Svenn Dybvik

Alla inlägg under februari 2024

:

Av Svenn Dybvik - Söndag 25 feb 00:00

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/metodstod-for-dataskydd-vid-innovation

Metodstöd för dataskydd vid innovation

Metodstödet ger dig som offentlig aktör stöd i dataskyddsfrågor som du behöver hantera när du arbetar med innovation, digitalisering och digital verksamhetsutveckling. Syftet är att ge dig vägledning i hur du utformar en personuppgiftsbehandling som följer dataskyddsförordningen.

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/metodstod-for-dataskydd-vid-innovation/dataskydd-och-innovation

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/metodstod-for-dataskydd-vid-innovation/rattslig-bedomning-av-personuppgiftsbehandlingen

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/metodstod-for-dataskydd-vid-innovation/checklista

Inledning

Sverige är mitt i en digital transformation som berör alla samhällssektorer och hela samhället. Digitaliseringen innebär att allt fler personuppgifter samlas in, används och återanvänds. Behandling av personuppgifter bidrar till bra och effektiva tjänster för medborgarna, men medför också stora utmaningar kopplat till den personliga integriteten.

Frågan om personlig integritet handlar i grunden om vilken typ av samhälle vi vill leva i, idag och i framtiden. Det är inte ett smalt expert- eller nischområde. Det är nödvändigt att integritet förstås som ett värde som bidrar till att värna och bygga förtroende i samhället, inte som en broms eller ett nödvändigt ont för att undvika sanktioner.

När offentliga aktörer innoverar och med hjälp av teknik tar fram nya processer, tjänster och produkter är det viktigt att säkerställa att insamling och användning av personuppgifter sker på ett etiskt, lagligt och långsiktigt hållbart sätt. Som offentlig aktör bör du sträva efter att vara förebilder för en hållbar digitalisering och bygga in dataskydd från början.

Dataskyddsförordningen beskrivs ofta som ett komplicerat regelverk som hindrar eller hämmar utveckling av ny teknik och digitalisering, men den är till för att skydda grundläggande rättigheter och friheter, särskilt rätten till personlig integritet. Dataskyddsförordningen ska trygga att vår personliga integritet inte kränks, genom att våra personuppgifter exempelvis sprids och används för andra syften än vad som var tänkt från början. Dataskyddsförordningen har syftet att säkerställa ett fritt flöde av personuppgifter inom EU och EES. Den ska dessutom hindra integritetshotande teknik som utför överdriven eller obefogad behandling av personuppgifter.

Reglerna i förordningen gäller i hela EU. Förordningen innehåller bland annat skyldigheter för verksamheter som behandlar personuppgifter. Det är Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), Sveriges nationella tillsynsmyndighet för behandling av personuppgifter, som granskar att reglerna på dataskyddsområdet följs, till exempel genom att utöva tillsyn och ge vägledning. Verksamheter som bryter mot reglerna riskerar exempelvis sanktionsavgifter eller förelägganden om att rätta till brister som upptäckts vid tillsyn.

Om metodstödet

Metodstödet är framtaget av Digg och IMY i samverkan. Det ska vara ett stöd om dataskyddsfrågor för offentliga aktörer att använda vid innovation, digitalisering och digital verksamhetsutveckling. Metodstödet kan användas både om du och din organisation ska påbörja en ny person-uppgiftsbehandling eller digitalisera en pågående behandling. Syftet är att vägleda dig att utforma en personuppgiftsbehandling som följer dataskyddsförordningen.

Metodstödet utgår från två övergripande förutsättningar:

En organisation som ska innovera måste beakta dataskyddsförordningen löpande under innovationsarbetets gång.
Det krävs kontinuerligt och strukturerat tvärfunktionellt samarbete mellan de funktioner – jurister, tekniker och chefer – som deltar i innovationsarbetet.

I detta metodstöd föreslås en modell för hur det tvärfunktionella samarbetet kan se ut. Att använda metodstödet skapar inga garantier för att personuppgiftsbehandlingen kommer följa dataskyddsförordningen. Metodstödet bidrar dock till att skapa en grundlig dokumentation om personuppgiftsbehandlingen. Underlaget är en viktig beståndsdel i att uppfylla dataskyddsförordningens princip om ansvarsskyldighet, som innebär att den personuppgiftsansvariga ansvarar för att behandlingen följer förordningen. Underlaget kan också ligga till grund för en konsekvensbedömning om dataskydd.

Innovation i offentlig förvaltning kan ske med olika syften och i olika former, det kan till exempel handla om att utföra befintliga uppgifter på nya sätt, eller att införa nya delar till verksamheter. Detta metodstöd tar i huvudsak sikte på när innovation innebär att en teknisk tjänst eller produkt ska utvecklas eller köpas för att användas i offentliga aktörers verksamhet.

Metodstödet riktar sig till offentlig förvaltning

Metodstödet riktar sig till verksamheter i offentlig förvaltning. Inom dessa verksamheter är tanken att jurister, utvecklare, it-arkitekter, beslutsfattare och projektledare med flera, som är inblandade i ett innovationsprojekt, ska hitta stöd i samarbetet med andra kompetenser än den egna. Även om avsnittet Rättslig bedömning av personuppgiftsbehandlingen utgår från regelverket i dataskyddsregleringarna är det vår förhoppning att detta metodstöd ska vara ett verktyg för att tillämpa den juridiska metoden tillsammans med utvecklingsmetodik.

Film om metodstödet

I filmen berättar vi om innehållet i metodstödet och hur det är uppbyggt.

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/metodstod-for-dataskydd-vid-innovation

Allmänt · ‽IT · ∴ · interrobangit · § · §IT

Dela · Kommentera

:

Kommentera

Av Svenn Dybvik - Lördag 24 feb 00:00

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/eu-rattsakter/ai-forordningen#h-Lardigmer

AI-förordningen

Proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council laying down harmonised rules on artificial intelligence (artificial intelligence act) 2021/0106 (COD).

Syftet med en EU-gemensam lagstiftning om AI är att säkerställa att användning av AI-system på EU:s inre marknad är säkra, respekterar mänskliga rättigheter och underlättar för innovation och investering inom AI.

Vad handlar förordningen om?

AI-förordningen ska reglera användningen av AI-system med en EU-gemensam lagstiftning. Användningen av AI-system kommer att regleras med en riskbaserad modell där viss användning kan förbjudas och annat tillåtas med restriktioner och krav i form av bland annat tillsyn och registrering. Det är främst AI-system med hög risk som nu får krav på transparens, kvalitetssäkring och möjlighet till granskning. Det är bara sådana AI-lösningar som omfattas av definitionen av ”AI-system” som möste följa kraven.

Vilka påverkas av AI-förordningen?

AI-förordningen ska gälla för alla som använder AI-system, både inom privat och offentlig verksamhet. Bestämmelserna i AI-förordningen riktas i första hand mot användning av AI-system inom vissa verksamhetsområden och för vissa syften, som till exempel inom bedömningar av människors beteenden, värderingar och för övervakning.

När börjar förordningen gälla?

EU-kommissionen lämnade förslag på AI-förordningen den 21 april 2021 och därefter har Europeiska rådet och Parlamentet förhandlat under andra halvåret 2023. AI-akten är nu i sista steget av lagstiftningsarbetet och kommer sannolikt att beslutas under våren 2024. Kommissionen har föreslagit att AI-förordningen ska börja gälla 24 månader efter att den har trätt i kraft, men undantag finns för viss användning av AI-system som träder i kraft tidigare och annan senare.

Finns det några sanktioner?

Ja, det kommer att finnas administrativa sanktionsavgifter för överträdelser som fastställs genom en procentandel av årsomsättningen. Det kommer även att inrättas möjligheter för fysiska eller juridiska personer att lämna in klagomål till den nationella myndighet som får i uppdrag att utöva tillsyn över AI-förordningen.

Vilken användning av AI omfattas?

Vilken typ av AI som kommer att räknas som AI-system och omfattas av förordningen är ännu inte beslutat och definitionen av ”AI-system” ingår i förhandlingen.

Förberedelsearbete

Ett sätt att förbereda sig inför kommande lagstiftning är att inventera i sin organisation vilka typer av AI-lösningar som redan används eller som planeras eller testas. Det är bra att göra en inledande bedömning om det är frågan om automatiserde beslutsprocesser eller mer avancerade AI-system som kan omfattas av AI-förordningen.

I förordningen kommer det att ställas krav på bland annat spårbarhet för beslut och dokumentation om de AI-system som används. Det kan därför vara bra att redan nu se över denna typ av rutiner inom verksamheten. Ett bra stöd finns i den förtroendemodell som Digg med flera myndigheter har tagit fram.

Lär dig mer

https://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2023/12/09/artificial-intelligence-act-council-and-parliament-strike-a-deal-on-the-first-worldwide-rules-for-ai/

Artificial intelligence act: Council and Parliament strike a deal on the first rules for AI in the world

This press release was updated on 2 February 2024 to add the final compromise text with a view to agreement.

Following 3-day ‘marathon’ talks, the Council presidency and the European Parliament’s negotiators have reached a provisional agreement on the proposal on harmonised rules on artificial intelligence (AI), the so-called artificial intelligence act. The draft regulation aims to ensure that AI systems placed on the European market and used in the EU are safe and respect fundamental rights and EU values. This landmark proposal also aims to stimulate investment and innovation on AI in Europe.

This is a historical achievement, and a huge milestone towards the future! Today’s agreement effectively addresses a global challenge in a fast-evolving technological environment on a key area for the future of our societies and economies. And in this endeavour, we managed to keep an extremely delicate balance: boosting innovation and uptake of artificial intelligence across Europe whilst fully respecting the fundamental rights of our citizens.

Carme Artigas, Spanish secretary of state for digitalisation and artificial intelligence

The AI act is a flagship legislative initiative with the potential to foster the development and uptake of safe and trustworthy AI across the EU’s single market by both private and public actors. The main idea is to regulate AI based on the latter’s capacity to cause harm to society following a ‘risk-based’ approach: the higher the risk, the stricter the rules. As the first legislative proposal of its kind in the world, it can set a global standard for AI regulation in other jurisdictions, just as the GDPR has done, thus promoting the European approach to tech regulation in the world stage.

The main elements of the provisional agreement

Compared to the initial Commission proposal, the main new elements of the provisional agreement can be summarised as follows:

rules on high-impact general-purpose AI models that can cause systemic risk in the future, as well as on high-risk AI systems
a revised system of governance with some enforcement powers at EU level
extension of the list of prohibitions but with the possibility to use remote biometric identification by law enforcement authorities in public spaces, subject to safeguards
better protection of rights through the obligation for deployers of high-risk AI systems to conduct a fundamental rights impact assessment prior to putting an AI system into use.

In more concrete terms, the provisional agreement covers the following aspects:

Definitions and scope

To ensure that the definition of an AI system provides sufficiently clear criteria for distinguishing AI from simpler software systems, the compromise agreement aligns the definition with the approach proposed by the OECD.

The provisional agreement also clarifies that the regulation does not apply to areas outside the scope of EU law and should not, in any case, affect member states’ competences in national security or any entity entrusted with tasks in this area. Furthermore, the AI act will not apply to systems which are used exclusively for military or defence purposes. Similarly, the agreement provides that the regulation would not apply to AI systems used for the sole purpose of research and innovation, or for people using AI for non-professional reasons.

Classification of AI systems as high-risk and prohibited AI practices

The compromise agreement provides for a horizontal layer of protection, including a high-risk classification, to ensure that AI systems that are not likely to cause serious fundamental rights violations or other significant risks are not captured. AI systems presenting only limited risk would be subject to very light transparency obligations, for example disclosing that the content was AI-generated so users can make informed decisions on further use.

A wide range of high-risk AI systems would be authorised, but subject to a set of requirements and obligations to gain access to the EU market. These requirements have been clarified and adjusted by the co-legislators in such a way that they are more technically feasible and less burdensome for stakeholders to comply with, for example as regards the quality of data, or in relation to the technical documentation that should be drawn up by SMEs to demonstrate that their high-risk AI systems comply with the requirements.

Since AI systems are developed and distributed through complex value chains, the compromise agreement includes changes clarifying the allocation of responsibilities and roles of the various actors in those chains, in particular providers and users of AI systems. It also clarifies the relationship between responsibilities under the AI Act and responsibilities that already exist under other legislation, such as the relevant EU data protection or sectorial legislation.

For some uses of AI, risk is deemed unacceptable and, therefore, these systems will be banned from the EU. The provisional agreement bans, for example, cognitive behavioural manipulation, the untargeted scraping of facial images from the internet or CCTV footage, emotion recognition in the workplace and educational institutions, social scoring, biometric categorisation to infer sensitive data, such as sexual orientation or religious beliefs, and some cases of predictive policing for individuals.

Law enforcement exceptions

Considering the specificities of law enforcement authorities and the need to preserve their ability to use AI in their vital work, several changes to the Commission proposal were agreed relating to the use of AI systems for law enforcement purposes. Subject to appropriate safeguards, these changes are meant to reflect the need to respect the confidentiality of sensitive operational data in relation to their activities. For example, an emergency procedure was introduced allowing law enforcement agencies to deploy a high-risk AI tool that has not passed the conformity assessment procedure in case of urgency. However, a specific mechanism has been also introduced to ensure that fundamental rights will be sufficiently protected against any potential misuses of AI systems.

Moreover, as regards the use of real-time remote biometric identification systems in publicly accessible spaces, the provisional agreement clarifies the objectives where such use is strictly necessary for law enforcement purposes and for which law enforcement authorities should therefore be exceptionally allowed to use such systems. The compromise agreement provides for additional safeguards and limits these exceptions to cases of victims of certain crimes, prevention of genuine, present, or foreseeable threats, such as terrorist attacks, and searches for people suspected of the most serious crimes.

General purpose AI systems and foundation models

New provisions have been added to take into account situations where AI systems can be used for many different purposes (general purpose AI), and where general-purpose AI technology is subsequently integrated into another high-risk system. The provisional agreement also addresses the specific cases of general-purpose AI (GPAI) systems.

Specific rules have been also agreed for foundation models, large systems capable to competently perform a wide range of distinctive tasks, such as generating video, text, images, conversing in lateral language, computing, or generating computer code. The provisional agreement provides that foundation models must comply with specific transparency obligations before they are placed in the market. A stricter regime was introduced for ‘high impact’ foundation models. These are foundation models trained with large amount of data and with advanced complexity, capabilities, and performance well above the average, which can disseminate systemic risks along the value chain.

A new governance architecture

Following the new rules on GPAI models and the obvious need for their enforcement at EU level, an AI Office within the Commission is set up tasked to oversee these most advanced AI models, contribute to fostering standards and testing practices, and enforce the common rules in all member states. A scientific panel of independent experts will advise the AI Office about GPAI models, by contributing to the development of methodologies for evaluating the capabilities of foundation models, advising on the designation and the emergence of high impact foundation models, and monitoring possible material safety risks related to foundation models.

The AI Board, which would comprise member states’ representatives, will remain as a coordination platform and an advisory body to the Commission and will give an important role to Member States on the implementation of the regulation, including the design of codes of practice for foundation models. Finally, an advisory forum for stakeholders, such as industry representatives, SMEs, start-ups, civil society, and academia, will be set up to provide technical expertise to the AI Board.

Penalties

The fines for violations of the AI act were set as a percentage of the offending company’s global annual turnover in the previous financial year or a predetermined amount, whichever is higher. This would be €35 million or 7% for violations of the banned AI applications, €15 million or 3% for violations of the AI act’s obligations and €7,5 million or 1,5% for the supply of incorrect information. However, the provisional agreement provides for more proportionate caps on administrative fines for SMEs and start-ups in case of infringements of the provisions of the AI act.

The compromise agreement also makes clear that a natural or legal person may make a complaint to the relevant market surveillance authority concerning non-compliance with the AI act and may expect that such a complaint will be handled in line with the dedicated procedures of that authority.

Transparency and protection of fundamental rights

The provisional agreement provides for a fundamental rights impact assessment before a high-risk AI system is put in the market by its deployers. The provisional agreement also provides for increased transparency regarding the use of high-risk AI systems. Notably, some provisions of the Commission proposal have been amended to indicate that certain users of a high-risk AI system that are public entities will also be obliged to register in the EU database for high-risk AI systems. Moreover, newly added provisions put emphasis on an obligation for users of an emotion recognition system to inform natural persons when they are being exposed to such a system.

Measures in support of innovation

With a view to creating a legal framework that is more innovation-friendly and to promoting evidence-based regulatory learning, the provisions concerning measures in support of innovation have been substantially modified compared to the Commission proposal.

Notably, it has been clarified that AI regulatory sandboxes, which are supposed to establish a controlled environment for the development, testing and validation of innovative AI systems, should also allow for testing of innovative AI systems in real world conditions. Furthermore, new provisions have been added allowing testing of AI systems in real world conditions, under specific conditions and safeguards. To alleviate the administrative burden for smaller companies, the provisional agreement includes a list of actions to be undertaken to support such operators and provides for some limited and clearly specified derogations.

Entry into force

The provisional agreement provides that the AI act should apply two years after its entry into force, with some exceptions for specific provisions.

Next steps

Following today’s provisional agreement, work will continue at technical level in the coming weeks to finalise the details of the new regulation. The presidency will submit the compromise text to the member states’ representatives (Coreper) for endorsement once this work has been concluded.

The entire text will need to be confirmed by both institutions and undergo legal-linguistic revision before formal adoption by the co-legislators.

Background information

The Commission proposal, presented in April 2021, is a key element of the EU’s policy to foster the development and uptake across the single market of safe and lawful AI that respects fundamental rights.

The proposal follows a risk-based approach and lays down a uniform, horizontal legal framework for AI that aims to ensure legal certainty. The draft regulation aims to promote investment and innovation in AI, enhance governance and effective enforcement of existing law on fundamental rights and safety, and facilitate the development of a single market for AI applications. It goes hand in hand with other initiatives, including the coordinated plan on artificial intelligence which aims to accelerate investment in AI in Europe. On 6 December 2022, the Council reached an agreement for a general approach (negotiating mandate) on this file and entered interinstitutional talks with the European Parliament (‘trilogues’) in mid-June 2023.

Allmänt · ‽IT · ∴ · interrobangit · § · §IT

Dela · Kommentera

:

Kommentera

Av Svenn Dybvik - Söndag 18 feb 00:00

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data/offentliga-aktorer

Offentliga aktörer

Data från offentliga förvaltningar är en samhällsresurs som kan skapa nya värden, ny kunskap och innovation. Här kan du läsa viktig information om vägledningar kring detta ämne och om vilka som använder öppna och delade data.

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data/offentliga-aktorer/nationella-principer-for-att-tillgangliggora-information

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data/offentliga-aktorer/vagledning-om-oppna-datalagen

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data/offentliga-aktorer/vagledning-for-strategiska-beslut-och-atgarder

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data/offentliga-aktorer/vagledning-for-att-tillgangliggora-information

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data/offentliga-aktorer/rekommendation-om-oppna-licenser-och-immaterialratt

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data/offentliga-aktorer/prioriterade-informationsmangder

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data/offentliga-aktorer/rekommendationer-for-upphandling-av-data

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data/offentliga-aktorer/vardefulla-datamangder

Användare av öppna och delade data utgör ingen homogen grupp av människor utan kan återfinnas i olika delar av samhället och kan vara drivna av olika intressen. Den öppna och digitala tillgången gör också att dataanvändare idag kan ses som gränsöverskridande i bemärkelsen att användningen är frikopplad från såväl organisatoriska som nationella eller regionala gränser. För att man ändå ska kunna skapa sig en förståelse av vilka som använder öppna och delade data, och varför, beskrivs här fyra förenklade typanvändare. Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa konkretiserade användargrupper inte fullt ut ger en bild av alla möjliga användare.

Informationsdrivna användare

Målgruppen informationsdrivna användare avser personer som har ett mer allmänt intresse av att hitta information och fakta. Denna användarkategori kan bestå av personer från hela samhället och som både kan vara driven utifrån en specialkompetens inom olika områden eller av allmänt intresse.

Exempel på roller man hittar i denna kategori är bl.a politiker, studenter, forskare, journalister, entreprenörer, kulturarvsintresserade, historiker, media i allmänhet och olika typer av intresseorganisationer.

Vanligt förekommande drivkrafter är bl.a insyn och delaktighet i offentlig verksamhet, att förstå och delta i arbetet med att adressera samhällsutmaningar, samt att få information som rör deras geografiska närområde. För att denna kategori av användare ska kunna ta till sig datamängderna och den information som de innehåller är det särskilt viktigt att informationen visualiseras, att beskrivningar och tillhörande dokumentation håller bra kvalitet och lätt att ta till sig.

Verksamhetsdrivna användare

Målgruppen verksamhetsdrivna användare avser personer som primärt ämnar att förbättra verksamheten, dess processer eller tjänster i en befintlig eller ny organisation med hjälp av data. Detta kan innebära att man själv agerar som dataanvändare, men också att man kan ta rollen som facilitator för möjliggöra datadrivna förbättringar.

Dessa kan antingen ske i den egna organisationen eller genom samverkan med andra aktörer, t.ex att förbättra befintliga processer med mer strukturerade data som möjliggör nya tekniska lösningar eller att effektivisera samarbeten genom förbättrad tillgång till gemensamma data.

Utvecklardrivna användare

Målgruppen utvecklingsdrivna användare avser primärt personer med teknisk kompetens inom data och programmering som använder öppna data för utveckling av tjänster, system eller applikationer. Dessa användare kan använda data både i egen regi via t.ex start-ups, eller vara anställda på större företag eller organisationer i olika branscher och verksamhetsområden.

För denna användarkategori är behovet av ett API och strukturerade datamängder ofta stort eftersom det gör det enklare att utveckla nya innovativa tjänster som blir hållbara över tid. Om data ska användas för AI-applikationer är det viktigt att kunna förstå omfattningen och storleken på datamängden.

Mer generellt är det viktigt att datamängderna följer etablerade standarder, både för innehåll och metadata, har gedigen dokumentation och öppna licenser, är särskilt viktigt för tjänster som bygger på data från flera olika aktörer.

Analysdrivna användare

Målgruppen analysdrivna användare avser primärt personer med kompetens inom datahantering och dataanalys som är intresserade av att t.ex ladda ner data i sin helhet för att göra analyser eller prognoser, jämföra med annan data (t.ex. från privat sektor) eller granska innehållet utifrån olika perspektiv.

Exempel på roller som kan hamna i denna kategori är bl.a journalister, utredare, dataanalytiker, forskare, eller studenter. För denna användarkategori är tillgången till komplett data i standardformat, med tillhörande dokumentation kring t.ex hur datamängden togs fram, ofta viktiga aspekter. Att kunna ställa frågor kring datamängden och kunna begära ut kompletterande information är också något som kan vara viktigt ur ett analysperspektiv.

Allmänt · ‽IT · ∴ · interrobangit · § · §IT

Dela · Kommentera

:

Kommentera

Av Svenn Dybvik - Lördag 17 feb 00:00

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data

Öppna och delade data

Data och information är en viktig resurs med möjlighet att bidra till en rad olika positiva värden för samhället. Digg arbetar för att främja tillgängliggörande och vidareutnyttjande av data från den offentliga förvaltningen. Här hittar du information om vilka nyttor som en ökad tillgång till data kan leda till, samt länkar till mer fördjupade stöd och vägledningar.

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data/offentliga-aktorer

Den offentliga sektorn i samlar in, framställer, reproducerar och sprider en mängd information inom många verksamhetsområden som social, politisk, ekonomisk, rättslig, geografisk information, miljöinformation, meteorologisk information, seismisk information, turistinformation, affärsinformation och patent- och utbildningsrelaterad information. Information som framställs av offentliga aktörer utgör en omfattande, diversifierad och värdefull resurs som kan gynna hela samhället. Genom att den informationen, som inbegriper även dynamiska data, tillhandahålls i användbara och elektroniska format kan fler hitta nya sätt att använda den. Här beskriver vi några områden där öppna och delade data kan skapa nytta i samhället.

Sveriges dataportal

Sök och utforska data på Sveriges dataportal, www.dataportal.se.Länk till annan webbplats.

Ekonomiskt värde av data som öppen resurs

Det finns många beräkningar på det ekonomiska värdet av öppna data. I
Lantmäteriets beräkningLänk till annan webbplats. av några av de nyttor som vissa av det särskilt värdefulla som EU pekar ut i öppna data-direktivet beräknas värdet för Sverige vara 10-21 miljarder kronor varje år. EU beräknar värdet på öppna dataLänk till annan webbplats. idag till 184 miljarder € och beräknar att det är mellan 199.51 och 334.21 miljarder € 2025.

Nya innovativa tjänster och produkter

En ökad tillgång på data i maskinläsbar form och till nya API:er har lett till många nya digitala tjänster, såväl mobila applikationer och webbtjänster, i en rad olika områden. Den öppna tillgången ökar också möjligheterna till att samskapa tjänster och produkter vilket ytterligare driver innovation och värdeskapande.

Ett datadrivet kunskapssamhälle

Tillgång till mer data och information skapar nya möjligheter för kunskapsinhämtning på en rad olika sätt. Förutom att enkelt kunna hitta information som skapar ny kunskap om samhället och offentliga verksamheter möjliggörs också nya förmågor inom t.ex dataanalys, datavisualisering, datahantering, källkritik, men också förmågan att samverka och samskapa innovativt.

En effektivare och mer innovativ offentlig förvaltning

Att data blir öppet och mer strukturerad skapar nya möjligheter till effektiviseringar inom offentlig förvaltning, t.ex möjliggörs nya former av samverkan och innovativ utveckling mellan offentliga förvaltningar, samt att tillgången till mer information kan utveckla formerna för medborgardialoger. Att öppna upp data och gränssnitt ger möjligheter för verksamheten att skapa nya sätt att möta kunden och att leverera välfärd.

Framväxten av datajournalistik

Inom media och journalistik ökar möjligheten att göra undersökningar och genomlysningar genom mer avancerad dataanalys och visualiseringsverktyg. Exempel på datajournalistik har setts inom t.ex analyser av valresultat, genomlysning av lokal frågor, men också för att t.ex analysera trafikutvecklingen i en region, spåra klimatförändringar eller för att göra mer kulturhistoriska analyser.

Forskning med nya möjligheter

En ökad tillgång till data från fler aktörer och regioner/länder ger bättre förutsättningar för forskning, inom en rad olika områden/sektorer, t.ex inom klimatområdet, energisektorn, historia eller statsvetenskap. Eftersom övergången till öppna data också skapar möjligheter för mer standardiserat upplägg på liknande informationsmängder ökar också effektiviteten i forskning som tex använder data från olika regioner eller från olika aktörer.

En resurs för AI-utveckling

När information blir allt mer öppet tillgängligt, speciellt stora informationsmängder eller informationsmängder som följer en särskild specifikation, möjliggörs utvecklingen av nya innovativa AI-applikationer. Det skapas också nya möjligheter att använda öppna data för träning av AI samt som en öppen resurs i utbildningssituationer.

Allmänt · ‽IT · ∴ · interrobangit · § · §IT

Dela · Kommentera

:

Kommentera

Av Svenn Dybvik - Söndag 11 feb 00:00

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/eu-rattsakter

EU-rättsakter

Inom EU pågår ett arbete med att stärka den digitala inre marknaden. Här finns kortfattad information om några nya eller föreslagna EU-rättsakter som är kopplade till den förvaltningsgemensamma digitaliseringen.

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/eu-rattsakter/ai-forordningen

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/eu-rattsakter/eidas2-forordningen

https://www.digg.se/kunskap-och-stod/eu-rattsakter/dataforvaltningsforordningen

EU har under de senaste åren stärkt sitt fokus på den digitala inre marknaden. Med nya strategier, lagförslag och policyprogram siktar EU på att positionera sig som en global ledare inom digitaliseringen. Detta samtidigt som man beaktar cybersäkerhet, databehandling och individens integritet.

EU:s digitaliseringsstrategier

2020 lanserades EU-kommissionens vision "Europa redo för den digitala tidsåldern". Med en den europeiska datastrategin fastslår kommissionen sin ambition att stärka den europeiska datasektorn, ge människor och företag större kontroll över sina data samtidigt som man utvidgar tillgången till data för olika användningsområden. Utöver att betona vikten av data, tar dessa strategier upp frågor kring cybersäkerhet, databehandlingskapacitet och skydd av individens integritet. EU:s deklaration om digitala rättigheter och principer syftar till att styra EU:s digitala agenda utifrån EU:s konstitutionella värderingar och grundläggande rättigheter.

EU-lagförslag

För att omsätta denna vision i praktiken har ett flertal EU-lagförslag introducerats. Dessa inkluderar

dataförvaltningsförordningen (Data Governance Act)
dataförordningen (Data Act)
AI-förordningen (AI Act)
förordningen om ett interoperabelt Europa (Interoperable Europe Act)
förordningen om ett europeiskt hälsodataområde (European Health Data Space)
revision av eIDAS-förordningen
direktivet om en hög gemensam cybersäkerhetsnivå (NIS2)
direktiv för moms i den digitala tidsåldern.

Flera av dessa lagförslag är fortfarande under behandling i EU:s beslutsprocess och är alltså inte tillämpbara i Sverige ännu.

Medlemsländerna i EU har också antagit Policyprogrammet för det digitala decenniet. Programmet skapar en europeisk målstyrning för digitaliseringen som bygger på den europeiska digitala kompassen.

En digital framtid för Europa – Europeiska rådetLänk till annan webbplats.

Allmänt · ‽IT · ∴ · interrobangit · § · §IT

Dela · Kommentera

:

Kommentera

Av Svenn Dybvik - Lördag 10 feb 00:00

https://www.imy.se/verksamhet/dataskydd/innovationsportalen/vagledning-om-gdpr-och-ai/

Vägledning om GDPR och AI

Artificiell intelligens, AI, är ett högaktuellt område. Inte minst sedan flera stora generativa AI-tjänster såsom ChatGPT blivit tillgängliga för den breda massan. Möjligheterna med AI är stora, men det finns även risker, bland annat för den personliga integriteten.

IMY:s vägledning om GDPR och AI syftar till att skapa förutsättningar för att förena utveckling och användning av AI med ett gott dataskydd. På så sätt vill vi främja utveckling och digitalisering som sker på ett integritetsvänligt sätt. Vägledningen kommer att byggas på med mer information löpande.

En förutsättning för integritetsvänlig och hållbar utveckling av AI är att både jurister och tekniker deltar i arbetet, vilket kräver ett fungerande tvärfunktionellt samarbete.

Vägledningen består av två delar; en teknisk och en juridisk del. Den tekniska delen är lämplig för jurister som har låg kunskap om AI. Den juridiska delen är lämplig för tekniker som har låg kunskap om GDPR. Genom att jurister och tekniker får ökad kunskap om varandras kompetensområden ökar förutsättningarna för ett fungerande samarbete, och ett framgångsrikt innovationsarbete.

Teknisk beskrivning av AI

AI omfattar flera olika typer av tekniker som kallas för maskininlärning och djupinlärning.

https://www.imy.se/link/a1bc8ed278734ba887db257308b8e00e.aspx

GDPR och AI

GDPR är tillämplig om personuppgifter behandlas i samband med att AI utvecklas eller används.

https://www.imy.se/link/96656ca83bb34a7fb229c80a4dbd8332.aspx

När en verksamhet behandlar personuppgifter är dataskyddsförordningen (GDPR) tillämplig. Det innebär att om personuppgifter behandlas i samband med att AI utvecklas eller används måste GDPR följas.

Vår vägledning om GDPR och AI kommer att byggas på med mer information löpande.

Är GDPR tillämplig?

Avgörande för om GDPR är tillämpligt att det sker en behandling, och att det rör sig om personuppgifter. Här förklarar vi närmare vad begreppen omfattar.

När det sker en behandling av personuppgifter är GDPR tillämplig. Den verksamhet som utför personuppgiftsbehandlingen, den så kallade personuppgiftsansvarige, måste därför följa kraven i dataskyddsförordningen.

GDPR kräver bland annat att:

Läs mer om GDPR

Allmänt · ‽IT · ∴ · interrobangit · § · §IT

Dela · Kommentera

:

Kommentera

Av Svenn Dybvik - Söndag 4 feb 00:00

Ordlista

Här får du hjälp med förklaringar på ord som vi ofta använder och som kan vara svåra att förstå.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

A

Allmän handling

Varje handling som har kommit in till eller är upprättad hos en statlig eller kommunal myndighet och som förvaras hos myndigheten. Handlingen kan vara i pappersform, innehållet i ett e-brev, ett ljud- eller videoband, en cd eller en diskett, och så vidare. Offentlighetsprincipen innebär att vem som helst får begära ut en allmän handling. Myndigheten ska då göra en sekretessprövning och handlingen ska lämnas ut om inte sekretess föreligger.

Allmänna mål (A-mål)

Mål hos Kronofogdemyndigheten som rör betalningskrav från den offentliga sektorn, det vill säga skulder till stat och kommun. Skulderna rör till exempel skatter, böter, offentliga avgifter och studiemedel.

Artikel 29-gruppen

En rådgivande och oberoende arbetsgrupp som bland annat hade till uppgift att ge råd om föreslagna åtgärder inom EU med avseende på behandling av personuppgifter. Gruppen bestod av representanter för samtliga dataskyddsmyndigheter i EU:s medlemsstater samt representanter för den Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) och EU-kommissionen. Gruppen upplöstes och ersattes av EDPB, European Data Protection Board, eller Europeiska dataskyddsstyrelsen, när dataskyddsförordningen började tillämpas i maj 2018

B

Bakgrundskontroll

Bakgrundskontroller utförs för att kontrollera arbetssökande personers bakgrund. Det kan till exempel handla om uppgifter om begångna brott och skulder. Uppgifterna hämtas ofta från myndigheter, domstolar och internetsökningar. Det finns speciella företag som utför bakgrundskontroller åt arbetsgivare. Dataskyddsförordningen sätter gränser för vad som får registreras om enskilda personer vid sådana kontroller.

Behandling (av personuppgifter)

Behandling är ett vidsträckt begrepp och innefattar allt som kan göras med personuppgifter. Till exempel insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring av personuppgifter.

Betalningsanmärkning

En betalningsanmärkning är en betalningsförsummelse som har fastslagits av en myndighet eller domstol och som har registrerats i ett kreditupplysningsföretags register. När det gäller företag kan en betalningsanmärkning även vara andra typer av anteckningar hos kreditupplysningsföretag, till exempel om en ansökan om betalningsföreläggande mot företaget.

Betalningsföreläggande (bf)

Den som vill ha betalt för en fordran (eller dennes ombud) kan ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Om den som ska betala inte protesterar mot föreläggandet meddelar Kronofogdemyndigheten ett utslag. Utslaget kan sedan ligga till grund för Kronofogdemyndighetens arbete med att driva in skulden.

Betalningspåminnelse

Påminnelse om att en skuld – till exempel en faktura eller en hyresavi – har förfallit till betalning.

Blockering (av personuppgifter)

En åtgärd som vidtas för att personuppgifterna ska vara förknippade med information om att de är spärrade och om anledningen till spärren och för att personuppgifterna inte ska lämnas ut till tredje man annat än med stöd av 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Borgensman

En person som har ingått borgen för någon annan, det vill säga har lovat att till exempel betala någon annans lån om inte låntagaren själv betalar.

Borgenär

En person eller ett företag som har en fordran hos en annan person eller företag (gäldenären).

C

Certifiering

Ett intyg på att personuppgiftsbehandlingen överensstämmer med dataskyddsförordningen bestämmelser i olika avseenden.

Cookie

En liten textfil som en webbserver skickar till din webbläsare. Filen sparas på hårddisken i din dator, antingen bara under tiden du besöker webbplatsen (så kallad sessioncookie) eller för en längre tid. Cookies används bland annat för att spara inställningar du har gjort på webbplatsen, för att se vilka sidor du har besökt tidigare för att vid nästa besök leda dig till nyheter inom ditt intresseområde (till exempel nya böcker) samt för att ge webbplatsen bättre statistik över antal besökare.

D

Data

Uppgifter eller information om något, oftast i samband med mätningar eller rapportering, exempelvis personuppgifter. Data är alltså inte synonymt med dator.

Dataskyddsombud

Den som behandlar personuppgifter måste i vissa fall utse ett dataskyddsombud. Ombudets roll är att kontrollera att dataskyddsförordningen följs inom organisationen genom att till exempel utföra kontroller och informationsinsatser.

Dataportabilitet

Rätten till dataportabilitet ger registrerade i vissa fall rätt att få ut de personuppgifter som de har tillhandahållit den personuppgiftsansvarige och rätt att överföra dessa uppgifter till en annan personuppgiftsansvarig.

Delgivning

En handling skickas eller lämnas till någon på ett sätt som innebär att den personen bevisligen har underrättats om det som står i handlingen. Delgivning sker vanligen genom att personen genom att underteckna ett kvitto bekräftar att denne har tagit emot handlingen.

Dröjsmålsränta

Ränta som en gäldenär kan bli skyldig att betala om denne inte betalar en fordran i tid. Enligt räntelagen utgår dröjsmålsräntan med Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter. Om det i förväg har träffats ett avtal om ränta gäller avtalad ränta.

E

Enskilt mål (E-mål)

Mål hos Kronofogdemyndigheten som rör betalningskrav från privata fordringsägare, till exempel kontokortsskulder, banklån och hyresskulder.

Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB)

EDPB, European Data Protection Board, eller Europeiska dataskyddsstyrelsen, inrättades när dataskyddsförordningen började tillämpas i maj 2018. Den består av representanter från samtliga EU-länders dataskyddsmyndigheter, däribland Integritetsskyddsmyndigheten.

Exekutionstitel

Underlag som krävs för att Kronofogdemyndigheten ska kunna verkställa ett krav, till exempel genom utmätning. Underlaget kan vara en dom, ett utslag eller ett skattebeslut.

F

Fordran

Om någon är skyldig dig pengar så har du en fordran på den personen.

Fordringsägare

Den som har ett krav på betalning, det vill säga äger fordran.

Fysisk person

Fysisk person är en enskild människa till skillnad från en juridisk person som är till exempel ett bolag.

Förfallodag

Den dag en räkning/faktura senast ska vara betald.

G

Gäldenär

Den (person eller företag) som är skyldig att betala en skuld till någon annan (borgenären).

I

Inbyggt dataskydd

Inbyggt dataskydd (privacy by design) innebär att man tar hänsyn till integritetsskyddsreglerna redan när man utformar it-system och rutiner. Det är ett sätt att se till att kraven i dataskyddsförordningen uppfylls och att den registrerades rättigheter skyddas.

Informerat samtycke

För att ett samtycke ska vara giltigt ska den som registreras ha fått sådan information att han eller hon kan ta ställning till om personuppgifterna ska få behandlas för det ändamål och på det sätt som planerats.

Inkasso

Indrivning av egen eller annans fordran genom inkassoåtgärd.

Inkassoombud

Den som driver in fordringar för någon annans räkning.

Inkassoåtgärd

En påtryckning på gäldenären, till exempel ett inkassokrav. Det är inte en inkassoåtgärd att på en faktura eller betalningspåminnelse ange tid för betalning, eller att fordran kommer att överlämnas för inkasso om den inte betalas.

Inspektion

Med inspektion menas att man gör en undersökning – på plats eller via brev eller e-post – för att se om till exempel dataskyddsförordningen efterlevs.

Intresseavvägning

Den som ska behandla personuppgifter har ett intresse av att utföra behandlingen. Detta intresse ska ställas (vägas) mot de registrerades intresse av integritetsskydd.

IP-adress

Adress som tilldelas varje internetansluten enhet och som följer internetprotokollet ”IP”. Det finns två parallella versioner av protokollet. Den äldre – IPv4 – håller på att fasas ut och de tillgängliga adresserna för denna version är på väg att ta slut. Den nya versionen – IPv6 – har ett i det närmaste obegränsat antal adresser.

J

Juridisk person

Exempelvis ett företag, myndighet eller förening som precis som en fysisk person kan äga egendom, låna pengar eller bli stämd inför domstol.

K

Kompetensdatabas

Kompetensdatabaser är en typ av register hos arbetsgivare där uppgifter om anställda lagras. Uppgifterna kan handla om genomförda utbildningar, arbetslivserfarenhet och poäng från kunskapstester. Det kan också röra sig om omdömen och värderande uppgifter om den anställde. Kompetensdatabaser kan användas till exempel då befattningar ska tillsättas internt och för att matcha personer mot kundernas behov.

Koncern

En grupp av företag förenade genom ägande.

Konkurs

Rättsligt förfarande som innebär att en persons eller ett företags affärer måste avslutas och tillgångarna säljas så att inkomsterna kan delas mellan dem som har fordringar på personen eller företaget.

Konsekvensbedömning

En bedömning som ska göras före en personuppgiftsbehandling påbörjas om den planerade behandlingens konsekvenser sannolikt leder till en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter.

Kreditupplysning

En ekonomisk information om en person eller ett företag. En kreditupplysning kan ha olika former och varierar från fall till fall. Informationen är framför allt inriktad på ekonomiska förhållanden men även andra personliga uppgifter kan ingå, till exempel om du är gift eller om du har utvandrat. En kreditupplysning innehåller inte bara fakta. Omdömen och råd kan också lämnas som ledning för en ekonomisk bedömning.

Känsliga personuppgifter

Personuppgifter som till exempel avslöjar etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i en fackförening, hälsa, en persons sexualliv eller sexuella läggning, genetiska uppgifter och biometriska uppgifter som entydigt identifierar en person.

L

Laga kraft

Att ett beslut vunnit laga kraft innebär att det inte längre kan överklagas.

M

Mottagare

Den till vilken personuppgifter lämnas ut.

O

Offentlighetsprincipen

Var och ens rätt till insyn och kontroll av myndigheter, bland annat rätten att ta del av offentliga handlingar.

Opt-in

Utskick är tillåtet ifall mottagaren aktivt samtyckt till detta (mottagaren går med på att läggas in på sändlistan)

Opt-out

Utskick är tillåtet till mottagare som inte avböjt till detta (mottagaren har rätt att bli struken, tas ut, från sändlistan)

P

Personlig integritet

Det finns ingen allmänt vedertagen definition på begreppet personlig integritet. Integritet är en inre egenskap som är olika hos olika individer. "Rätten att få vara i fred" är en vanlig tolkning. "Rätten att få sin personliga egenart och inre sfär respekterad och inte utsättas för kränkande behandling" är en annan.

Personuppgifter

All slags information som direkt eller indirekt kan knytas till en (fysisk) person som är i livet. Även bild- och ljuduppgifter om en (fysisk) person räknas som personuppgifter, även om inga namn nämns. Krypterade eller kodade uppgifter är också personuppgifter om någon har en nyckel som kan koppla dem till en person.

Personuppgiftsansvarig

Personuppgiftsansvarig är den organisation (till exempel aktiebolag, stiftelse, förening eller myndighet) som bestämmer för vilka ändamål uppgifterna ska behandlas och hur behandlingen ska gå till. Det är alltså är inte chefen på en arbetsplats eller en anställd som är personuppgiftsansvarig. Även en fysisk person kan vara personuppgiftsansvarig vilket till exempel är fallet för enskilda firmor.

Personuppgiftsbiträde

Personuppgiftsbiträde är den som behandlar personuppgifter för en personuppgiftsansvarigs räkning. Ett personuppgiftsbiträde finns alltid utanför den personuppgiftsansvariges organisation. Ett personuppgiftsbiträde kan vara en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ.

Personuppgiftsincident

En personuppgiftsincident är en säkerhetsincident som kan innebära risker för människors friheter och rättigheter.

Preskription

När rätten att kräva in en fordran upphör, eftersom fordringsägaren har försummat att göra fordran gällande inom viss tid.

Profilering

Varje form av automatisk behandling av personuppgifter som består i att dessa personuppgifter används för att bedöma vissa personliga egenskaper hos en fysisk person, i synnerhet för att analysera eller förutsäga denna fysiska persons arbetsprestationer, ekonomiska situation, hälsa, personliga preferenser, intressen, pålitlighet, beteende, vistelseort eller förflyttningar.

R

Referensräntan

Riksbankens officiella räntesats som fastställs för varje kalenderhalvår.

(Den) registrerade

Den som en personuppgift avser, det vill säga handlar om.

Register

En strukturerad samling av personuppgifter som är tillgänglig enligt särskilda kriterier, oavsett om samlingen är centraliserad, decentraliserad eller spridd på grundval av funktionella eller geografiska förhållanden.

Registrator

Person som registrerar. Används vanligtvis om tjänstemän vid myndigheter och andra ämbetsverk eller institutioner. En registrator har ofta till uppgift att ta emot och registrera inkommande handlingar samt anteckna vidtagna åtgärder.

Rättslig grund

Ett lagligt stöd i dataskyddsförordningen för att behandlingen av personuppgifter ska vara tillåten.

S

Samtycke

Med samtycke menas varje slag av frivillig, specifik, informerad och otvetydig viljeyttring, genom vilken den registrerade, antingen genom ett uttalande eller genom en entydig bekräftande handling, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne.

Sekretess

Sekretess är ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt.

Skuldsanering

Sanering av en privatpersons skulder som vanligtvis innebär att den skuldsatte genom en avbetalningsplan får leva på existensminimum i fem år. Efter denna period upphör betalningsansvaret för resten av skulderna.

Solidariskt betalningsansvar

Förpliktelse för var och en av flera som gemensamt är betalningsansvariga att vid krav betala hela beloppet.

Statsmaktsregister

Vissa stora, centrala myndigheters register regleras av särskilda registerförfattningar. Dessa så kallade statsmaktsregister har beslutats särskilt av riksdag eller regering. I de särskilda registerlagarna finns ofta detaljerade bestämmelser om hur personuppgifter får behandlas för myndighetens verksamhet. Det är inte ovanligt att man uttömmande räknar upp till vilka andra myndigheter och för vilka syften uppgifter från registret får lämnas ut.

Summarisk process

Ett enklare sätt att lösa en tvist än genom rättegång, till exempel genom betalningsföreläggande.

T

Tillsyn

Samlingsnamn på kontrollåtgärder mot ansvariga som till exempel Integritetsskyddsmyndigheten gör med anledning av klagomål från enskilda, uppgifter i massmedia eller på eget initiativ. Åtgärderna innefattar fältinspektioner och inspektioner genom enkäter eller annan kontroll per e-post, telefon eller brev.

Tillsynsmyndigheten

Den myndighet som regeringen utser för att utöva tillsyn.

Tredje land

En stat som inte ingår i EU eller är ansluten till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Detta innebär alla länder utanför de 28 EU-staterna samt Norge, Island och Liechtenstein.

Tredjelandsöverföring

En överföring av personuppgifter som behandlas i ett EU/EES-land till ett land utanför EU/EES-området.

Tredje man

Någon annan än den registrerade, den personuppgiftsansvarige, dataskyddsombudet, personuppgiftsbiträdet och sådana personer som under den personuppgiftsansvariges eller personuppgiftsbiträdets direkta ansvar har befogenhet att behandla personuppgifter.

Tredskodom

När domstolen har dömt i ett mål där ena parten inte har infunnit sig eller inte har besvarat en stämning.

U

Uppförandekod

Riktlinjer som särskilt beskriver hur en viss verksamhet, bransch eller samhällssektor ska behandla personuppgifter i enlighet med dataskyddsförordningen.

Utgivningsbevis

En webbplats som har ett utgivningsbevis får grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen och då gäller inte reglerna i dataskyddsförordningen i den mån det skulle inkräkta på den grundlagsskyddade rätten till yttrandefrihet.

Utmätning

Att Kronofogdemyndigheten med tvång använder någonting som gäldenären äger till att betala dennes skulder. Utmätning av lön innebär att pengar dras direkt från gäldenärens inkomst.