Informationen användes då för att påverka debatten i en viss riktning, genom att översvämma Twitter med enbart vissa frågor. Till exempel sådant som underminerade Trumps motståndare.
Fredrik Konnander är verksamhetsansvarig på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och lyfter fram källkritik som ett viktigt demokratiskt verktyg. Och han menar att information aldrig är neutral.
– Att påverka olika målgrupper för att få dem att ändra sina uppfattningar är mycket vanligt. Rent falska nyheter är inte lika vanliga som tvetydiga eller sådana som vill erodera förtroende, säger han.
– Fundera över hur en avsändare vill förändra dina uppfattningar och ditt agerande. Ofta handlar det inte om att totalt förändra någons verklighetsbild utan att puffa uppfattningar åt något håll som gynnar avsändaren. Detta kan självfallet vara mycket subtilt och svårt att upptäcka. Är det en part som erbjuder enkla lösningar på svåra problem bör man vara uppmärksam, fortsätter Fredrik Konnander.
3 kontrollfrågor
Vad är syftet?
Ta reda på vad den som har spridit informationen egentligen vill – det kan skilja sig från ursprungsavsändarens syften.
– Att påverka olika målgrupper för att få dem att ändra sina uppfattningar är mycket vanligt. Rent falska nyheter är inte lika vanliga som tvetydiga eller sådana som vill erodera förtroende, säger Fredrik Konnander på MSB.
Vem sprider?
– Är det en part som erbjuder enkla lösningar på svåra problem bör man vara uppmärksam, säger Fredrik Konnander på MSB.
Hur nådde innehållet dig?
Hur kom det in i ditt flöde? Via någon du aktivt följer, för att en vän delade eller för att en grupp eller organisation har ett intresse av att sprida informationen?
– För att själv kunna skapa sig en uppfattning om innehåll och syfte med ett budskap måste man kunna klarlägga hur budskapet har spridits och vilka som har delat budskapet innan det kom fram till dig, säger Fredrik Konnander på MSB.
Följ spåret till källan
Det är alltså viktigt att vara uppmärksam på hur det du läser och tittar på kom in i ditt flöde. Alla har olika anledningar till att de sprider ett material, samtidigt som ursprungskällan kan ha ett helt annat syfte.
– Det är troligare att du litar på ett underlag som kommer från en vän, eftersom det är någon du känner och kan värdera. Dock måste du alltid göra dig besväret att kontrollera vilken den ursprungliga källan är, säger Fredrik Konnander.
Ytterst kan det demokratiska samtalet och viljan att delta i utvecklingen av samhället påverkas.
– För att själv kunna skapa sig en uppfattning om innehåll och syfte med ett budskap måste man kunna klarlägga hur budskapet har spridits och vilka som har delat budskapet innan det kom fram till dig. Om ett budskap har spridits av någon som står nära dig så kan det har större trovärdighet men du kanske inte vet från vem personen fick budskapet. Därför är det viktigt att följa spåret hela vägen till källan.
Som artikeln i Washington Post visar, är det ganska lätt att få en fråga eller en åsikt att se betydligt större ut än vad den kanske egentligen är. Så att lära sig något om avsändaren och dess syften är på ett sätt lika viktigt som att kolla vad som sprids.
För det mesta tyder på att det kan bli allvarliga konsekvenser om vi låter bli.
– Ytterst kan det demokratiska samtalet, och viljan att delta i utvecklingen av samhället, påverkas, säger Fredrik Konnander.
https://internetkunskap.se/artiklar/kallkritik/ska-du-verkligen-dela-den-har-artikeln/
Ska du verkligen dela den här artikeln?
https://internetkunskap.se/artiklar/kallkritik/sa-funkar-artiklarna-alla-vill-dela/
Så funkar artiklarna alla vill dela
Att sprida information är i dag lekande lätt – på gott och ont. Det är lätt att skylla på andra när lögner får spridning, men ofta är det ju vi som själva tar beslutet att trycka på delningsknappen. Så varför är vi inte mer kritiska innan vi sprider information vidare?
Du ser rubriken. Du känner "Ja, exakt så är det!" och snabbare än blixten har du skickat texten vidare så att dina vänner också kan ta del av den.
Men stopp. Hann du verkligen fundera på om det du just läste verkligen stämmer?
Siri Helle är psykolog och intresserar sig för hur vi människor agerar på nätet och vad som ligger till grund för våra ibland lite för snabba beslut.
– En vanlig psykologisk orsak till det här kallas för bekräftelsebias. Om du har en åsikt och får information som talar för den åsikten, då köper vi det ofta rakt av. Om informationen däremot går emot det vi tycker, då börjar vi genast ifrågasätta informationen. Vi har en inbyggd vilja att bekräfta vår egen världsbild, säger hon.
Resultatet blir att vi börjar leta efter enkla lösningar på saker som egentligen är komplicerade. Är ämnet dessutom aktuellt och väcker starka känslor hos oss, blir vi ofta mindre benägna att tänka efter det där extra varvet innan vi delar
Du litar på dina vänner
En bidragande orsak till att vi inte ifrågasätter det vi läser mer, är att vi tenderar att lita mer på information vi får från våra vänner. Har din kompis delat något på Facebook, finns risken att du delar det vidare enbart på grund av er relation. Auktoriteter av olika slag har ungefär samma effekt på vårt omdöme.
– Vi människor är flockdjur och är byggda för att lita på de människor vi har nära oss. Och det är ju väldigt viktigt att vi gör det också. Men faktum är att vi skulle behöva vara källkritiska även mot våra vänner ibland. Och framförallt vara medvetna om att vi har den här tendensen att lita mer på våra vänner, säger Siri Helle.
Det är inte så att du tänker att du delar lögner, utan du tänker ju att det du delar är sant.
https://youtu.be/JEE_n0O5DdU
Visst delas många lögner med berått mod, men ofta finns det inte något ont uppsåt. De flesta som delar något är nämligen övertygade om att det de delar är riktigt, och att andra bör få ta del av det.
– Det är inte så att du tänker att du delar lögner, utan du tänker ju att det du delar är sant. Om inte helt hundra procent, så kanske du ändå anser att det du delar ändå säger någonting sant om ämnet. Ändamålen helgar så att säga medlen, menar Siri Helle.
5 faktorer som ökar risken att vi sprider en lögn:
- Aktuella ämnen. När ett ämne är högaktuellt blir många nyfikna och vi delar gärna snabbt för att visa att vi är insatta.
- Innehåll som väcker känslor, särskilt rädsla. Även om vi tycker att vi är rationella människor så styrs vi av känslor.
- Bekräftelse. Om ett innehåll bekräftar något man redan tycker, misstänker eller tror är sant.
- Vänner eller förebilder. Om den som förespråkar något är en god vän, en förebild eller auktoritet, så lyssnar vi mer.
- Grupptillhörighet. Om många tycker samma kan åsikter förstärkas och allt som sägs inom gruppen tenderar att betraktas som sant.
https://youtu.be/a2Bg0LJyFfg
Vi vill hålla fast vid vår övertygelse
Vår psykologiska benägenhet att inte acceptera ny information kan också ställa till det.
Om du under många år till exempel trott ett visst livsmedel är onyttigt att äta, och den ståndpunkten plötsligt punkteras, kan det vara svårt att ta in. Det kan kännas jobbigt att bli överbevisad och när det händer uppstår känslor av skam.
Då är det betydligt enklare att hålla fast vid den bild som inte stämmer.
– Ironiskt nog blir vi mer källkritiska när något talar emot vår övertygelse. Då gör vi vad vi kan för att argumentera emot, säger Siri Helle.
Vill du nå någon med ny information som talar emot deras uppfattning, så ska du inte konfrontera eller starta debatt.
Om många i din närhet tycker samma sak, kan åsikten förstärkas ytterligare och skapa en sorts gemenskap.
Risken är då att allt som sägs inom gruppen lätt betraktas som sant, och input som kommer utifrån automatiskt betraktas som felaktig.
– Vill du nå någon med ny information som talar emot deras uppfattning, så ska du inte konfrontera eller starta debatt. Här måste ni istället försöka förstå varandra, samtala och ställa frågor. Först då kan en person upptäcka de blinda fläckarna i sitt resonemang. Att peka ut och säga att någon har fel, funkar inte. Då går man bara in i försvar, säger Siri Helle.
Det är viktigt att ha de här mekanismerna med sig när man interagerar på nätet. Att ha kunskap om hur man psykologiskt reagerar på olika typer av information – och hur andra gör det. För hur vi kommunicerar påverkar våra relationer till varandra och vårt samhälle. Och när lögner sprids tar dessa relationer skada.
– En konsekvens av att lögner och felaktigheter sprids så här, är att folk riskerar tappa förtroendet för andra människor i allmänhet och för medier i synnerhet, avslutar Siri Helle.
Så skadar lögner på nätet
https://internetkunskap.se/artiklar/kallkritik/sa-skadar-logner-pa-natet/
På internet kan även vita lögner få allvarliga konsekvenser. Vad blir följderna när osanningar sprids blixtsnabbt i sociala medier?
Det kan vara svårt att avgöra vad som är sant och falskt, särskilt om våra vänner sprider informationen. Förr – säg innan 1996 då "internetpaket" blev årets julklapp – var det här inte ett jättestort problem. Missförstånd och medvetna lögner var ofta begränsade till ett mindre geografiskt område, eller till och med en bekantskapskrets.
Så är det inte riktigt längre. Idag kan en lögn spridas över hela världen på nolltid. Därför är det viktigare än någonsin att ha koll på de mest vanligt förekommande nätlögnerna – och deras konsekvenser.
Politiska lögner
Att sprida osanningar om sina politiska motståndare är ett effektivt vapen i kampen om väljarna. Ett vapen som även kan användas av andra än politikerna i landet i fråga. Efter det amerikanska valet 2016 började det spekuleras i att främmande makter och intressen skulle försöka att infiltrera även svenska val, och detta är sannolikt något vi behöver vara vaksamma på i framtiden.
Peter M. Dahlgren är doktorand på JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs Universitet. Han forskar om så kallade filterbubblor och bekräftelsebias och menar att det svenska systemet är relativt motståndskraftigt.
− I Sverige har vi många partier, och förhoppningsvis en bra balans. Det behöver inte bli en ofördelaktig bild av bara den ena sidan. Däremot sprids det många rykten om att det svenska val kan bli påverkade av utländska intressen på olika sätt. Frågan man måste ställa sig är hur sannolika de ryktena är.
Konsekvens: misstro mot politiska processer riskerar att försvaga demokratin
Den demokratiska modellen riskerar att försvagas när propaganda och lögner enkelt kan få spridning, samtidigt som rykten om manipulation utifrån florerar. Valprognoser får allt svårare att träffa rätt och tilltron till folkvalda politiker samt politiska processer kan skadas.
Uthängning av individer
Sociala medier har gjort personliga relationer extra sårbara. Det är i dag enkelt att hänga ut en person på nätet med namn och bild.
Det finns exempel på individer som anmälts försvunna – utan att vara det. De missriktat välmenande delningarna sker blixtsnabbt, men det kan röra sig om en person som inte vill bli funnen eller som skyddar sig mot en våldsam partner. Polisen vädjar titt som tätt om att inte dela efterlysningar i sociala medier utan att dubbelkolla sanningshalten först, och tipsar i det här inlägget på Facebook om vad du bör tänka på när du delar.
Det finns exempel på individer som anmälts försvunna – utan att vara det.
Att bli oskyldigt anklagad för något, eller att få intima bilder på sig själv spridda, kan vara mycket kränkande. Det finns exempel på svartsjuka ex som kapat ett Facebook-konto för att sprida nakenbilder, något som är straffbart.
Dela inte innehåll som syftar till att kränka eller förlöjliga en person.
Konsekvens: personliga trauman
Att bli uthängd, anklagad, dödförklarad eller att någon sprider nakenbilder på sig är kraftiga sociala trauman. Ofta kan det vara ännu värre för personens närstående.
https://youtu.be/pEXsES5R_AE
Misstänkliggörande av grupper
En allt vanligare lögnkategori är när hela grupper i samhället porträtteras på ett negativt sätt på grund av till exempel kön eller etnicitet. Händelser tas ur sin kontext, information utelämnas och i övrigt ovidkommande detaljer lyfts fram för att förstärka den poäng man vill göra. Dramatiska rubriksättningar i artiklar och blogginlägg kan skapa delningar utan att man ens läser innehållet. En studie från Columbia University och French Institute visade till exempel att 59 procent av alla artiklar som spreds på Twitter (numera X) förblev olästa.
En studie visade att 59 procent av alla artiklar som spreds på Twitter förblev olästa.
Det är viktigt att komma ihåg att det ofta finns en agenda bakom kraftiga påståenden. Men agendan kan också vara omedveten − krönikörer och opinionsbildare som får bra respons för allt starkare åsikter i en fråga, får vatten på sin mentala kvarn, menar Peter M. Dahlgren. Han tillägger att det är en fullt naturlig reaktion.
− Det kallas operant betingning − man förstärker det man blir uppmuntrad till. Om fler gillar mina krönikor eller poster i sociala medier påverkar det mig att fortsätta. Det gör också att man kan ändra sin stil, åsikt och ton efter vad folk vill ha, och det kan vara omedvetet. Många likes är bekräftelse − ju fler likes, desto bättre går det, vilket förstärker beteendet.
Konsekvens: ökad polarisering och misstänksamhet mot vissa grupper i samhället
Lögner som syftar till att svartmåla och skuldbelägga vissa samhällsgrupper skapar en ökad känsla av vi och dem. I den klyftan av polarisering kan till och med brottsliga handlingar hetsas fram.
Dela detta!
Det är många som vill få oss att dela saker. På Facebook dyker det till exempel ofta upp uppmaningar om att kommentera ett inlägg eller dela det med så många som möjligt – alternativt klippa och klistra en text och posta den på sin egen vägg. Men de där inläggen har sällan någon vidare hög sanningshalt eller poäng.
När det handlar om att vi på olika sätt ska protestera mot Facebooks användarvillkor genom en post på den egna väggen, kan det förstås vara ett försök att skada plattformens varumärke. Men oftast handlar den här sortens delningar sannolikt om ett oskyldigt kedjebrev som någon vill se hur långt det kan nå.
Nästa gång kan dock innehållet vi delar vara desto mer skadligt, till exempel om det innehåller länkar med virus eller personlighetstester med lösenordsfiske.
Konsekvens: lägre förtroende för informationskällor
Även oskyldiga lögner kan bidra till att skada förtroendet för sociala medier som informationskälla och positiv kraft. Ett okritiskt delande gör dessutom att även rent skadligt innehåll kan få snabb spridning.
Åsikter blir sanning
Sociala medier är en myllrande folkrörelse. Därför händer det ofta att en åsikt snabbt blir självuppfyllande. Vi tror gärna på saker som delas av folk i vår närhet, som gillas av många andra och som får oss att uppleva igenkänning. Detta tar till exempel Mattias Lundberg, docent i psykologi, upp i den här videon: "Fyra saker som gör att du går på lögner på nätet".
Utvecklingen inom arbetet med exempelvis klimatförändringar kan bromsas av att allt fler tror att fenomenet inte är orsakat av människor.
Lögner – ibland kallat "alternativa fakta" − kan användas för att misskreditera ett fenomen. Inom vetenskap, medicin och hälsa finns det till exempel nästan alltid studier som pekar på ett avvikande resultat, och googlar man på rykten går det alltid att finna bekräftelse och konspirationsteorier (till exempel att jorden är platt).
Det gäller att fråga sig vem som står bakom påståendet och vilka intressen som gynnas av att det sprids.
Konsekvens: ökad tro på konspirationsteorier
Om vetenskapliga belägg ständigt misskrediteras riskerar utvecklingen inom många områden bromsas. Arbetet med exempelvis klimatförändringar kan hindras av att allt fler inte tror att fenomenet är orsakat av människor. Och om många föräldrar övertygas om att vaccin är farligt, riskerar man att dödliga sjukdomar sprids i samhället.
Sammanfattning: 5 konsekvenser av att osanningar sprids
Misstro mot politiska processer riskerar att försvaga demokratin.Den demokratiska modellen riskerar att försvagas när propaganda och lögner enkelt kan få spridning, samtidigt som rykten om manipulation utifrån florerar. Valprognoser får allt svårare att träffa rätt och tilltron till folkvalda politiker samt politiska processer kan skadas.Personliga trauman.Att bli uthängd, anklagad, dödförklarad eller att någon sprider nakenbilder på dig är kraftiga sociala trauman. Ofta kan det vara ännu värre för personens närstående. Ökad polarisering och misstänksamhet mot vissa grupper i samhället.Lögner som syftar till att svartmåla och skuldbelägga vissa samhällsgrupper skapar en ökad känsla av vi och dem. I den klyftan av polarisering kan till och med brottsliga handlingar hetsas fram.Lägre förtroende för informationskällor.Även oskyldiga lögner kan bidra till att skada förtroendet för sociala medier som informationskälla och positiv kraft. Ett okritiskt delande gör dessutom att även rent skadligt innehåll kan få snabb spridning.Ökad tro på konspirationsteorier.Om vetenskapliga belägg ständigt misskrediteras riskerar utvecklingen inom många områden bromsas. Arbetet med exempelvis klimatförändringar kan hindras av att allt fler inte tror att fenomenet är orsakat av människor. Och om många föräldrar övertygas om att vaccin är farligt, riskerar man att dödliga sjukdomar sprids i samhället.
