals på sociala medier

 

I talet tar hon upp att två av nycklarna bakom den svenska framgången – hårt arbete och nyfikenhet – är hotade, eftersom många unga i dag saknar framtidstro. Men hon pekar också på de möjligheter som ny teknologi, och svenska företag, skapar.

 

 

 

 

 

 

 

EBBA BUSCH (hela talet + xtra material)

▼

https://www.facebook.com/buschebba/videos/tack-f%C3%B6r-all-fin-respons-p%C3%A5-mitt-tal-p%C3%A5-ces-m%C3%A4ssan-v%C3%A4rldens-st%C3%B6rsta-och-kanske-v/1356248162029831/

▲

"Mitt tal handlade om innovation, värderingar och hopp.
Sverige - en nation av innovation
Flera som frågat efter att få se hela talet så här har ni det! Stort tack för inbjudan från Volvo group och VDn Martin Lundstedt."
 
 
 
 
 
 
 
Bilde i innlegget er hentet fra:
https://kristdemokraterna.se/arkiv/nyheter/2023/2023-08-20-sommartal-av-ebba-busch
 
 
 
 
 
 
 

Ebba Busch talar på Volvo Groups CES Keynote i Las Vegas.

Världens största teknikmässa.

https://kristdemokraterna.se/arkiv/nyheter/2025/2025-01-14-se-ebba-busch-tal-pa-volvo-groups-ces-keynote-i-las-vegas

 

▲

 

"Hopp är viktigt för framtiden. Idag saknar många unga tron på att morgondagen kan bli bättre. Därför är ansvaret stort – som föräldrar, ledare och medmänniskor. Vi behöver inspirera nästa generation med de värderingar som har byggt Sverige starkt: hårt arbete, nyfikenhet och tillit. Det är tillsammans som vi kan vi bygga ett land fyllt av möjligheter."

 

 

 

 

 

 

 

 

▒

 

NTV 2025

 

▼

 

https://www.pst.no/alle-artikler/trusselvurderinger/ntv-2025/

Nasjonal trusselvurdering (NTV) er en ugradert redegjørelse for trusselen fra statlige aktører, ekstremister og trusselen mot myndighetspersoner i det kommende året. Rapporten skal bidra til en felles nasjonal forståelse av trusselbildet.

NTV ble lagt fram på en felles pressekonferanse med Etterretningstjenesten og Nasjonal sikkerhetsmyndighet (NSM) onsdag 5. februar. Etterretningstjenesten og NSM la også fram sine offentlige trussel- og risikovurdering for 2025.


PSTs ansvarsområder omhandler kontraetterretning, kontraterror og beskyttelse av myndighetspersoner. NTV skal sette andre samfunnsaktører i stand til å beskytte seg mot trusler.


Det er viktig at alle som leser rapporten, tar stilling til innholdet og vurderer relevans og konsekvens for seg selv eller egen virksomhet. Virksomheter og enkeltpersoner må selv kartlegge egne verdier og sårbarheter for å kunne sette inn egnede beskyttelsestiltak.


NTV skal også bidra til økt årvåkenhet i samfunnet generelt. Tips fra publikum er viktig for PST i arbeidet med å avverge og forebygge trusler mot Norge.


Vi oppfordrer derfor alle som har en bekymring eller informasjon av interesse om å tipse oss. Det er lav terskel for å ta kontakt med PST.


Nasjonal trusselvurdering 2025 kan leses og lastes ned som PDF her:

NTV 2025 (Norsk utgave)

NTV 2025 (Engelsk utgave)


Tidligere utgaver av NTV finner du her:

NTV - arkiv


Her kan du lese Etterretningstjenestens trusselvurdering for 2025:

Fokus


Nasjonal sikkerhetsmyndighets risikovurdering for 2025 finner du her:

Risiko 2025

Kort oppsummert

  • Norges tre hemmelige tjenester har lagt fram sine årlige ugraderte trussel- og risikovurderinger.
  • PST advarer om økt sabotasjetrussel fra Russland og økt etterretningstrussel fra Kina.
  • E-tjenesten påpeker at vestlig våpenstøtte til Ukraina kan føre til økt russisk risikovilje og sabotasje rettet mot Norge.
  • NSM rapporterer om flere mistenkte sabotasjeaksjoner i Europa i 2024 og gir konkrete anbefalinger for å redusere risikoen for slike hendelser.
  • PST trekker fram eksempler på forsøk fra fremmede stater på å rekruttere nordmenn og påvirke norske myndigheter.

 

Propaganda, desinformasjon og påvirkningsoperasjoner

▼

 

https://www.ffi.no/forskning/prosjekter/propaganda-desinformasjon-og-pavirkningsoperasjoner

Hvordan foregår skjult påvirkning og manipulasjon på nett og sosiale medier, hvilken risiko utgjør det for Norges politiske og militære handlefrihet og hvordan kan vi som samfunn beskytte oss? 

 

Statlige og ikke-statlige forsøk på manipulasjon av andre lands demokratiske prosesser, offentlig debatt og politisk og militær virkelighetsoppfattelse har blitt en betydelig utfordring i takt med økt stormaktsrivalisering og den teknologiske utviklingen.


Det er et behov for mer kunnskap om hvordan avanserte påvirkningsoperasjoner fungerer og hvordan effekten av dem kan reduseres. Denne typen operasjoner går på tvers av både de tradisjonelle skillene mellom statssikkerhet og samfunnssikkerhet og ansvarsområdene i sektorprinsippet. Dette er en utfordring som stiller nye og høyere krav til situasjonsforståelse, samhandling, kunnskapsutveksling og håndtering på tvers av tradisjonelle roller og ansvarslinjer for å sikre Forsvarets og norske myndigheters evne til å ta riktige beslutninger til rett tid og unngå å komme i en situasjon som begrenser militært og politisk handlingsrom.


Prosjektet «Cyber-Social Propaganda & Influence (C-SPI) – Påvirkning i informasjonsmiljøet» gjennomfører forskningsaktiviteter i samarbeid med de viktigste aktørene i sivil og militær sektor, i den hensikt å styrke nasjonal, tverrsektoriell motstandskraft mot påvirkningsoperasjoner innen rammen av totalforsvaret. Målet er å gjøre norske myndigheter, Forsvaret og relevante totalforsvarsaktørene bedre rustet til å forstå og gjenkjenne påvirkningsoperasjoner, for å dermed kunne begrense effektene av dem gjennom konkrete tiltak. C-SPI ser spesielt på sosiale medier som et virkemiddel i påvirkningsoperasjoner.

Slik kan påvirkning bli en del av kriseøvelser

Jevnlig øvelser er en viktig del av beredskapen. I dag vil nyhetsbildet unektelig være en del av enhver krise. Kommunikasjon har gått fra å være noe etterretning og kommunikasjonsfolk tar seg av, til å være noe alle må forholde seg til. Det gjør at desinformasjon og påvirkningsoperasjoner er en viktig dimensjon i øvelser, men hvordan kan vi øve på å takle dette?

 

Forskere ved FFI har laget et verktøy kalt Somulator. Her har de klonet nettaviser og kjente sosiale medier, som Facebook, Twitter, Yotube og Instagram.

 

Med Somulator kan brukerne øve på å håndtere desinformasjon på en enkel, fleksibel og realistisk måte.

Somulator (ffi.no)

 

Forsvarsanalysen 2025

▼

 

https://www.ffi.no/publikasjoner/forsvarsanalysen-2025

Det er laget et utvidet sammendrag av denne rapporten:

Forsvarsanalysen 2025 overrekkes Forsvarssjef Eirik Kristoffersen tirsdag 18. februar kl 14.00. Du kan følge direktestrømmen eller se opptak i ettertid fra denne siden.

 

Forsvarsanalysen er en årlig analyse som skal gi forsvarsledelsen et bedre grep på Forsvarets strategiske utvikling. «Forsvarsanalysen 2025» er fjerde utgave. Analysen vurderer utviklingen av rammefaktorer og forutsetninger, gir et oppdatert bilde av dagens utviklingsretning for Forsvaret og anbefaler hvordan planene kan forbedres og fornyes.

 

Det er et dystert bakteppe som former utviklingen av Forsvaret. Russland har demonstrert vilje til brutal adferd over lang tid og har startet å nedprioritere andre samfunnsoppgaver for å kunne fortsette krigføringen i Ukraina. Kina blir en stadig tydeligere utfordrer, og Vestens motstandere finner sammen. Konfliktene i Midtøsten fører til økt terrortrussel for Norge og våre allierte. Den politiske utviklingen i USA skaper større uforutsigbarhet om amerikansk støtte og tilstedeværelse i Europa. Å ta hensyn til dyp usikkerhet er derfor sentralt i forsvarsplanleggingen. Samtidig satser våre allierte tungt på å utvikle militære styrker som kan forsvare vår sikkerhet, og mulighetene for nordisk militært samarbeid har aldri vært bedre.

 

Den historiske enigheten i Stortinget om en kraftig satsing på Forsvar skaper et godt utgangspunkt for å bygge et større forsvar med balanse mellom oppgaver, struktur og økonomi. Den nye langtidsplanen vil dekke de fleste operative gapene, med lagdelt luftvern som et viktig unntak. Hvorvidt Forsvaret vil ha tilstrekkelig evne til logistikk, sikker kommunikasjon og elektromagnetisk krigføring, er et understudert problem. Vi har også løftet noen risikoer knyttet til samvirket med det sivile i krise- og krigssituasjoner. Forsvaret vil være avhengig av samarbeidspartnere for å ha tilstrekkelig beredskap, men det er også behov for å beskytte de sivile samfunnsfunksjonene.

 

Samtidig står den nye langtidsplanen overfor flere utfordringer. Med forutsetningene FFI har lagt til grunn for kostnadsberegningene, er det økonomiske handlingsrommet utilstrekkelig for å gjennomføre alle tiltakene som er planlagt innen 2036. Risikoen er høy for at kostnadene blir enda høyere. Evnen til å gjennomføre materiellinvesteringer er for lav. Det blir utfordrende å få nok personell med lang militær kompetanse. Dessuten vil klimautslippene øke dersom det ikke det gjøres grep. Derfor må det gjøres prioriteringer i satsingen på Forsvaret: Først og fremst må det forsvaret vi har virke, deretter bør kapabilitetsgapene dekkes, før volumet økes. Dette reflekterer hvordan tiltak bør prioriteres, men ikke nødvendigvis hvordan de bør fases i tid.

 

Årets analyse ser også på norske lærdommer fra krigen i Ukraina, autonomi og svermer, luftvern og kunstig intelligens i Forsvaret. Den nye langtidsplanen har endret det strategiske bildet for Forsvarets utvikling. Våre oppdaterte hovedråd handler om at Forsvaret bør (1) forvalte handlefrihet, (2) kunne møte omfattende angrep og (3) ivareta klima og miljø.

 

Forfattere: Espen Skjelland, Sigurd Glærum, Tore Nyhamar, Cecilie Sendstad.

 

Medforfattere: Brynjar Arnfinnsson, Ole Ingar Bentstuen, Stian Betten, Gunn Alice Birkemo, Sverre Diesen, Mona Sagsveen Guttelvik, Sjur Hodnesdal, Ane Ofstad Prestrud, Simen Ellingsen Rustad, Stig Rune Sellevåg, Kari Røren Strand, Ivar Tansem.

Allmänt · ‽IT · ∴ · interrobangit · Svenn Dybvik · § · §IT
Dela · Kommentera  

.

Kommentera
Av Svenn Dybvik - Måndag 13 jan 02:00

Etterretningstjenestens vurderinger 2024 ▼

https://www.etterretningstjenesten.no/publikasjoner/fokus/Fokus24_innhold

 

 

 

 

 

 

 

Forsvarets etterretningsdoktrine ▼

https://www.etterretningstjenesten.no/publikasjoner/etterretningsdoktrinen

 

 

 

 

 

 

 

Nasjonal trusselvurdering 2024 ▼ 

https://www.pst.no/globalassets/2024/nasjonal-trusselvurdering-2024/nasjonal-trusselvurdering-2024_uuweb.pdf

 

 

 

 

 

 

 

https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/styrker-sikkerhet-og-forbrukerrettigheter-i-ny-ekomlov/id3033939/

Styrker sikkerhet og forbrukerrettigheter i ny ekomlov

Pressemelding | Dato: 12.04.2024

Regjeringen legger i dag fram forslag til ny lov for elektronisk kommunikasjon. Dagens lov fra 2003 var tilpasset en tid hvor kun halvparten av befolkningen hadde tilgang til internett hjemme, og smarttelefoner var knapt å oppdrive. Med lovforslaget legger regjeringen til rette for en ny digital hverdag med høy sikkerhet og gode rammevilkår for næringslivet.

- Dette er en lov som sikrer, trygger og bygger samfunnet vårt videre, både for folk og næringsliv, når vi skal bygge landet på nytt med digitalisering som verktøy, sier digitaliserings- og forvaltningsminister Karianne Tung.

Ekomloven, eller «Lov om elektronisk kommunikasjon», regulerer levering og bruk av nett og tjenester som gjør at vi kan kommunisere med hverandre elektronisk gjennom mobiltelefon og internett. Den norske ekombransjen omsetter for over 37 milliarder koner hvert år og er en sektor som bærer stadig større verdier i samfunnet vårt.

- Ekomnettene er rett og slett helt grunnleggende for at samfunnet vårt skal fungere i dag. Internett er avgjørende for at næringslivet kan utvikle nye innovative digitale tjenester og avansert teknologi. Den nye loven setter krav til forsvarlig sikkerhet i den digitale infrastrukturen, samtidig som forbrukerens rettigheter styrkes, sier Tung.


Datasentrene reguleres for første gang 

Datasenternæringen i Norge er relativt ny, og dagens regelverk stiller ingen egne krav som kun er rettet mot datasentre. Det endres nå.

- Vi er alle avhengige av datasentre, hver eneste dag. Omtrent alt vi gjør på en pc eller en smarttelefon er innom et datasenter. De er avgjørende i vår digitale hverdag. Samtidig er dette en ny bransje, som til nå ikke har vært regulert. Derfor vil regjeringen innføre registreringsplikt på hvem som står bak datasenteret, kontaktperson for senteret og hvilke tjenester som tilbys, sier Tung.

Styrker forbrukerrettigheter

I lovforslaget styrkes forbrukerrettighetene. Det stilles krav til at abonnentenes avtalevilkår skal være lettere tilgjengelig og ikke inneholde diskriminerende vilkår. Det stilles også krav om at personer med nedsatt funksjonsevne skal få tilgang til likeverdige kommunikasjonstjenester. I tillegg vil de som bytter epost-tilbyder få rett til gratis tilgang til epost i tre måneder etter at avtalen er avsluttet.


Nye cookie-regler

I det nye lovforslaget skjerpes samtykkekravet for informasjonskapsler (også kalt cookies). Samtykke til en cookie må oppfylle kravene til et GDPR-samtykke. Det betyr blant annet at det skal være like lett å si nei som å si ja til å godta cookies. Det vil ikke settes krav om samtykke hver gang en nettside åpnes, men lovendringen vil gi brukerne bedre kontroll med hvordan nettstedene sporer aktiviteten deres. Endringen vil gi norske brukere samme rettigheter som brukere i andre EØS-land.


Bredbånd til alle

Regjeringen vil sikre bredbånd til alle i hele landet. Bredbånd bygges først og fremst ut på kommersielt grunnlag, i tillegg kan de som mangler bredbånd få støtte gjennom statens tilskuddsordning til bredbåndsutbygging.

Ny ekomlov innfører en hjemmel som gir mulighet til å pålegge tilbyder å levere bredbånd der det ikke leveres på annen måte. Formålet er å sikre at alle får et tilbud om tilgang til funksjonelt internett over hele landet. Denne hjemmelen vil bli brukt dersom andre virkemidler ikke fører frem.


Styrket sikkerhet

Med den nye loven ønsker vi å styrke sikkerheten og robustheten til elektroniske kommunikasjonstjenester og -nett. Elektronisk kommunikasjon inngår i nesten all annen virksomhet, og samfunnets avhengighet av ekom er økende og stadig mer kritisk. I loven viderefører vi kravet til forsvarlig sikkerhet for ekomtilbyderne, og kravet utvides altså også til å gjelde datasenteroperatørene. I tillegg vil vi operasjonalisere kravet til forsvarlig sikkerhet ytterligere i forskrift.







https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/prop.-93-ls-20232024/id3033688/

Prop. 93 LS (2023–2024)

Lov om elektronisk kommunikasjon (ekomloven) og samtykke til godkjenning av EØS-komiteens beslutninger nr. 274/2021, 275/2021, 276/2021 og 277/2021 om innlemmelse i EØS-avtalen av forordningene (EU) 2018/1971, (EU) 2019/2243 og (EU) 2020/1070 og direktiv (EU) 2018/1972

Tilråding fra Digitalisering- og forvaltningsdepartementet 12. april 2024, godkjent i statsråd samme dag. (Regjeringen Støre)

Proposisjon til Stortinget (forslag til lovvedtak og stortingsvedtak)

Digitaliserings- og forvaltningsdepartementet legger i proposisjonen fram forslag til ny lov om elektronisk kommunikasjon (ekomloven). Loven vil regulere og gi rammer for ekomsektoren og datasenterindustrien i årene som kommer. Loven regulerer internett, mobil og bredbåndstjenester og andre tradisjonelle elektroniske kommunikasjonsnett og -tjenester. I tillegg reguleres datasentre for første gang i ny ekomlov. Den nye loven erstatter gjeldende lov fra 2003. Reguleringen moderniseres for å støtte den teknologiske utviklingen, endrede markedsforhold, nye krav til sikkerhet og brukernes behov for tilgang til høyhastighets internett. Departementet foreslår samtidig at Stortinget samtykker til godkjenning av EØS-komiteens beslutninger nr. 274/2021, 275/2021, 276/2021 og 277/2021 om innlemmelse i EØS-avtalen av forordningene (EU) 2018/1971, (EU) 2019/2243, (EU) 2020/1070 og direktiv 2018/1972.


https://www.regjeringen.no/contentassets/096a9d827c8f48c3ae8b7817fe463a25/no/pdfs/prp202320240093000dddpdfs.pdf


https://www.regjeringen.no/contentassets/096a9d827c8f48c3ae8b7817fe463a25/no/epub/prp202320240093000dddepub.epub


https://www.regjeringen.no/contentassets/096a9d827c8f48c3ae8b7817fe463a25/no/docx/prp202320240093000ddddocx.docx



Videre behandling av saken

Følg proposisjonen på Stortinget

 

 

 

 

 

 

 

https://www.datatilsynet.no/aktuelt/aktuelle-nyheter-2024/personvernundersokelsen-2024/

Personvernundersøkelsen 2024 - tall og trender

Den norske befolkningen kan mer om personvern enn tidligere. Samtidig opplever mange at sporingen på nettet er uoversiktelig, og at det er ubehagelig med alle opplysningene om dem som ligger der ute. Dette kommer frem i en landsdekkende undersøkelse om befolkningens forhold til personvern som Datatilsynet gjennomførte vinteren 2024.



Seks år etter at det nye personvernregelverket trådde i kraft, er det langt færre (21 prosent) som sier de kjenner svært dårlig til regelverket enn da vi sist spurte i 2019 (37 prosent). Rundt 70 prosent kjenner dessuten til de mest sentrale rettighetene sine. I 2019 var det flere med høy utdannelse og inntekt som kjente til regelverket, noe som fortsatt er tilfelle. Blant de som har mindre kjennskap til regelverket og rettighetene, finner vi også en betydelig større andel unge mennesker i alderen 15 til 19 år.

– Vi mottar jevnlig henvendelser fra unge arbeidstakere som er usikre på rettighetene sine, for eksempel i forbindelse med kameraovervåking. Det er viktig at også denne gruppen får bedre kjennskap til regelverket, sier Kari Laumann, fungerende avdelingsdirektør for utredning, analyse og politikk i Datatilsynet.



Manglende kontroll og ubehag

Det er krevende å ha oversikt over hvem som samler inn hvilke personopplysninger, og hva de brukes til. Kun 29 prosent føler at de har kontroll over hvordan personopplysninger om dem brukes på nettet, og 50 prosent føler ubehag ved å tenke på hvor mange personopplysninger som finnes om dem på internett. Det er de yngste og de med høy utdanning som sier at de i liten grad har kontroll, mens ubehaget rammer bredt. De eldste kjenner i større grad på ubehag, til tross for at de oppgir å ha mer kontroll enn resten av befolkningen.

De aller fleste i undersøkelsen (74 prosent) har latt være å laste ned en app fordi de er usikre på hvordan personopplysningene blir brukt. De som i tillegg synes det er ubehagelig å tenke på alle personopplysningene som finnes der ute, unngår i større grad å delta ulike aktiviteter på nett enn det resten av befolkningen gjør. Også her spiller alder en rolle. Aldersgruppen 15 til 19 år har i mindre grad enn resten av befolkningen latt seg hindre av usikkerhet om tjenesters bruk av personopplysninger.



Unge er mindre opptatt av personvern

De yngste i undersøkelsen (15 til 19 år) er også langt mindre opptatt av personvern enn resten av befolkningen. Mens det gjennomsnittlig er 16 prosent som er lite opptatt av personvern, svarer hele 33 prosent i denne aldersgruppen det samme. Denne aldersgruppen har samtidig mindre kunnskap om regelverket og opplever å ha mindre kontroll over personopplysningene, og de synes de det er like ubehagelig som alle andre å tenke på at det ligger mye personopplysninger ute på nettet.

– Unge mennesker er vant til å gi fra seg store mengder personopplysninger til tjenestene de bruker, og de bruker en langt større bredde av tjenester enn det eldre aldersgrupper gjør. Vi ser i undersøkelsen at unge skiller seg ut på flere områder, og det er interessant å se at de har en litt annen tilnærming til personvern, sier Laumann.



Kunstig intelligens utfordrer personvernet

I årets undersøkelse har vi bedt respondentene om å ta stilling til konsekvenser for personvernet ved bruk av kunstig intelligens. De fleste mener at kunstig intelligens vil utfordre personvernet ved at for store mengder personopplysninger samles inn og brukes på måter man ikke er enig i (69 prosent). Det er bred støtte for at myndighetene bør ta en aktiv rolle i reguleringen av kunstig intelligens (84 prosent), men betydelig færre som tror de er i stand til å gjøre det (33 prosent). 

Last ned

Personvernundersøkelsen 2024 (pdf)

Politiet med ny tips-portal for å rapportere datakriminalitet

Politiet med ny tips-portal for å rapportere datakriminalitet – Næringslivets Sikkerhetsråd (nsr-org.no)

Politiet ønsker tips om datakriminalitet slik at de får mer kunnskap om kriminalitetsformen, og kan styrke politiets forebyggende og kriminalitetsbekjempende arbeid.

Gå til politiets tips-side.

Stor forebyggende aksjon mot datakriminalitet: Over 170 bedrifter varslet og 28 angrep avverget

Stor forebyggende aksjon mot datakriminalitet: Over 170 bedrifter varslet og 28 angrep avverget - Økokrim (okokrim.no)


Kripos og Økokrim har i samarbeid avdekket en bedragerimetode og klart å forhindre minst 28 bedragerier mot norsk næringsliv.

Datakrimretten i «fugleperspektiv»

Datakrimretten i «fugleperspektiv» | Tidsskrift for strafferett (idunn.no)

Sammendrag

Artikkelen gir en oversikt over datakrimretten. Området anses å bestå av tema innen materiell strafferett, straffeprosess, politirett (forebyggende politiarbeid) og folkerett. Det foretas et tilbakeblikk på de lange linjer i datakrimretten. Deretter drøftes noen konsekvenser av at det savnes en underliggende filosofi som kunne bidra til å gi konsekvente rettslige løsninger på området. Også sammensmeltingen av konsepter som bærer de straffeprosessuelle tvangsmidlene, tas opp. Endelig reises noen spørsmål innen forebyggende politiarbeid på internett, et felt som hittil er lite utredet.
 

Har vi behov for straffebud om datakriminalitet?

Har vi behov for straffebud om datakriminalitet?1 | Tidsskrift for strafferett (idunn.no)

Sammendrag

Artikkelen analyserer gjerningsbeskrivelsen i straffebud om datakriminalitet. Det går et skille mellom ytrings- og handlingsstraffebud som er relevant for lovbrudd på internett, og straffebudene burde i større grad reflektere dette. Av hensyn til legalitetsprinsippet og behovet for en rimelig tilgjengelig og klar straffelov foreslås det også visse forenklinger. I dagens utforming er straffebudene vanskelige å forstå, og de er heller ikke helt dekkende for det de er ment å ramme. Flere forskjellige lovbrudd tar utgangspunkt i krenkelse av datasikkerheten, og beskrivelsen av denne modusen burde konsentreres til ett sted. De forskjellige etterfølgende moduser kunne utpensles i umiddelbar tilknytning til dette (databedrageri, dataskadeverk, datainnbrudd, ulovlig overvåking, driftshindring). I lys av datateknologiens store utbredelse kan en rekke tradisjonelle lovbrudd dessuten begås ved å manipulere datasystemer. Spørsmålet gjelder behovet for å straffe datalovbruddet i konkurrens med det tradisjonelle lovbruddet. En mulighet kan være heller å gjøre det tradisjonelle lovbruddets dataaspekt til en generell straffskjerpende omstendighet. Dette vil kunne lette etterforskningen og effektivisere strafforfølgningen.
 
 

Databehandlers behandling av personopplysninger

Databehandlers behandling av personopplysninger | Tidsskrift for forretningsjus (idunn.no)

Sammendrag:

Artikkelen omhandler databehandlers behandling av personopplysninger, herunder grensedragningen mellom den behandlingsansvarlige og databehandler, databehandlerens plikter, omfanget av behandlingen, krav til informasjonssikkerhet, databehandlerens bruk av underdatabehandler, erstatningsansvar og sanksjoner. Databehandling over landegrensene behandles også i relasjon til databehandler. Artikkelen redegjør for gjeldende rett for databehandling av personopplysninger etter personopplysningsloven og -forskriften, og omhandler også betydningen personvernforordningen vil få for databehandlers behandling av personopplysninger.
Nøkkelord: personvern, personopplysninger, databehandler, personopplysningsloven, personverndirektivet, personvernforordningen.
 
 
 
 
 

Håndtering av personvernet ved digitale angrep

Alle virksomheter kan utsettes for digitale angrep. Motivasjonen og metoden bak angrepene varierer, sammen med alvorlighetsgraden av konsekvensene. Denne veiledningen beskriver noen vanlige hendelsestyper, og ser spesielt på hvordan personvernet kan håndteres når virksomheten er utsatt for et slikt angrep.


Innledning

Samtidig som det er en kontinuerlig fare for å bli utsatt for digitale angrep, kan virksomhetene være spesielt sårbare i perioder knyttet til høytider, ferieavvikling og tidspunkt der det er vanligere med bruk av vikarer og potensielt uerfarent personell. Det er derfor viktig å være bevisst på hvilken type bemanning og rutiner virksomheten har også i slike perioder.

Virksomhetens sårbarhet for digitale angrep, og hvor store konsekvensene av et slikt angrep kan være, avhenger også i stor grad av hvor god struktur virksomheten har på styringen av informasjonssikkerhet og personopplysningssikkerhet.
Les mer om etablering av internkontroll

I denne veiledningen ser vi nærmere på noen utvalgte hendelsestyper, og går gjennom hvilke vurderinger virksomheten bør gjøre knyttet til personvern spesielt når hendelsen faktisk har oppstått. Dette inkluderer å identifisere typen hendelse – noe som kan ha betydning for å vurdere hva virksomheten bør gjøre relatert til mulige brudd på personvernet.

Ved hendelser hvor mulige konsekvenser for personvernet er uklare, skal hovedprioriteringen være egen håndtering av hendelsen. Det innebærer at melding til Datatilsynet i en tidlig fase kan inneholde midlertidig og ufullstendig informasjon. Det er imidlertid viktig og lovpålagt å sørge for at denne første meldingen gis innen 72-timers fristen, og at meldingen følges opp med utfyllende informasjon når virksomheten har bedre oversikt over situasjonen.
Meld fra om brudd i personopplysningssikkerheten

Overordnet kan vi si at hendelser slik som tjenestenektangrep og direktørsvindel i mindre grad vil ha et potensiale for alvorlige brudd på personopplysningssikkerheten. Vellykkede phishing-, epost- og utpressingsangrep, har derimot en høy risiko for alvorlige brudd på personopplysningssikkerheten.

 

I personvernforordningen finner dere bestemmelser om:

 

Tjenestenektangrep (DDoS)

Hensikten med et tjenestenektangrep er å gjøre en tjeneste utilgjengelig, slik at de som skal bruke tjenesten ikke får tilgang til den.

Tjenestenektangrep er teknisk enkle og krever tilnærmet ingen teknisk kompetanse av trusselaktøren. Dermed kan slike angrep settes i gang av omtrent hvem som helst, og kan kjøpes som en tjeneste fra en tredjepart for en lav kostnad.

Les mer om denne typen angrep på Nettvett.no og hos Nasjonal sikkerhetsmyndighet (nsm.no).


Personvern og tjenestenektangrep

I svært mange tilfeller vil personvernkonsekvensene som følger av et tjenestenektangrep, være minimale. Vanligvis rammes nettsidene til en virksomhet kun for å skape en signaleffekt, og ikke nødvendigvis for å blokkere en viktig tjeneste. Nettsiden er et av virksomhetens ansikter utad, og det vil synes for alle som besøker nettsiden at den er nede.

Slike angrep er gjerne kortvarige. Brukeren av en nettside vil derfor ofte kunne besøke siden igjen kort tid etter at angrepet startet.

 

Konsekvenser

Tjenestenektangrep mot en nettside har i mange tilfeller ingen konsekvenser for personvernet. Brudd på personopplysningssikkerheten som «sannsynligvis ikke vil medføre en risiko for fysiske personers rettigheter og friheter» skal ikke meldes til oss.

Enkelte former for tjenestenektangrep kan imidlertid ha konsekvenser for personvernet. Bortfall av bank- og betalingstjenester kan for eksempel føre til at noen ikke får betalt i butikken eller på restauranten de har besøkt.

Tjenestenektangrep kan ved noen tilfeller også føre til at ansatte selv gjør endringer i systemet (brannmurer, cacheløsninger og lignende) for å håndtere situasjonen. Dette kan i ettertid vise seg å føre til uønsket publisering av personinformasjon.

Tjenestenektangrep som fører til bortfall av telenettet, kraftnettet, helsetjenester eller nødtjenester, vil også kunne føre til alvorlige konsekvenser for personvernet.

Tjenestenektangrep som kan medføre en risiko for fysiske personers rettigheter og friheter, skal meldes til Datatilsynet.

 

 

 

Phishing

Et phishing-angrep begynner stort sett med en e-post eller en SMS. Det vanligste er å forsøke å lure mottakeren til å trykke på en lenke der de må oppgi brukernavn/passord til et system, åpne et vedlegg som inneholder skadelig programkode eller gjennomføre en betaling.

Trusselaktører bruker ofte phishing for å få tilgang til virksomhetens datasystemer. Dette kan være systemer for e-post, lønn, HR, produksjon eller filområder.


Phishing (nettfiske) er en av de mest effektive måtene å angripe virksomheter på. I slike angrep utnytter ondsinnede aktører menneskelige sårbarheter for å oppnå målene sine.

Vi har laget veiledning om hva phishing er og hvordan virksomheten best kan beskytte seg mot slike angrep.


Det kan være ulik motivasjon for å ramme en virksomhet. Svært mange vellykkede phishingangrep etterfølges av utpressingangrep som vi omtaler senere i veiedningen. Noen angrep er forsøk på bedriftsspionasje eller spionasje fra andre stater, eller det kan være forsøk på økonomisk svindel.

Virksomheter kan rammes av phishing selv om de bruker tofaktor- eller flerfaktorautentisering (også kalt sterk autentisering). Man er altså ikke immun mot phishing selv om man bruker dette. Forskjellige typer sterk autentisering, har ulike grader av robusthet mot angrep. Til tross for dette vil autentisering med flere faktorer uansett gjøre det mer krevende for eksterne aktører å utnytte sårbarheter.

Dersom virksomheten din har blitt utsatt for et vellykket phishingangrep, bør dere handle raskt for å redusere konsekvensene av hendelsen.

De fleste vellykkede phishingangrep medfører brudd på personopplysningssikkerheten, og må meldes til Datatilsynet.

 

Personvern og phishing

Phishingangrep som lykkes, kan i mange tilfeller føre til at personopplysninger kommer på avveier eller blir gjort utilgjengelige. En trusselaktør som logger seg inn i et system med en ansatt sin brukerkonto, har for eksempel minst tilegnet seg ulovlig tilgang til den ansattes brukernavn og passord. Det er derfor ofte kun et spørsmål om hvor mange personopplysninger bruddet gjelder. For å finne ut av dette må dere vite i hvilke systemer dere behandler personopplysninger, og dere må gjennomgå loggene for disse systemene.

Hvis virksomheten oppdager et innbrudd i egne systemer, må bruddet først og fremst stoppes.

Konsekvensene for personvernet kan være betydelige, avhengig av hvilke opplysninger som behandles i systemene. Virksomhetens filområder kan for eksempel inneholde sykemeldinger eller andre dokumenter med personopplysninger om tidligere og nåværende ansatte, kunder og andre personer virksomheten har hatt et forhold til. Virksomheten bør derfor raskt forsøke å få oversikt over hvilke personopplysninger som er omfattet, slik at de kan vurdere om de berørte personene skal varsles.

 

Innbrudd i e-postkonto

Hvis trusselaktøren har fått tilgang til et e-postsystem, kan de ha fått tilgang til opplysninger om mange personer. Alle personer det finnes informasjon om i e-poster og kontaktregisteret, samt eieren av e-postkontoen, må sannsynligvis regnes som berørte av bruddet. Hvis trusselaktøren har brukt e-postkontoen til å sende e-post til andre igjen, vil disse personene også være berørte. Ofte kan det være snakk om minst noen hundre berørte personer per e-postkonto.

Enkelte e-postkontoer vil inneholde mer sensitive opplysninger enn andre. Dette gjelder for eksempel kontoene til HR-ansatte, verneombud, tillitsvalgte, ledere eller ansatte i helseforetak.

Økonomisk svindel

Noen angrep vil være forsøk på økonomisk svindel. Hvis virksomheten er utsatt for dette, bør dere ta kontakt med banken deres så fort som mulig. Les også kapittelet om direktørsvindel.

Hvis svindelen «sannsynligvis ikke vil medføre en risiko for fysiske personers rettigheter og friheter» trenger dere ikke melde fra til Datatilsynet.

 

 

E-postangrep (credential stuffing-angrep)

Såkalte credential stuffing-angrep (e-postangrep) utgjør en betydelig og økende sikkerhetstrussel. Credential stuffing er en cyberangrepsmetode som utnytter folks tendens til å bruke samme brukernavn og passord på tvers av flere nettkontoer. Ved å bruke stjålne påloggingsdetaljer hentet fra urelaterte datainnbrudd, kan trusselaktørene få tilgang til folks kontoer på tvers av nettsteder. Disse angrepene er automatiserte og skjer ofte i stor skala.

Datatilsynet ser klare sammenhenger mellom store datalekkasjer av databaser med brukernavn og passord og angrep mot norske virksomheter.

 

 

Derfor har datatilsyn fra mange land gått sammen og laget veiledning om hva dette innebærer og hva individer og virksomheter kan gjøre for å forebygge, oppdage og redusere risikoen for slike angrep.

Se veiledningen om e-postangrep (credential stuffing)

 

 


https://www.digi.no/artikler/massiv-datalekkasje-26-milliarder-poster-lekket/542835
Massiv datalekkasje: 26 milliarder poster lekket



TV 2 utsatt for dataangrep – 18.000 kunder må bytte passord


https://www.digi.no/artikler/tv-2-utsatt-for-dataangrep-18-000-kunder-ma-bytte-passord/524879

 

 

 

 


Personvern og e-postangrep

E-postangrep som lykkes, kan i mange tilfeller føre til at personopplysninger kommer på avveier eller blir gjort utilgjengelige. En trusselaktør som logger seg inn i et system med et gyldig brukernavn og passord, har for eksempel minst tilegnet seg ulovlig tilgang til brukerens profilinformasjon, i tillegg til å å ha fått en bekreftelse på at kombinasjonen av brukernavnet og passord er i aktivt bruk. Det er derfor ofte kun et spørsmål om hvor mange personopplysninger bruddet gjelder. For å finne ut av dette må dere vite i hvilke systemer dere behandler personopplysninger, og dere må gjennomgå loggene for disse systemene.

Hvis virksomheten oppdager et innbrudd i egne systemer, må bruddet først og fremst stoppes.

Konsekvensene for personvernet kan være betydelige, avhengig av hvilke opplysninger som behandles i systemene. Virksomheten bør derfor raskt forsøke å få oversikt over hvilke personopplysninger som er omfattet, slik at de kan vurdere om de berørte personene skal varsles.

Hvis svindelen «sannsynligvis ikke vil medføre en risiko for fysiske personers rettigheter og friheter» trenger dere ikke melde fra til Datatilsynet.

 
 

Direktørsvindel

Direktørsvindel kalles også "CEO-fraud". Dette er primært svindel som utføres ved at personer som utgir seg for å være i ledelsen i virksomheten, forsøker å sette i gang økonomiske transaksjoner.

Angrepskanal kan være epost (både fra eksterne og tilsynelatende interne), SMS, fysiske brev eller telefonsamtaler, samt strukturerte kanaler som faktura- og betalingssystemer.

En vellykket direktørsvindel kan ha store økonomiske konsekvenser for virksomheten. I tillegg kan direktørsvindel ha konsekvenser for de personene som har blitt lurt av svindelen og gjennomfører transaksjonene i god tro.


Direktørsvindel og personvern

I de aller fleste tilfellene vil risikoen for den enkeltes rettigheter og friheter som følge av direktørsvindel, være lav. Derimot kan den eksterne aktøren ha brukt tid på å kartlegge både personen de utgir seg for å være, samt personene de ønsker å lure. Om dette gir grunnlag for å melde avvik til Datatilsynet, må virksomheten vurdere i hvert enkelt tilfelle.
Les mer om hvilke brudd som skal meldes til Datatilsynet

Virksomheten bør også være oppmerksom på at metoden for å kartlegge personer, og spesielt utgi seg for å være internt ansatte via interne epostsystemer, kan være støttet av andre angrepsformer slik som phishing og epostangrep (omtalt i forrige kapittel).

Les også om direktørsvindel på Nettvett.n



Utpressingsangrep

Utpressingsangrep kalles også løsepengeangrep eller "ransomware" og går ut på at eksterne aktører får adgang til virksomhetens IT-plattform og deretter krypterer, sletter og/eller kopierer ut data.

Formålet med disse angrepene er å presse virksomheten til å betale for å gjenopprette tilgangen til egne data og systemer. Angriperne truer ofte med å publisere stjålet sensitiv informasjon for å øke sannsynligheten for at virksomheten betaler.

Alvorlighetsgraden kan vurderes som alt fra "irriterende", hvis data ikke kopieres ut og virksomheten på egenhånd raskt klarer å gjenopprette normalsituasjon, til "katastrofal" hvis sensitive opplysninger er kommet på avveier eller virksomhetskritiske data er permanent tapt.

Kostnaden ved å håndtere situasjonen, rydde opp og gjenopprette normal drift, kan koste fra noen titalls millioner kroner (for en typisk mellomstor offentlig eller privat virksomhet) til flere hundre millioner kroner (for større, globale virksomheter).

Politiet advarer mot å betale løsepenger. De som betaler kan utsettes for flere løsepengekrav og andre hendelser, og man har ingen garanti for at de kriminelle åpner systemene igjen. Å betale løser derfor ofte ikke situasjonen. Ved å betale insentiveres også angriperen til å fortsette.

Spredning av løsepengevirus i virksomhetens systemer, kan utløses på flere måter. Det kan for eksempel skje ved at en ansatt åpner et dokument i en e-post med skadelig kode, eller blir lurt til å gi fra seg brukernavn og passord gjennom phishing og epostangrep (se tidligere kapittel i veiledningen). Andre vanlige årsaker er at trusselaktøren får tilgang via lekkede brukernavn og passord, eller at de utnytter kjente og ukjente sårbarheter (zero-day) eller "bakdører" i programvaren.

 

Utpressingsangrep og personvern

Et utpressingsangrep kan ha lav konsekvens for personvernet hvis virksomheten har god kontroll på hvilke personopplysninger som er lagret hvor, opplysningene er godt beskyttet gjennom tilgangsstyring og kryptering, samt at tilstrekkelig logging kan dokumentere at personopplysninger ikke er kopiert ut.

Hvis det derimot er uklart om og eventuelt hvilke personopplysninger som er på avveier, skal utpressingsangrep meldes til Datatilsynet i påvente av ytterligere avklaring. I tillegg er det viktig at det raskt tas en vurdering av om de registrerte bør varsles.

Det er også viktig å vurdere om en hendelse av denne type i tillegg brudd på konfidensialitet også påvirker tilgjengelighet til viktige systemer eller integritet (mulig manipulasjon av personopplysninger). Hendelsen skal også da meldes til Datatilsynet.

Les også omfattende veiledning om utpressingsangrep hos Nasjonal Sikkerhetsmyndighet (nsm.no)


Hva gjør dere?

Hvis dere oppdager en pågående sikkerhetshendelse, er det viktig at dere prioriterer håndtering av selve hendelsen og får oversikt over situasjonen:

Dere må også varsle relevante myndigheter:

Håndtering av brudd og mulig brudd på personopplysningssikkerheten

På nettsidene våre finner dere utfyllende veiledning om når og hvordan dere skal håndtere brudd på personopplysningssikkerheten (avvik).

 

Oppsummert anbefaler vi at dere ved mistanke om på brudd personopplysningssikkerheten gjør følgende:

 

  • Iverksetter tiltak for å stoppe selve bruddet.
  • Involverer og søker råd hos personvernombudet deres tidlig i prosessen. Personvernombudet vil også kunne bidra i dialogen med Datatilsynet.
  • Kartlegger hvilke personopplysninger som kan være berørt, vurderer risikoen for de berørte og eventuelt varsler disse. 
  • Melder fra til Datatilsynet dersom det er aktuelt.
Allmänt · ‽IT · ∴ · interrobangit · Svenn Dybvik · § · §IT
Dela · Kommentera  

.

Kommentera
Av Svenn Dybvik - 15 december 2024 03:00

https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/meld.-st.-5-20202021/id2770928/


Samfunnssikkerhet i en usikker verden

 

 

https://www.regjeringen.no/no/tema/samfunnssikkerhet-og-beredskap/innsikt/liste-over-kritiske-samfunnsfunksjoner/id2695609/


Liste over kritiske samfunnsfunksjoner

Listen tydeliggjør hvilke typer virksomheter og personellgrupper som er sentrale for å opprettholde driften av kritiske samfunnsfunksjoner.

 

 

 

 

 

 

https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/meld.-st.-9-20222023/id2950130/?ch=4#kap4-3-1


4.3.1 Nasjonal skytjeneste


Mange norske virksomheter velger å kjøpe skytjenester fra store kommersielle, multinasjonale selskaper. Dette bidrar som oftest til å øke sikkerheten for virksomhetene siden de kan utfase utdaterte IT-løsninger, og få tilgang til sikker infrastruktur og profesjonelle sikkerhetsmiljøer. Samtidig er regjeringen opptatt av den samlede nasjonale avhengigheten til utenlandske skyleverandører, og hva konsekvensene av avhengigheten kan være ved potensielle kriser og konflikter. For noen virksomheter bør derfor bruk av skytjenester vurderes opp mot behovet for nasjonal kontroll og nasjonal beredskap.


Stadig flere virksomheter velger allmenne skytjenester for å imøtekomme behovet for nye og forbedrede IT-løsninger. For flere statlige virksomheter er det imidlertid en utfordring at det ikke finnes tilgang på funksjonelle og kostnadseffektive skytjenester med tilstrekkelig grad av nasjonal kontroll. Det kan føre til økt risiko dersom man likevel velger slike løsninger. Alternativet er at virksomhetene må velge lokale løsninger, noe som kan føre til høyere kostnader og begrenset tilgang til nye teknologiske verktøy. Problemet forventes å øke i tiden som kommer.


Regjeringen vil vurdere etablering av en nasjonal skytjeneste for å sikre økt nasjonal kontroll over kritisk IKT-infrastruktur og å beskytte viktig informasjon.

NSM fikk i november 2021 i oppdrag å utrede behovet for en slik skytjeneste. Flere sentrale aktører er involvert i arbeidet. Utredningsarbeidet er omfattende, komplekst og tar opp flere prinsipielle og tverrsektorielle problemstillinger, blant annet teknologiske, sikkerhetsrelaterte, organisatoriske, juridiske og økonomiske. Alternativene som vurderes skal ta utgangspunkt i nasjonal behandling og lagring av data. Sikkerhetsutfordringer som kan oppstå om en leverandør er underlagt utenlandske staters jurisdiksjon inngår i vurderingen. Det samme gjelder eiermodell, eksempelvis om den nasjonale skytjenesten skal eies og driftes av staten selv, men der kompetanse og innovasjonskraft fra det private benyttes. Utredningen skal leveres innen utgangen av 2022, slik at kvalitetssikring kan gjennomføres innen sommeren 2023.


https://nsm.no/fagomrader/digital-sikkerhet/rad-og-anbefalinger-innenfor-digital-sikkerhet/sky-tjenesteutsetting-og-sikkerhet/


Sky, tjenesteutsetting og sikkerhet


Erfaringer fra NSMs operative virksomhet og andre statlige tilsynsorganer viser at det er lav bevissthet rundt krav til og oppfølging av informasjonssikkerhet ved tjenesteutsetting av IKT-tjenester som skytjenester.

 

NSM er bekymret for at bl.a samfunnskritiske IKT-tjenester tjenesteutsettes uten tilstrekkelige risikovurderinger og sikringstiltak, og at tjenester driftes fra utlandet eller flyttes til utlandet uten tilstrekkelige sikkerhetsfaglige vurderinger. 

 

Anbefalingene under kan hjelpe din virksomheter med hensyn til vurderinger rundt tjenesteutsetting av IKT-tjenester, inkludert bruk av skytjenester samt arkitekturmessige valg.


https://nsm.no/regelverk-og-hjelp/rapporter/konseptvalgutredning-for-nasjonal-skytjeneste


https://nsm.no/aktuelt/ma-ha-kontroll-pa-datasentre


https://nsm.no/regelverk-og-hjelp/rad-og-anbefalinger/sikkerhetsfaglige-anbefalinger-ved-tjenesteutsetting/introduksjon/


https://nsm.no/regelverk-og-hjelp/rad-og-anbefalinger/grunnprinsipper-for-ikt-sikkerhet-2-0/beskytte-og-opprettholde/ivareta-sikkerhet-i-anskaffelses-og-utviklingsprosesser/


https://nsm.no/hold-deg-oppdatert/meninger/datasenter-mellom-to-stoler


https://nsm.no/regelverk-og-hjelp/rapporter/nasjonal-kontroll-av-ikt-tjenester


https://nsm.no/regelverk-og-hjelp/rad-og-anbefalinger/ofte-stilte-sporsmal-om-sky-og-tjenesteutsetting/sky-tjenesteutsetting-og-sikkerhet/


https://nsm.no/aktuelt/statens-muligheter-for-it-modernisering-og-digital-transformasjon-1


https://nsm.no/fagomrader/digital-sikkerhet/rad-og-anbefalinger-innenfor-digital-sikkerhet/landvurdering-ved-tjenesteutsetting-av-ikt-tjenester


https://nsm.no/hold-deg-oppdatert/meninger/samfunnskritisk-ikt-bor-leveres-fra-datasenter-i-norge

 

 

Konseptvalgutredning for nasjonal skytjeneste

https://nsm.no/regelverk-og-hjelp/rapporter/konseptvalgutredning-for-nasjonal-skytjeneste


NSM mener Norge trenger en nasjonal skytjeneste.

 

For enkelte datatyper og IKT-systemer er det sårbart å være avhengig av utenlandske skytjenester. Dette kan være personopplysninger, helsedata, finansielle data, IT-systemer til operasjonssentraler, eiendomsregister, valgsystemer og informasjon om infrastruktur- og transportsystemer i Norge. 

 

Manglende kontroll over viktige data og systemer kan svekke statens evne til å levere sentrale offentlige tjenester, og må derfor beskyttes bedre, fastslår NSM i utredningen. I ytterste konsekvens kan manglende kontroll over IKT-systemer svekke Norges suverenitet, territorielle integritet og demokratiske styreform.

 

Kompleks utredning

På oppdrag fra Justis- og beredskapsdepartementet (JD) NSM har gjennomført en konseptvalgutredning for nasjonal skytjeneste for ugradert, skjermingsverdig informasjon og andre beskyttelsesverdige data. NSM har utredet flere ulike konsepter i tråd med statens prosjektmodell.

 

Alternativene spenner fra lovregulering, kommersielle løsninger med utvidet statlig kontroll, rene statseide løsninger og en kombinasjon av disse.

 

En omfattende behov- og interessentanalyse i statsforvaltningen viser at de ulike alternativene i ulik grad tilfredsstiller virksomhetenes behov. NSM har samtidig sett til nasjonale løsninger i land det er naturlig å sammenligne seg med.

 

NSMs anbefaling til Justis- og beredskapsdepartementet:

  • Å samle, tydeliggjøre og eventuelt styrke dagens krav ved bruk av skytjenester. Å etablere eller styrke en statlig tilsynsmyndighet og rådgivningstjeneste. 
  • Å etablere nasjonale skytjenester, som kombinerer en statlig eid og driftet skyløsning på norsk jord underlagt norsk jurisdiksjon, og en skyløsning levert av et fåtall kommersielle virksomheter som skal eie, levere, videreutvikle og drifte disse tjenestene.

 

Anbefalingen av en kombinert løsning gir et høyere nivå av nasjonal kontroll og høyere funksjonalitet enn et rent statlig eller kommersielt konsept alene.

Last ned dokumentene fra utredningen: 

 

Enkelte deler i dokumentene er underlagt taushetsplikt eller kan påvirke statens forhandlingsposisjon og er følgelig sladdet med hjemmel i offentlighetsloven §13 jf. forvaltningsloven §13 og offentlighetsloven §23.

 

Konseptvalgutredning

  • Nasjonal sikkerhetsmyndighet (NSM) har gjennomført en konseptvalgutredning (KVU) for etablering av en nasjonal skytjeneste for behandling av ugradert, skjermingsverdig informasjon (jf. sikkerhetsloven) og andre beskyttelsesverdige data på oppdrag fra Justis- og beredskapsdepartementet (JD). 
  • Ugradert, skjermingsverdig informasjon og informasjonssystemer er informasjon som må være tilgjengelig og korrekt, men samtidig må oppfylle sikkerhetslovens krav til sikring, selv om det ikke vil skade nasjonale sikkerhetsinteresser om innholdet blir kjent.
  • Utredningen ble gjennomført i perioden februar 2022 til januar 2023. Fra februar til august 2023 har utredningsdokumentene vært gjenstand for ekstern kvalitetssikring (KS1). 
  • NSM har gjennomført en omfattende behov- og interessentanalyse i arbeidet. Det bygger på informasjon fra blant andre statlige virksomheter, leverandørindustri og andre land. Alle konseptene som er utredet har vært gjenstand for økonomiske kalkyler, samfunnsøkonomiske analyser og sikkerhetsmessige vurderinger.  
  • Statens prosjektmodell blir benyttet når store statlige investeringsprosjekter skal utredes. I konseptvalgutredningen beskrives problemet tiltaket skal løse, hvilke fremtidige behov samfunnet vil ha og angi hvilke mål som skal oppnås med å gjennomføre tiltak. Ulike løsninger og tiltak som er konseptuelt forskjellig fra hverandre skal vurderes og sammenlignes gjennom en samfunnsøkonomisk analyse. Det skal anbefales hvilket tiltak som bør gjennomføres og hva som er viktige forutsetninger i den videre planleggingen for å lykkes. Utredningen gjennomgås av uavhengige eksperter, den eksterne kvalitetssikringen (KS1), før konseptvalg kan fattes i regjeringen. Les mer om statens prosjektmodell på regjeringen.no.

 

 

 

https://lod.lovdata.no/journal/2022/3/m-370/Bruk_av_skytjenester_–_Hvilke_spørsmål_bør_virksomhetene_stille_seg_selv?


▼


Bruk av skytjenester


– Hvilke spørsmål bør virksomhetene stille seg selv?


 


Bruk av skytjenester utløser en rekke personvernrettslige plikter. Det er virksomheten som tar i bruk skytjenestene som er behandlingsansvarlig, og som har hovedansvaret for å etterleve personvernregelverket.


 

 


https://www.datatilsynet.no/personvern-pa-ulike-omrader/internett-og-apper/skytjenester/


Skytjenester

Skytjenester (cloud computing) er en samlebetegnelse på alt fra dataprosessering og datalagring til programvare på servere som er tilgjengelig fra eksterne serverparker tilknyttet internett.

 

Serverparkene kjennetegnes ved at de er laget for dynamisk skalering. Det betyr at datakraft kan tilpasses kapasitetsbehov, og kunden kan betale for det den faktisk bruker.

Mange eksterne serverparker står utenfor Norges grenser. En stor utfordring for virksomhetene som bruker slike tjenester er å sørge for at avtalen med skytjeneste-leverandøren er i samsvar med norsk lovgivning.

 

Ulike former for skytjenester

Det er vanlig å dele skytjenester opp i tjenestemodeller. De tre vanligste er:

  1. Programvare som tjeneste (software as a service - SaaS), som er en modell for leveranse over et nettverk hvor kunden benytter leverandørens applikasjon(er) på en nettsky-infrastruktur. Kunden har i utgangspunktet ikke kontroll over verken applikasjoner, nettverk, servere, operativsystemer eller lagringsmuligheter.
  2. Plattform som tjeneste (platform as a service - PaaS), hvor kunden innfører applikasjoner utviklet/kjøpt av kunden i leverandørens nettsky-infrastruktur gjennom å benytte programmeringsspråk og verktøy støttet av leverandøren. Kunden har kontroll over egne applikasjoner, men har ikke kontroll over nettverk, servere, operativsystemer eller lagringsmuligheter.
  3. Infrastruktur som tjeneste (infrastructure as a service - IaaS), som gjelder levering av datainfrastruktur som en tjeneste over et nettverk. Kunden har kontroll over relevante applikasjoner, servere, operativsystemer og lagringsmuligheter, samt i noen tilfeller visse elementer i nettverket (for eksempel på brannmursiden).

 

Skytjenester kan i tillegg deles inn i leveransemodeller som:

  • Allmenn tilgjengelig sky (public cloud), hvor skytjenestene gjøres tilgjengelige av leverandøren for alle kunder.
  • Privat tilgjengelig sky (private cloud), hvor skytjenestene gjøres tilgjengelige kun for devirksomheter som skytjenestene skal gjelde for. Her vil miljøet/miljøene som skytjenesten leveres fra, typisk dedikeres til den enkelte kunde eller en definert kundegruppe. Dette opplegget åpner for større grad av spesifikke kundetilpasninger enn tilfellet er med modellen for offentlig tilgjengelig sky.
  • Hybridsky (hybrid cloud), som kan være en blanding av modellene over.

Når virksomheten benytter skytjenester er det viktig at den kjenner pliktene sine og det for eksempel gjøres risikovurderinger og at personvernkonsekvensene vurderes.

 

Andre lands nasjonale skytjenester

Flere av våre nærmeste naboland har aktiviteter knyttet til nasjonale skytjenester. Sverige har foreløpig ikke etablert en statlig tjeneste, men utført flere utredninger og avklaringer. Danmark har etablert en «GovCloud» som driftes av Statens It og som gir mulighet for å plassere applikasjoner i en offentlig eid og driftet skytjeneste. Tyskland har etablert «Die Bundescloud» som er en lukket skytjeneste som utvikles, eies og driftes av staten. Storbritannia har sin «G-cloud» som bidrar til å gjøre anskaffelser enklere med standardiserte rammeavtaler og godkjenning av leverandører.

 

 

https://nsm.no/aktuelt/nsm-bekymret-for-nasjonal-avhengighet-av-utenlandske-skytjenester

NSM bekymret for nasjonal avhengighet av utenlandske skytjenester

1. skytjenester og tjenesteutsetting.

2. digitale hendelser som rammer norske virksomheter og metodene som brukes mot oss

3. status for nasjonale digitale tiltak  videre sikkerhetsarbeid

 

1. Skytjenester og tjenesteutsetting

 

Fordelene med skytjenester er større enn ulempene - for de aller fleste.

 

NSM er positive til at virksomheter bruker skytjenester dersom det gjøres gode og riktige vurderinger. Virksomhetene har selv ansvaret for sikring av egne verdier, og god sikkerhetsstyring blir dermed viktig. Økt bruk av skytjenester gir nye sårbarheter og økt risiko utover virksomhetens eget domene. Allerede i dag bærer utenlandske skytjenesteleverandører viktige norske samfunnsfunksjoner.

 

NSM er bekymret for den samlede nasjonale avhengigheten av utenlandske skytjenesteleverandører og hva denne avhengigheten kan medføre ved potensielle kriser og konflikter. For noen virksomheter bør bruk av skytjenester derfor vurderes opp mot behovet for nasjonal kontroll og nasjonal beredskap.


Skytjenester vil være vesentlig for realisering av fremtidens teknologi og vil utgjøre sentrale byggeklosser for morgendagens digitaliserte samfunn. I  arbeidet med vår samlede nasjonale beredskap må bruken av sky tas hensyn til. 

 

 

https://www.næringslivnorge.no/digitalisering/dette-er-du-nodt-til-a-tenke-pa-for-du-tar-i-bruk-en-skylosning/

CLOUD COMPUTING


Dette er du nødt til å tenke på før du tar i bruk en skyløsning

 

Cloud computing, eller skytjenester, har i mange år ikke bare vært et buzzword, men en realitet både i offentlig og privat sektor. Kostnadene ved å ha en lokal IT-avdeling er for de fleste større enn det man må betale for å sette ut IT-leveransen til en profesjonell IT-leverandør som bruker skyløsninger.

 

Bedrifter har i mange år satt ut IT-tjenester til eksterne, og internett var tidlig brukt som basis for infrastruktur. Men med dagens antall av leverandører, underleverandører, nett-topologier, ulike behov for integrasjoner, med mer, gjør bildet mye mer komplekst. Selv om prosessen for å sette ut IT for en virksomhet ikke er så forskjellig fra tidligere, har en virksomhet i dag mange flere parametre å forholde seg til enn før.

 

Kjenn din virksomhet

Det kan virke som en selvfølge, men det aller viktigste er å kjenne sin virksomhet så godt at man vet hva som skal beskyttes. For å kunne omsette kjennskapen til krav som skal formidles til en leverandør, kreves en systematisk tilnærming. Dette er en viktig aktivitet, ettersom virksomheten fortsatt selv vil være den som er ansvarlig for IT-systemer, administrative eller produksjons-prosesser, ledelse som må selv stå til rette for både interne og eksterne prosesser.

 

For å kjenne sin virksomhet er det spesielt to aktiviteter som må gjennomføres:

1. Verdivurdering: Denne aktiviteten vil kartlegge de verdier virksomheten er avhengige av for å nå sine mål.  

2. Risikovurdering: Denne aktiviteten er som regel todelt med risikovurdering knyttet til virksomheten slik det foreligger før en tar i bruk en skyløsning og hva det vil medføre å ta i bruk en skyløsning.

Resultatet av disse to aktivitetene og eksisterende sikkerhetspolicyer/sikkerhetsrutiner vil danne en kravliste for sikkerhet til skyleverandøren.

 

Krav-dokumentet

Skal du bruke en skyløsning som en del av produksjonen i din virksomhet, er det viktig at kravsettet som utarbeides for skyløsningen dekker helheten i en slik anskaffelse. Alt fra hvordan sikkerhet skal ivaretas når skyløsningen skal integreres i virksomheten og de eksisterende IT-systemer som fortsatt skal benyttes, via sikkerhet i forvaltning og oppfølging av leveranser, til hvordan tilbakeføring av data og funksjoner skal gjøres sikkerhetsmessig forsvarlig for virksomheten ved opphør av tjenesten.

 

For å kunne ha en god oppfølging av sikkerheten i skytjenesten er det nødvendig at virksomheten selv har et system for oppfølging. Med en strukturert tilnærming til oppfølging av sikkerhetskravene er man et godt stykke på vei. Det er viktig gjennom kravstillingen å sikre seg at leverandøren har et styringssystem for sikkerhet, og at virksomheten får nødvendig innsyn i dette til å kunne ivareta kontrollen av leveransen, samt at leverandøren står for avviks- og sikkerhetsrapportering til virksomheten.

 

En må kreve av leverandøren å få en oversikt over hvem som kommer i befatning med virksomhetens informasjon, hvor informasjonen lagres og hvordan den skilles fra andre virksomheters informasjon. Krav til kryptering for overføring og lagring, samt nødvendig detaljering av tilgangsstyring er en selvfølge i kravdokumentet. Det er viktig å sikre seg at leverandøren har nødvendig sikkerhetsmessig overvåking for leveransen, rutiner for varsling, og at hendelseshåndtering er koordinert din virksomhet. Krav i forbindelse med terminering må omhandle eierskap til informasjon, prosess for tilbakeføring av informasjon og sikker sletting hos leverandøren. En eventuell databehandleravtale skal inneholde hvordan sikkerheten ivaretas.

 

Sikkerhetskompetanse

For å være i stand til å vurdere risiko på en god måte, og kunne utforme gode sikkerhetskrav, vil det være nødvendig at virksomheten har egen sikkerhetskompetanse, eller leier inn en tredjepart. Da vil man utfylle den øvrige kompetansen som er nødvendig ved inngåelse av en kontrakt med en skytjenester.

 

 

 

 

 

 

 

https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/meld.-st.-9-20222023/id2950130/?ch=4

▲

Meld. St. 9 (2022–2023) {kapittel 4}

Nasjonal kontroll og digital motstandskraft for å ivareta nasjonal sikkerhet— Så åpent som mulig, så sikkert som nødvendig                 

Nasjonal kontroll over verdier av betydning for nasjonal sikkerhet

 

 

https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/meld.-st.-9-20222023/id2950130/?ch=3

▲

Meld. St. 9 (2022–2023) {kapittel 3}

Nasjonal kontroll og digital motstandskraft for å ivareta nasjonal sikkerhet— Så åpent som mulig, så sikkert som nødvendig                 

Virkemidler for å styrke nasjonal kontroll og bygge digital motstandskraft

 

https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/regjeringen-vil-styrke-nasjonal-kontroll-i-ny-stortingsmelding/id2950574/


Regjeringen vil styrke nasjonal kontroll i ny stortingsmelding

"Regjeringen vil styrke nasjonal kontroll og digital motstandskraft og legger frem en ny melding for Stortinget. De siste årene har trusselaktører tatt i bruk stadig nye virkemidler for å ramme Norge. Sammensatte trusler er komplekse og berører alle samfunnsområder.

– Regjeringen mener vi må sikre oss bedre mot sammensatte trusler som sikkerhetstruende økonomisk aktivitet, skadelig skjult eierskap, digitale angrep, påvirkningsoperasjoner eller forstyrrelser i energiforsyningen. Vi trenger kraftfulle tiltak for å ivareta nasjonal sikkerhet,"

 

 

 

https://www.regjeringen.no/no/tema/samfunnssikkerhet-og-beredskap/innsikt/hovedprinsipper-i-beredskapsarbeidet/id2339996/

Hovedprinsipper i beredskapsarbeidet

Om regjeringens og departementenes beredskapsarbeid og krisehåndtering.

Hovedprinsipper 

Beredskapsarbeidet bygger på fire grunnleggende prinsipper:

1. Ansvarsprinsippet

Den organisasjon som har ansvar for et fagområde i en normalsituasjon, også har ansvaret for nødvendige beredskapsforberedelser og for å håndtere ekstraordinære hendelser på området. Ansvarlig instans må ta stilling til hva som er akseptabel risiko.

2. Likhetsprinsippet

Den organisasjon man opererer med under kriser, skal i utgangspunktet være mest mulig lik den organisasjon man har til daglig.

3. Nærhetsprinsippet

Kriser skal organisatorisk håndteres på lavest mulig nivå. 

4. Samvirkeprinsippet

Myndigheter, virksomheter og etater har et selvstendig ansvar for å sikre et best mulig samvirke med relevante aktører og virksomheter i arbeidet med forebygging, beredskap og krisehåndtering. 

 

Justis- og beredskapsdepartementet 

Justis- og beredskapsdepartementet skal være fast lederdepartement i sivile nasjonale kriser, dersom Kriserådet ikke bestemmer noe annet.

Justis- og beredskapsdepartementet har i tillegg samordningsansvar for samfunnets sivile sikkerhet og ansvar for tilsynsarbeid gjennom Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap, Nasjonal sikkerhetsmyndighet og hovedredningssentralene


Den sentrale krisehåndteringen

Regjeringen

Regjeringen har det øverste ansvaret for beredskapen i Norge, herunder det overordnede politiske ansvaret for styring og håndtering av kriser.

 

Kriserådet

Det øverste administrative koordineringsorganet på departementsnivå. Ivaretar og sikrer strategisk koordinering, blant annet mellom berørte departementer.

Rådet har seks faste medlemmer: regjeringsråden ved Statsministerens kontor samt departementsrådene i Justis- og beredskapsdepartementet, Helse- og omsorgsdepartementet, Forsvarsdepartementet, Kommunal-og moderniseringsdepartementet og Utenriksdepartementet. Rådet kan utvides ved behov.


Lederdepartementet

Lederdepartementet har ansvaret for å koordinere håndteringen av krisen på departementsnivå. Justis- og beredskapsdepartementet skal være fast lederdepartement i sivile nasjonale kriser, dersom Kriserådet ikke bestemmer noe annet. Lederdepartementet rapporterer og fremskaffer beslutningsgrunnlag til Kriserådet og Regjeringen. Utpeking av lederdepartement medfører ikke endringer i konstitusjonelle ansvarsforhold, og alle departement beholder ansvar og beslutningsmyndighet for sine respektive saksområder.


Krisestøtteenheten

Er permanent sekretariat for Kriserådet og skal støtte lederdepartementene. I en krise bidrar Krisestøtteenheten med kompetanse i form av rådgivning og faglig bistand til lederdepartementets arbeid med samordning og helhetlig sentral krisehåndtering. Krisestøtteenheten bemanner sivilt situasjonssenter som understøtter Justis- og beredskapsdepartementets samordningsrolle med døgnkontinuerlig beredskap og er fast kontaktpunkt for informasjon til og fra departementet ved ekstraordinære hendelser og kriser.

Les mer

 

Tema

Allmänt · ‽IT · ∴ · interrobangit · Svenn Dybvik · § · §IT
Dela · Kommentera  
Ovido - Quiz & Flashcards