Senaste inläggen
Av Svenn Dybvik - 1 augusti 2023 00:00
Av Svenn Dybvik - 3 juli 2023 00:00
Av Svenn Dybvik - 4 juni 2023 00:00
Av Svenn Dybvik - 5 maj 2023 00:00
Av Svenn Dybvik - 6 april 2023 00:00
Av Svenn Dybvik - 14 juni 2022 00:00
Kvinne fikk ubetinget fengsel for å lage falske instagramprofiler
For å ramme mannen, lagde hun profiler som tilsynelatende tilhørte ham, fylte dem med krenkende innhold, og sendte venneforespørsler til omgangskretsen hans.
https://rett24.no/articles/kvinne-fikk-ubetinget-fengsel-for-a-lage-falske-instagramprofiler
Asker og Bærum tingrett mener identitetskrenkelsene på Instagram alene tilsier en ubetinget fengselstraff. I tillegg kom i skjerpende retning at kvinnen var kommet med enkelte vagt truende meldinger.
Bakgrunnen for hvorfor den 31 år gamle kvinnen ønsket å ramme mannen, fremkommer ikke av tilståelsesdommen. Faktum gjengis i hvert fall slik at hun opprettet fire forskjellige Instagram-kontoer i mannens navn, der hun blant annet la ut hans telefonnummer og tekst, som for eksempel «I love feet, sugar mammas, small girls».
Kvinnen er ikke tidligere straffet, og erkjente straffskyld. Retten skriver:
«Det er skjerpende at handlingene skjedde over et tidsrom på flere måneder, også etter at siktede var innkalt til avhør i saken. Det er også skjerpende at siktede la til et betydelig antall av fornærmedes venner og bekjente, både privat og profesjonelt. Fra en av kontoene sendte hun forespørsler til 108 personer i fornærmedes nettverk. Fornærmede ble kontaktet av flere personer som hadde fått henvendelser i hans navn. Meldinger på Facebook kan tyde på at personer i nettverket hans trodde at det var han som hadde opprettet de falske profilene. Det er ingen grunn til å betvile fornærmedes redegjørelse i anmeldelsen om at han har opplevd forholdet både ubehagelig og skremmende.»
Retten mener straffen ville vært 45 dager ubetinget fengsel, om det ikke var for tilståelsesrabatten. I tillegg til inndragning av telefon og fem års kontaktforbud, dømmes hun deretter til 36 dagers fengsel.
Forbrukertilsynet advarer mot kjendissvindel: Dette må du se etter
Forbrukertilsynet ser en økende svindeltrend der flere kjendiser blir misbrukt.
Den siste tiden har Nettavisen skrevet om flere kjente profiler som har opplevd at både bilder av dem og navnet deres blir misbrukt i falske reklamer i sosiale medier.
Les også: Aurora Gude misbrukes i slankepille-reklame: – Vurderer politianmeldelse
Blant dem Aurora Gude (30) og Guri Solberg (46) som gikk ut å advarte følgerne sine i sosiale medier. Tidligere denne måneden anmeldte også Gude saken til politiet.
Også kjendiser som Jon Almaas (55) har den siste tiden opplevd det samme.
Nå advarer Forbrukertilsynet mot økende svindel.
Mottar henvendelser daglig
Underdirektør ved tilsynsavdelingen i Forbrukertilsynet, Mats Bjønnes, sier til Nettavisen at Forbrukertilsynet mottar jevnlig hendelser om nettsvindel generelt, og at de er kjent med at både kjente norske personer og nettaviser kan misbrukes i svindelreklame.
– Slike svindelreklamer kan dukke opp som annonser på eksempelvis Facebook og Google, men også som reklame på forsidene til norske nettaviser, sier Bjønnes.
Forbrukertilsynet ser at svindel generelt er en økende trend, opplyser Bjønnes.
Ifølge Bjønnes finner svindlerne stadig nye og mer avanserte svindelmetoder som ligner på reelle, eller fremstår, som et seriøst og anerkjent selskap – samtidig som svindlerne tar i bruk flere plattformer, som for eksempel sosiale medier, for å nå flere forbrukere.
Bjønnes oppfordrer forbrukere til å være spesielt skeptiske til markedsføring der kjente personer reklamerer for noe de aldri har hørt om tidligere.
– Dersom forbrukeren har blitt lurt til å oppgi kortinformasjon, bør forbrukeren snarest mulig be banken om å sperre kortet. Hvis forbrukeren har blitt trukket for penger kan forbrukeren ha rett på penger tilbake fra banken. Etter finansloven er banken i utgangspunktet ansvarlig for tap som skyldes såkalte uautoriserte betalingstransaksjoner, som er trekk fra kontoen som forbrukeren ikke har samtykket til.
Om banken ikke betaler tilbake, anbefaler Bjønnes forbrukeren å klage til Finansklagenemnda.
Forbrukertilsynet ser veldig ofte at det er utenlandske selskaper som står bak svindel. Svindlerne utvikler stadig svindelmetodene, og teknologien er med på å påvirke dette.
– Teknologien medfører at svindlerne rett og slett anses som mer profesjonelle. Det er derfor viktig at forbrukerne også tenker på dette, og ikke nødvendigvis hopper på det første og beste tilbudet, sier Bjønnes.
Flere utfordringer
Høyskolelektor i digital markedsføring og sosiale medier ved Handelshøyskolen BI, Iben Bergstrøm, sier at en av de største utfordringene ved svindel i sosiale medier er at folk ikke klarer å se forskjell på hva som er ekte og hva som er falsk.
– Utfordringen er at de ofte tror at det er kjendisen eller influenseren som er avsenderen, også er det ikke det. Det er enkelt å sette opp en front på sosiale medier for en bedrift, og man ser ofte at de settes opp falske kontoer for ulike kjendiser på for eksempel Instagram, sier Bergstrøm.
– Man sier ofte at med både kjendiser og influensere, at folk har det man kaller for parasosial relasjon til det den kjente profilen. Det bærer preg av at man har en form for enveiskommunikasjon, men ser på kjendisen som en venn eller storesøster, ifølge høyskolelektoren.
Det utnytter svindlerne.
Forbindelsen kan bli såpass sterk mellom de som søker deres ekspertkompetanse og selve influenseren eller kjendisen. Og en utfordring med svindel i kjendisers favør er at de risikerer at omdømmet deres svekkes dersom ikke folk ser at det er falskt, mener hun.
Kjendisstylist Jan Thomas er dermed en av kjendisene som kan risikere nettopp dette.
Kjendiser utsatt flere ganger
Denne uken delte Jan Thomas (56) en Instagramhistorie med følgerne der han advarte mot en falsk reklame der navnet hans, og flere bilder av han, ble brukt.
Overfor Nettavisen forteller kjendisstylisten at det ikke er første gang han opplever at navnet hans blir misbrukt i slike sammenhenger.
– Falske profiler og falsk markedsføring har jeg vært med på før, sier han.
– Navnet mitt har blitt brukt i kommersielle sammenhenger som jeg ikke har noen ting med å gjøre. Men når slikt skjer så tror jeg budskapet er å få lagt det ut og bekrefte offentlig at dette ikke er meg, fortsetter han.
Til tross for at 56-åringen advarer følgerne sine om at dette er svindel, er han likevel redd for at noen skal trykke på linken som tilsynelatende skal se ut å komme fra ham.
Han synes det er utrolig leit at han misbrukes i denne sammenhengen og at det er skummelt med slike svindelreklamer.
– Gudene vet hva som skjer hvis jeg trykker på den linken. Jeg har selvfølgelig ikke klikket på den, legger han til.
Jan Thomas opplever at bransjen han er en del av er flinke til å passe på hverandre når det kommer til spam og svindel. Han hevder å ha mottatt flere meldinger fra venner i bransjen som har opplevd det samme om at man må passe litt ekstra på.
Hver gang han utsettes for dette, rapporterer både han og flere av følgerne hans svindelen, hevder han.
– Altså teknologi er jo helt eventyrlig, men det er også veldig skummelt, sier han.
https://www.dagbladet.no/kjendis/ut-mot-identitetstyveri-irriterer-meg/79987155
Ut mot identitetstyveri: - Irriterer meg
Komikeren opplever at noen utgir seg for å være ham på sosiale medier.
Den siste tida har en rekke kjente profiler sett seg nødt til å advare følgerne sine på Instagram.
Flere har nemlig lagt merke til at noen har opprettet en falsk profil i deres navn, og oppfordrer til å rapportere identitetstyvene.
En av de som har blitt offer for dette er komiker, skuespiller og TV-profil Espen P.A Lervaag (46).
- Veldig lojale
Flere kjendiser, deriblant Jarle Bernhoft (47), Carina Dahl (37) og Øyunn Krogh (27), ber følgerne sine om å være obs på profiler som utgir seg for å være dem.
Det samme gjør Lervaag.
«Fake konto, bare å rapportere», skriver TV-profilen på Instagram story, og legger til:
«Nå må folka i Instagram komme seg på jobb».
Ingrid ble brukt i pornosvindel på falsk Instagram-profil
Antallet tilfeller har gått markant opp de siste ukene, sier Slettmeg. – Det eneste som hjelper er å gjøre kontoen din privat.
– Dette er ting man har hørt om og blitt fortalt. Men det er når det skjer med deg selv at man kjenner på det.
Det sier 28 år gamle Ingrid Henriksen fra Bodø.
Denne uken opplevde hun det som for mange er marerittet i sosiale medier.
Navnet hennes og bilder fra Henriksens Instagram-konto ble brukt til å opprette en falsk profil på bildedelingstjenesten Instagram.
Den falske kontoen lenket attpåtil til det som skal forestille pornografisk innhold.
– Jeg fikk masse meldinger fra venner og kjente som sendte meg et skjermbilde av den falske kontoen. Den hadde begynt å følge mange av mine venner, sier hun.
Men da Henriksen forsøkte å søke opp den falske kontoen for å rapportere misbruket til Instagram, fant hun den ikke.
– Det så ut som kontoen hadde blokkert meg.
Se rådene for å unngå identitetstyveri på Instagram senere i saken.
På bildedelingstjenesten kan man velge om man skal ha en åpen eller lukket profil. Hvem som helst kan se innhold fra åpne profiler, mens private profiler kan kun sees av følgere som eieren av kontoen velger å godkjenne.
Henriksen sier hun fikk vondt i magen av hele situasjonen, og gjør at hun nå revurderer om hun skal ha en åpen profil på Instagram.
– Det er veldig enkelt for fremmede å ta en screenshot av bildene mine og bruke de hvor som helst.
Tenåringsbilder av Sara på avveie
Henriksen er ikke den eneste som har opplevd å få misbrukt bilder av seg selv den siste uken.
På Hønefoss forteller 23 år gamle Sara Strømsodd en lignende historie.
– Jeg fikk plutselig veldig mange meldinger fra folk at noen hadde laget en falsk konto med mitt navn og bilde.
Heller ikke hun fikk treff da hun søkte på kontoen, fordi den falske kontoen trolig har blokkert henne.
I likhet med Henriksen ba Strømsodd vennene om å rapportere den falske kontoen.
Denne ble fjernet samme kvelden eller morgenen etter, sier Strømsodd.
Men likevel var minst tre bilder av henne på avveie.
Det oppleves ubehagelig.
– Jeg har nå lukket Instagram-profilen. Det ene bildet som var tatt var fra i september, mens de to andre bildene var fra da jeg var 16 år. Det er litt ekkelt.
Fulgte foreldrenes venner
I Molde forteller Jone Hauan (23) fra Gjøvik at hun også har opplevd å finne en falsk profil av seg selv.
Navn og profilbilde skulle åpenbart forestille Hauan.
Også denne kontoen lenket til det som skal forestille pornografisk innhold.
– For de på min alder var det enkelt å se at det var falskt, men så syns jeg det var ekkelt fordi jeg har følgere som er mamma og pappa sine venner.
– Jeg ville jo ikke at de skulle tro at jeg la ut nakenbilder på nett.
Nå har hun også gått til det steget å lukke Instagram-profilen sin.
«Datadetektiven»: – Skjer hele tiden
Mia Sofie Landsem, også kjent som «Datadetektiven», har i flere år hjulpet kvinner som har fått bilde og videoer av seg selv misbrukt på nett.
Hun sier at opplevelsene til kvinnene slett ikke er unike.
– Dette skjer hele tiden. Jeg blir rent ned av mailer. Slikt kommer og skjer i bølger, sier hun til NRK.
Hun forteller at noen av kvinnene som tar kontakt har vært veldig stresset, og at mange har lagt ut en advarsel på egen konto.
Hun råder nå alle å se over personverninnstillingene sine på samtlige sosiale medier.
– Man er spesielt utsatt dersom man har en Instagram som er åpen, og spesielt utsatt om man har noen form for seksualisert innhold, eller noen litt mer «sexy» bilder. Det er gjerne disse bildene som blir valgt.
Det eneste som hjelper mot denne typen identitetstyveri er å gjøre profilen sin privat, sier Landsem.
Slettmeg: – Kvinner rammes
Simen Ramberg jobber i Norsk senter for informasjonssikring.
Organisasjonen driver tjenesten Slettmeg.no, en gratis rådgivningstjeneste for de som føler seg krenket på nett.
Ramberg sier de har merket en klar økning av slike tilfeller de siste ukene.
Bare i forrige uke mottok de 20 henvendelser fra folk som trenger hjelp med å få fjernet en falsk profil. Samtlige henvendelser har kommet fra unge kvinner.
– Når det gjelder falske Instagram-profiler så har vi sett en markant økning de siste to ukene.
– Hvorfor tror du disse tilfellene har økt i det siste?
– Svindlerne har funnet en god metode for å utnytte andre mennesker og få en økonomisk vinning ut av det.
Vil lure folk for penger
Ramberg sier flere som har tatt kontakt melder at det er opprettet en konto i deres navn som reklamerer for pornografisk innhold nettsider som skal etterligne OnlyFans eller Fansly.
Men Ramberg sier at nettsidene det lenkes til er rene svindelsider. Målet er å lure noen til å legge igjen betalingsopplysningene sine.
I teorien kan politiet ta kontakt med Instagram og få slike profiler slettet.
Det krever imidlertid ofte en lengre prosess og det er sjeldent at politiet får tid til å bistå i slike saker, forklarer Ramberg.
– Opplever dere at Meta har kontroll på dette problemet?
– I realiteten opplever vi at de ikke har helt kontroll på disse falske kontoene. Det er ofte at disse kontoene blir liggende i en lang periode uten å bli slettet. Det krever aktiv deltakelse fra offeret selv for at den skal bli fjernet.
Meta: – Et bransjeproblem
– Svindel på internett er et generelt problem og forekommer dessverre også på våre plattformer, sier Sami Tahir i Meta.
Han sier Meta bruker betydelige ressurser for å løse det han omtaler som et bransjeproblem.
– Når vi oppdager uredelig aktivitet iverksetter vi tiltak. Det kan omfatte fjerning av innhold og deaktivering av kontoer.
Selskapet erkjenner at problemet eksisterer og sier at de har en omfattende innsats for å gjøre plattformene til Meta trygge for kvinner.
– Våre regler beskriver hva som er tillatt på plattformene våre, og det inkluderer det å dele intime bilder uten samtykke, sier Tahir.
Svaret fra Meta
– Svindel på internett er et generelt problem og forekommer dessverre også på våre plattformer. Svindlere bruker i dag ulike metoder for å utnytte mennesker. Vi bruker betydelige ressurser på å løse dette bransjeproblemet, både på og utenfor våre plattformer.
– Når vi oppdager uredelig aktivitet, iverksetter vi tiltak som kan omfatte fjerning av innhold og deaktivering av kontoer. For å unngå å bli offer for ulike typer svindel oppfordrer vi folk til å bruke verktøyene vi tilbyr for å holde kontoen deres sikker, som for eksempel å slå på tofaktorautentisering.
– Dessverre er den ubehagelige sannhet at svindlere aldri kan unngås helt, men vi gjør vårt beste hele tiden og vurderer hele tiden måter å bli bedre og mer effektive på.
– Vi oppfordrer alle til å rapportere mistenkelig aktivitet som har til hensikt å lure og utnytte mennesker, da dette hjelper oss i vårt anti-svindelarbeid.
– Vi erkjenner også at visse online og offline-adferd kan påvirke kvinner uforholdsmessig. Derfor har vi en omfattende tilnærming om å gjøre plattformen vår til et tryggere sted for kvinner og forhindre ting som overgrep, utnyttelse eller trakassering.
– Våre retningslinjer beskriver hva som er og ikke er tillat på plattformen vår, og inkluderer retningslinjer mot det å dele intime bilder uten samtykke. Dette er ulovlig mange steder rundt om i verden. Retningslinjene inkluderer også regler for anti-trakassering, for eksempel det å sende flere uønskede meldinger til noen som har gjort det klart at de ikke ønsker å motta dem.
Teksten er oversatt fra svensk.
Tips til hva man bør gjøre
Ramberg i Slettmeg forteller at svindlere ikke vil kunne hente ut innhold som ligger på kontoen din dersom du aktiverer en privat profil. Har man en åpen profil er man mer utsatt.
Dette er hans beste tips dersom man har blitt utsatt misbruk på nett:
Rapporter kontoen
Det er lurt å bruke egenrapporteringsskjemaet Instagram har. Hvis du rapporterer direkte gjennom Instagram-kontoen får du ofte en tilbakemelding om at det ikke bryter med retningslinjene Instagram har. Men bruker du skjemaet får du mulighet til å bekrefte identiteten din, og da er de ofte effektive på å få sletta disse kontoene.
Kontakt bekjente
Forklar at det er en falsk konto i omløp som de helst ikke skal besøke.
Ikke trykk på lenkene
De som besøker kontoen må ikke trykke på lenkene som ligger der. Man må heller ikke oppgi den sensitive informasjonen disse sidene ber om.
Spør om hjelp
De som blir utsatt for dette kan kontakte slettmeg.no for å få hjelp til veien videre.
https://www.faktisk.no/artikler/zk4m9/tar-over-facebook-kontoer-for-a-spre-falske-bitcoin-nyheter
Tar over Facebook-kontoer for å spre falske bitcoin-nyheter
Falske nyhetsartikler om kjendiser, som har tjent store penger på bitcoin-investeringer, spres nå av intetanende privatpersoner. Facebook-kontoene deres blir overtatt av ondsinnede aktører, som tagger et stort antall venner i innlegg om fantastiske investeringer.
Faktisk.no har den siste tiden fått en rekke tips om spredning av slike nettsider som utgir seg for å være nyhetsartikler.
Mye tyder på at spredningen skjer ved at privatpersoners Facebook-kontoer tas over – og det uten at de har fått brukernavn og passord på avveie.
For datakode på en spesiell lokkeside lurer brukerne.
– Koden kan i verste fall få tilgang til alle sider du er innlogget på, som for eksempel Facebook, forteller Vidar Sandland i Norsk senter for informasjonssikring (NorSIS).
Les mer om hvordan angrepet mot Facebook-kontoene gjøres lenger ned i saken.
NorSIS gir råd om nettsikkerhet og er blant annet med på å drive tjenestene Nettvett.no og Slettmeg.no. Sandland forklarer at denne formen for spredning av slike svindler er litt mer avansert enn man har sett tidligere.
Vi ønsket derfor å gå litt dypere inn i hvordan dette fungerer og hva som ligger bak.
Pornoindustrien slår alarm: Blir misbrukt av KI
Kunstig intelligens, KI | Pornoindustrien slår alarm: Blir misbrukt av KI (nettavisen.no)
Det Telenor-sjefen sier om AI og porno, bør skremme vettet av deg
KI brukes til å lage barneporno av tidligere ofre: – Skremmende
ID-tyveri
Identitetstyveri er når noen skaffer seg, besitter, overfører, benytter eller fremstår som rette innehaver av et identifikasjonsbevis eller personopplysningene til en person for å begå økonomisk svindel, bedrageri eller annen kriminalitet.
Rent praktisk kan et identitetstyveri for eksempel være å kjøpe varer, åpne en bankkonto, registrere et telefonabonnement, eller søke om kredittkort eller lån ved å bruke en annens identitet enn sin egen.
Av Svenn Dybvik - 16 maj 2022 00:00
En säkrare och tryggare digital vardag - Regeringen.se
En säkrare och tryggare digital vardag
Publicerad 14 juni 2024
Regeringen har beslutat om förslag till ny lag som ska skapa tryggare onlinemiljöer och bidra till såväl det brottsförebyggande som det brottsbekämpande arbetet.
Förslaget ska komplettera EU:s förordning om digitala tjänster, som bland annat omfattar sociala medier, e-marknadsplatser, plattformar för delning av innehåll och appbutiker. Syftet är att skapa en tryggare onlinemiljö genom stärkta krav på hantering av olagligt innehåll för leverantörer av förmedlingstjänster, bland annat plattformar och sökmotorer online. Det olagliga innehållet kan röra exempelvis hat och hot, hets mot folkgrupp, och falsk marknadsföring.
– I en vardag där både vuxna och barn är alltmer uppkopplade är det här ett viktigt verktyg för att motverka spridningen av olagligt innehåll online. Med förslaget skapar vi en säkrare och tryggare digital vardag, inte minst för barn och unga, säger Erik Slottner, civilminister med ansvar för digitaliseringsfrågor.
Genom EU-förordningen stärks kraven på transparens och skydd av minderåriga i onlinemiljöer. Det införs också skyldigheter för leverantörerna att inrätta kontaktpunkter och mekanismer för anmälan av olagligt innehåll och olagliga varor och tjänster.
– Nu skärper vi kraven på techbolagen att se till att olagligt innehåll inte sprids genom deras tjänster. Det här är viktiga steg för att värna inte minst barns och ungas trygghet och välbefinnande, säger socialminister Jakob Forssmed.
För att se till att EU:s förordning om digitala tjänster kan tillämpas så effektivt som möjligt i Sverige föreslår regeringen en ny lag, som ger tillsynsmyndigheterna de befogenheter de behöver i fråga om bland annat inspektioner och sanktioner. Förslaget innehåller även nödvändiga ändringar i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar, lagen om elektroniska anslagstavlor (”BBS-lagen”) och den så kallade e-handelslagen.
Bakgrund
Vad innebär EU:s förordning om digitala tjänster (Digital Services Act)?
Förordningen om digitala tjänster säkerställer att alla digitala tjänster som vi använder, särskilt så kallade "mycket stora onlineplattformar", som Instagram, Snapchat, Tiktok och Youtube, och "mycket stora onlinesökmotorer", som Google och Bing, gör mer för att skydda användarnas rättigheter och stoppar spridningen av olagligt eller olämpligt innehåll.
Data från offentliga aktörer ska bli mer öppen och lättillgänglig | Digg
Data från offentliga aktörer ska bli mer öppen och lättillgänglig
Regeringen har beslutat att Sverige ska ansluta sig till Open Data Charter (ODC). Det är en internationell organisation som arbetar för att data från exempelvis myndigheter, kommuner och regioner ska bli mer öppna och lättillgängliga.
Open Data Charter (ODC) har tagit fram sex principer som länder, företag och organisationer kan följa för att utveckla sitt arbete med öppna data. Principerna ger en gemensam ram för att införa dem i sitt arbete och omvandla dem till praktisk handling och göra värdet av öppna data tydligare. Dessutom lyfter principerna fram vilken viktig strategisk resurs som öppna data är för samhället, speciellt som en grund för god förvaltning. Principerna kombinerar förmågor och ambitioner för transparens, inkluderande och ansvarstagande hos offentliga aktörer där öppna data är nyckelresursen.
I samband med att regeringen meddelande beslutet uttalade sig Civilminister Erik Slottner om anslutningen.
– Anslutningen till ODC:s principer stärker Sveriges förutsättningar att fortsatt utveckla det strategiska arbetet med öppna data och att samverka internationellt inom detta område. På så sätt främjas och tydliggörs syftet och nyttan med datadelning för samhällsutvecklingen, säger Erik Slottner i ett uttalande.
Regeringen beslutade även att ge på Digg ansvaret att införa ODC i Sverige.
– Vi ser positivt på uppdraget att införa ODC i Sverige. ODC:s mål att bädda in öppenhet i kultur och praktisk tillämpning i den datadrivna förvaltningen rimmar väl med Diggs uppdrag att främja öppna data och ge offentliga aktörer stöd i det arbetet, säger Ulrika Domellöf Mattsson, specialist öppna data på Digg.
Läs mer
- ODC:S webbplats (opendatacharter.net) Länk till annan webbplats.
- Sverige ansluter sig till International Open Data Charter (regeringen.se)Länk till annan webbplats.
- Underlag om International Open Data Charter (IODC) (pdf, 281 kB)Pdf, 280.6 kB.
Vad innebär förordningen om digitala tjänster (Digital Services Act)? - Mediemyndigheten
Vad innebär förordningen om digitala tjänster (Digital Services Act)?
Förordningen om digitala tjänster innehåller regler som ska se till att
- den digitala tekniken och onlineplattformarna iakttar allas rättigheter,
- vi kan lita på de digitala tjänster som vi använder,
- vi kan vara säkra och skyddade på nätet, oavsett vilka digitala tjänster vi använder.
Förordningen om digitala tjänster säkerställer att alla digitala tjänster som vi använder, särskilt så kallade "mycket stora onlineplattformar", som Instagram, Snapchat, Tiktok och Youtube, och "mycket stora onlinesökmotorer", som Google och Bing, gör mer för att skydda användarnas rättigheter, ser till att vi är säkra och stoppar spridningen av olagligt eller olämpligt innehåll.
På engelska heter förordningen Digital Services Act, ibland används också den engelska förkortningen DSA.
Broschyr om DSA för barn och unga
Europeiska unionen (EU) har tagit fram en broschyr som riktar sig till barn och unga och som på ett enkelt sätt förklarar förordningen om digitala tjänster. I broschyren förklaras varför förordningen behövs, vad den gör och hur den påverkar barn och unga på nätet.
Ladda ner broschyren: Vad innebär förordningen om digitala tjänster (Digital Services Act)? - Åtgärder för att skydda barn och ungdomar på nätet
Du hittar även mer information om förordningen på vår webbplats under Regelverk: DSA – EU:s förordning om en inre marknad för digitala tjänster
Safer Internet Centre är en gemensam kraftsamling för barns och ungas trygghet på nätet och består av tre olika verksamheter:
1. Mediemyndigheten - Ett kunskapscenter som tar fram och sprider information om frågor kopplade till barns och ungas trygghet på nätet. Vi tar bland annat fram rapporter och pedagogiska verktyg, samverkar med nationella och internationella aktörer, utvecklar metoder för att öka barns delaktighet och inflytande samt arrangerar evenemang och kampanjer.
2. Bris - En stödlinje dit barn kan vända sig för att få stöd om bl.a frågor kopplade till utsatthet på nätet. Via chatt, mejl och telefon kan barn varje dag, dygnet runt, få information och stöd från Bris kuratorer. EU:s harmoniserade telefonnummer till stödlinjer för barn, 116 111, går i Sverige till Bris. Vuxna som har frågor eller känner oro kan kontakta stödlinjen för vuxna om barn.
3. ECPAT - En hotline (rapporteringsfunktion) tar emot tips på alla former av misstänkta sexuella övergrepp och exploatering av barn. ECPAT granskar tipsen och skickar vidare till Polisen och samarbetspartners i andra länder. I ECPATs webbaserade hotline kan allmänheten tipsa om till exempel dokumenterade sexuella övergrepp på barn, grooming, sexuella övergrepp på barn i samband med turism eller resa samt människohandel med barn för sexuella syften.
Safer Internet Centre Sverige medfinansieras av Europeiska unionen och Vinnova.
Effektivare informationsutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna inom EU - Regeringen.se
Effektivare informationsutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna inom EU
Publicerad 21 maj 2024
Justitiedepartementet har remitterat en promemoria med förslag på hur svensk rätt ska anpassas till ett nytt EU-direktiv om informationsutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna inom EU. Förslagen kommer att stärka det internationella brottsbekämpande samarbetet och förbättra möjligheterna att förebygga, upptäcka och utreda brott.
– När brottsligheten är gränsöverskridande måste även brottsbekämpningen vara det. Under det svenska EU-ordförandeskapet var kampen mot den organiserade brottsligheten en huvudprioritering, och det handlade inte minst om brottsbekämpningens tillgång till information. Förslagen i promemorian kommer att stärka det internationella brottsbekämpande samarbetet och effektivisera den svenska brottsbekämpningen, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Det gränsöverskridande samarbetet mellan de brottsbekämpande myndigheterna inom EU har förbättrats under de senaste åren, men det finns fortfarande vissa praktiska och rättsliga hinder. För att säkerställa att brottsbekämpande myndigheter kan förebygga, upptäcka och utreda brott mer effektivt antogs under 2023 ett nytt direktiv om informationsutbyte. Direktivet möjliggör för brottsbekämpande myndigheter inom EU att dela relevant information med varandra på ett mer effektivt sätt.
Informationsutbytet ska enligt direktivet ske mellan nationella kontaktpunkter eller behöriga brottsbekämpande myndigheter. Därför föreslås i promemorian att Polismyndigheten pekas ut som nationell kontaktpunkt för Sveriges räkning. Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket pekas ut som behöriga brottsbekämpande myndigheter att delta i informationsutbytet. Ett antal bestämmelser föreslås i syfte att reglera hur informationsutbytet mellan kontaktpunkter och myndigheter i de olika medlemsstaterna närmare ska gå till.
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 12 december 2024, samtidigt som direktivet ska börja tillämpas.
Genvägar
https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/KMBPr6/tuva-novotny-utsatt-for-stalkers-har-skyddad-adress
Tuva Novotny utsatt för stalkers – har haft skyddat boende
Tuva Novotny är utsatt för stalking.
Den svenska stjärnan har vid flera tillfällen tvingats ha skyddad adress.
Dokument inifrån: Stalker | SVT Play
1:
https://www.svtplay.se/video/8opYrEQ/dokument-inifran-stalker/1-ett-okant-nummer?info=visa
2:
https://www.svtplay.se/video/KB3B2BQ/dokument-inifran-stalker/2-ingenstans-att-fly?info=visa
3.
https://www.svtplay.se/video/jmoNxNN/dokument-inifran-stalker/3-bitarna-faller-pa-plats?info=visa
https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/KMBPr6/tuva-novotny-utsatt-for-stalkers-har-skyddad-adress
Tuva Novotny utsatt för stalkers – har haft skyddat boende
”Människor som kanske inte mår så bra”
Tuva Novotny är utsatt för stalking.
Den svenska stjärnan har vid flera tillfällen tvingats ha skyddad adress.
– Min privatperson önskar jag hålla helt privat, för det behöver jag av många orsaker, bland annat av säkerhetsskäl, säger hon i P4 Extra.
Tuva Novotny, 44, pratar i stort sett aldrig om sitt privatliv.
I en intervju med P4 Extra berättar skådespelaren att det delvis beror på att hon upprepade gånger haft stora problem med stalkers.
– Det är nånting som jag brottas en del med. I mitt jobb, i min bransch, har man ibland stalkers. Människor som kanske inte mår så bra som kontaktar en på olika, obehagliga sätt, säger hon.
”Blivit mycket svårare”
Problemen har dykt upp flera gånger. Det har gått så långt att Novotny haft skyddad adress och skyddat namn i Danmark där hon bor. Nu planerar hon en flytt till Sverige och försöker få hjälp med samma sak här – men har stött på patrull.
– Det var lite intressant nyligen, för då sökte jag om det. Det har tydligen blivit mycket svårare att få det i Sverige i dag, säger hon.
https://www.seher.no/kjendis/lever-i-frykt-for-syk-stalker/64538499
https://p3.no/stalker-kan-jeg-komme-meg-unna/
FORFULGT: En mann skal ha fulgt etter «Synne» i fem år.
Én av åtte kvinner blir stalket
Allerede et par timer etter møtet på kafeen begynner mannen å ringe og sende meldinger. Han vil møte henne igjen. Han vil at de skal spise middag sammen. Han synes hun er vakker. Hun trenger ikke tenke på at han er eldre. Han forteller at han også skal flytte til Oslo, akkurat som Synne skal.
Og han spør om hun er singel.
– Det svarte jeg ja på, i et svakt øyeblikk. Man skjønner jo ikke konsekvensene, sier Synne.
En norsk undersøkelse har vist at én av åtte norske kvinner vil oppleve å bli stalket i løpet av livet.
Svein Øverland er spesialist i klinisk psykologi og ekspert på stalking. Han forteller at faktisk stalking ikke må forveksles med at man søker opp eksen på sosiale medier. Og det er fortsatt uenighet både innenfor jussen og innenfor vitenskapen om hva stalking er, men i straffeloven har man noe som heter personforfølgelse.
– Personforfølgelse kan man lettere definere, for det er jo et brudd på straffeloven. Og da er det gjentatte, uønskede forsøk på kontakt som gjelder, forklarer Øverland.
Personforfølgelse innebærer at en person blir besatt av en annen. I lovverket beskrives det som den som gjentatte ganger truer, følger etter, iakttar, kontakter eller gjennom andre handlinger forfølger en annen på en måte som fremkaller frykt eller engstelse.
I loven sies det også at det skal gi en person grunn til å føle frykt. Det betyr at det bare telles som personforfølgelse hvis offeret har grunn til å være redd.
Det viktige begrepet er uønsket kontakt. Og det må skje flere ganger, og helst over en lengre periode.
– Når det gjelder det vitenskapelige, så er ikke stalking en sykdom. Det er et fenomen. De fleste er enige om at det skal være flere, i praksis sju, åtte, ni henvendelser, etter offeret har gitt tydelig beskjed om at de ikke vil bli kontakta. Og det må foregå på en sånn måte at det varer i minst et halvt år, og at livet til offeret blir skada, sier Øverland.
– I utgangspunktet skal det ganske mye til.
Den typiske stalkeren er en eks
Øverland forteller at den typiske stalkeren er en ekskjæreste, eller en person du har hatt et seksuelt forhold til. Og det er som regel en mann. Men det finnes ulike typer stalkere, sier han. En tilfeldig stalker, slik som mannen som følger etter Synne, er den aller sjeldneste.
– Du har jo også folk som stalker arbeidsgiveren sin. Etter de har mista jobben, så vil de ødelegge for selskapet de jobba for. Eller du har folk som har havna i en tvist med naboen over en garasje de ville bygge, og nå vil de gjøre livet deres til et helvete. Men det vi ser oftest hos politi og rettsvesen, er en eks. Men at du, som en vanlig person uten en offentlig rolle, plutselig får en stalker? Det er ganske uvanlig, sier han.
Nøkkelordet er, som nevnt, uønsket kontakt. Kontakten trenger likevel ikke være fysisk oppsøkende for likevel å være stalking, forklarer Øverland.
Slik kontakt kan også være meldinger eller telefonsamtaler, eller andre handlinger som oppleves som ubehagelige for offeret.
– Det kan være identitetstyveri, for eksempel. Facebook og andre sosiale medier er perfekt for det, at du utgir deg for å være offeret eller en venn av offeret. Så bruker du det til å skaffe informasjon du kan bruke til å presse offeret ditt, sier han.
Andre lever seg helt inn i offeret sitt og tar på seg deres identitet. De kan også publisere ting for å skjemme ut offeret. Noen stalkere oppsøker også boligen til offeret mens de er borte. De kan flytte på en kost på trappa eller gjøre andre ting for å utøve makt over offeret.
– La oss si at du pleide å gi kjæresten din en rød rose da dere fortsatt var sammen. Og så går du inn i huset deres mens de er borte og legger en rød rose på senga. Det er også uønsket kontakt, forklarer Øverland.
– Det er ganske creepy. Det er jo hyggelig å få en rose, men ikke i den settingen der.
RÅD TIL DEG SOM ER UTSATT FOR STALKING
- IKKE SVAR:
- Si ifra klart og tydelig om at du ikke ønsker kontakt med stalkeren én gang. Etterpå bør du ikke svare på noen henvendelser. All form for kontakt, uansett innhold, vil være en oppmuntring for stalkingen.
- FORBERED DEG MENTALT:
- Du må planlegge for at dette vil bli psykisk krevende, og at det vil ta lang tid. Øverland sier at du skal løpe et maraton som du ikke vet når tar slutt.
- ENDRE RUTINENE DINE:
- Gå nye veier til jobb. Ikke ta den samme bussen hver dag, og bytt på tidspunktene du gjør hverdagsrutinene dine på. Skaff deg nytt bankkort, ID-kort eller andre dokumenter som stalkeren kan ha hatt tilgang til. Bytt telefonnummer og reserver deg fra telefonkatalogen.
- DOKUMENTER ALT:
- Ta vare på alle bevis som kan dokumentere stalkingen. Ta bilde av alt, selv små ting som at noe flytter på seg mens du ikke er hjemme. Loggfør alle hendelser der du føler deg forfulgt med dato og klokkeslett.
- INFORMER OG SØK STØTTE HOS VENNER OG FAMILIE:
- Fortell venner, familie, kolleger og sjefen din om stalkingen. Sørg for at de heller ikke responderer på henvendelser fra stalkeren din. Søk støtte hos dem – du skal ikke trenge å stå i dette alene. Pass på så du ikke isolerer deg.
- BE OM BESØKSFORBUD:
- Du kan snakke med politiet selv om du ikke vil anmelde. Du kan også be politiet om besøksforbud mot personen. Dette skal være et lavterskeltilbud. Du bør anmelde alle brudd på besøksforbud, selv om de blir henlagt.
Kilde: Psykologspesialist Svein Øverland og Kripos
De færreste ender i retten
Den såkalte stalkingparagrafen kom på plass i straffeloven i 2016. Det tar tid før rettsapparatet blir kjent med hvordan man tolker en ny lov.
Svein Øverland sier at problemet i Norge er at man har hatt veldig få saker som gjelder stalking oppe for retten. Det gjør at man ikke har noen særlig rettspraksis på området. Det vil si at rettssystemet ikke har tegnet opp grensene for hva som er stalking og ikke.
Hull i lovverket
Lovverket nå har noen hull. Det gjør at handlinger som kan oppleves som ubehagelige for offeret, likevel ikke er ulovlige.
I 2019 frikjente Høyesterett en mann som hadde kikket inn gjennom vinduene til flere unge kvinner i Trondheim. Mannen ble opprinnelig dømt for kikkingen, men Høyesterett opphevet dommen.
Grunnen er at dagens straffelov kun kan forby stalking hvis gjerningsmannen bevisst vil at fornærmede skal oppfatte det slik at hun eller han blir overvåket.
Det var politiet som spanet på mannen. Da oppdaget de at han hadde kikket inn gjennom vinduene til unge kvinner som bodde i studentbolig. Mannen hadde også filmet en kvinne som bare var iført truse. For dette tilfellet ble han dømt for seksuelt krenkende atferd.
Han ble derimot ikke dømt for å ha filmet og fotografert fullt påkledde kvinner.
Loven sier jo at stalkingen skal være «egnet til å fremkalle frykt». Om offeret ikke vet om stalkingen, og dermed ikke er redd, kan gjerningspersonen heller ikke straffes.
Per nå er det derfor lovlig å stalke noen så lenge de ikke vet om det.
Vil ikke si når ny lov er på plass
Justisminister Emilie Enger Mehl sier at de er klar over manglene i lovverket, og at det jobbes med å tette dem.
– Det er et arbeid som har vært ute på høring, og som vi nå følger opp i departementet. Vi har en del andre store prosjekter i Justisdepartementet nå som vi må se dette i sammenheng med. For eksempel har vi gått gjennom hele kapittelet om seksuallovbrudd og jobbet med å legge frem endringer i straffeloven på det området. Derfor tar det noe tid å komme tilbake med et konkret endringsforslag, sier hun.
Mehl vil ikke svare på når en ny stalkinglov vil være klar.
– Det er også viktig å si tydelig at stalking ikke er helt lovløst, selv om det er et hull i det lovverket vi har nå. Det er viktig at folk som er utsatt for det, anmelder ting de opplever til politiet.
Justisministeren sier at det også er mulig å få hjelp fra støttesenteret for kriminalitetsutsatte for å få råd og veiledning. Om det er barn involvert, så kan man få hjelp fra familievernkontoret.
– Men det er jo ingen tvil om at alle saker som dreier seg om vold, forfølgelse og overgrep er krevende og forferdelig for de som står i det, sier Mehl.
"600 000 svenskar drabbade av stalking – ”Vem som helst kan drabbas”
● Mängder av sms eller obehagliga meddelanden i sociala medier.
● Påringningar på dörren mitt i natten eller ”sammanträffanden” som gör att en person hela tiden dyker upp där du befinner dig.
Stalking kan ske på olika sätt men gemensamt är att det skapar obehag och rädsla för den som drabbas – och är dessutom något som drabbar en stor mängd svenskar varje år.
– Vem som helst kan bli utsatt för stalking. Vem som helst kan också bli stalkare, säger Laura Richards, kriminolog och stalkingexpert i dokumentären “Take a Chance”.
▲
https://kampanj.expressen.se/amazonprimevideo/uncategorized/600-000-svenskar-drabbade-av-stalking-vem-som-helst-kan-drabbas/
Stalking är ett brott som kan drabba vem som helst, inte bara kända personer.
Och stalkare är extremt farliga, menar experten Zoe Dronfield som själv var nära att mista livet på grund av en stalker.
– Vi ser idag att stalking och tvångsmässigt beteende ofta verkar i en odefinierad gråzon fram till att en gräns i lagens ögon överskrids.
Så ska du göra om du är drabbad av stalking
- I början är det viktigt att vara tydlig med att du inte önskar kontakt med gärningspersonen. Undvik därefter all kontakt eftersom även avvisanden kan leda till motsatt önskad effekt.
- Det kan underlätta utredningen om du själv har möjlighet att dokumentera hot genom att till exempel fotografera, spela in telefonsamtal, skriva upp tidpunkter du har blivit förföljd, när och på vilket sätt du har blivit trakasserad och så vidare.
- Spara allt som skulle kunna användas för framtida bevisföring, såsom e-post, sms, samtalslistor i telefonen och alla former av meddelanden.
- Berätta för personer i din närhet att du känner dig utsatt.
- Du har möjlighet att ansöka om kontaktförbud hos polisen.
Källa: Polisen.
▲
https://kampanj.expressen.se/amazonprimevideo/uncategorized/experten-stalkare-ar-extremt-farliga/
Av Svenn Dybvik - 16 april 2022 00:00
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/eu-rattsakter
EU-rättsakter
Inom EU pågår ett arbete med att stärka den digitala inre marknaden. Här finns kortfattad information om några nya eller föreslagna EU-rättsakter som är kopplade till den förvaltningsgemensamma digitaliseringen.
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/eu-rattsakter/ai-forordningen
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/eu-rattsakter/eidas2-forordningen
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/eu-rattsakter/dataforvaltningsforordningen
EU har under de senaste åren stärkt sitt fokus på den digitala inre marknaden. Med nya strategier, lagförslag och policyprogram siktar EU på att positionera sig som en global ledare inom digitaliseringen. Detta samtidigt som man beaktar cybersäkerhet, databehandling och individens integritet.
EU:s digitaliseringsstrategier
2020 lanserades EU-kommissionens vision "Europa redo för den digitala tidsåldern". Med en den europeiska datastrategin fastslår kommissionen sin ambition att stärka den europeiska datasektorn, ge människor och företag större kontroll över sina data samtidigt som man utvidgar tillgången till data för olika användningsområden. Utöver att betona vikten av data, tar dessa strategier upp frågor kring cybersäkerhet, databehandlingskapacitet och skydd av individens integritet. EU:s deklaration om digitala rättigheter och principer syftar till att styra EU:s digitala agenda utifrån EU:s konstitutionella värderingar och grundläggande rättigheter.
EU-lagförslag
För att omsätta denna vision i praktiken har ett flertal EU-lagförslag introducerats. Dessa inkluderar
- dataförvaltningsförordningen (Data Governance Act)
- dataförordningen (Data Act)
- AI-förordningen (AI Act)
- förordningen om ett interoperabelt Europa (Interoperable Europe Act)
- förordningen om ett europeiskt hälsodataområde (European Health Data Space)
- revision av eIDAS-förordningen
- direktivet om en hög gemensam cybersäkerhetsnivå (NIS2)
- direktiv för moms i den digitala tidsåldern.
Flera av dessa lagförslag är fortfarande under behandling i EU:s beslutsprocess och är alltså inte tillämpbara i Sverige ännu.
Medlemsländerna i EU har också antagit Policyprogrammet för det digitala decenniet. Programmet skapar en europeisk målstyrning för digitaliseringen som bygger på den europeiska digitala kompassen.
En digital framtid för Europa – Europeiska rådetLänk till annan webbplats.
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data
Öppna och delade data
Data och information är en viktig resurs med möjlighet att bidra till en rad olika positiva värden för samhället. Digg arbetar för att främja tillgängliggörande och vidareutnyttjande av data från den offentliga förvaltningen. Här hittar du information om vilka nyttor som en ökad tillgång till data kan leda till, samt länkar till mer fördjupade stöd och vägledningar.
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data/offentliga-aktorer
Den offentliga sektorn i samlar in, framställer, reproducerar och sprider en mängd information inom många verksamhetsområden som social, politisk, ekonomisk, rättslig, geografisk information, miljöinformation, meteorologisk information, seismisk information, turistinformation, affärsinformation och patent- och utbildningsrelaterad information. Information som framställs av offentliga aktörer utgör en omfattande, diversifierad och värdefull resurs som kan gynna hela samhället. Genom att den informationen, som inbegriper även dynamiska data, tillhandahålls i användbara och elektroniska format kan fler hitta nya sätt att använda den. Här beskriver vi några områden där öppna och delade data kan skapa nytta i samhället.
Sveriges dataportal
Sök och utforska data på Sveriges dataportal, www.dataportal.se.Länk till annan webbplats.
Ekonomiskt värde av data som öppen resurs
Det finns många beräkningar på det ekonomiska värdet av öppna data. I
Lantmäteriets beräkningLänk till annan webbplats. av några av de nyttor som vissa av det särskilt värdefulla som EU pekar ut i öppna data-direktivet beräknas värdet för Sverige vara 10-21 miljarder kronor varje år. EU beräknar värdet på öppna dataLänk till annan webbplats. idag till 184 miljarder € och beräknar att det är mellan 199.51 och 334.21 miljarder € 2025.
Nya innovativa tjänster och produkter
En ökad tillgång på data i maskinläsbar form och till nya API:er har lett till många nya digitala tjänster, såväl mobila applikationer och webbtjänster, i en rad olika områden. Den öppna tillgången ökar också möjligheterna till att samskapa tjänster och produkter vilket ytterligare driver innovation och värdeskapande.
Ett datadrivet kunskapssamhälle
Tillgång till mer data och information skapar nya möjligheter för kunskapsinhämtning på en rad olika sätt. Förutom att enkelt kunna hitta information som skapar ny kunskap om samhället och offentliga verksamheter möjliggörs också nya förmågor inom t.ex dataanalys, datavisualisering, datahantering, källkritik, men också förmågan att samverka och samskapa innovativt.
En effektivare och mer innovativ offentlig förvaltning
Att data blir öppet och mer strukturerad skapar nya möjligheter till effektiviseringar inom offentlig förvaltning, t.ex möjliggörs nya former av samverkan och innovativ utveckling mellan offentliga förvaltningar, samt att tillgången till mer information kan utveckla formerna för medborgardialoger. Att öppna upp data och gränssnitt ger möjligheter för verksamheten att skapa nya sätt att möta kunden och att leverera välfärd.
Framväxten av datajournalistik
Inom media och journalistik ökar möjligheten att göra undersökningar och genomlysningar genom mer avancerad dataanalys och visualiseringsverktyg. Exempel på datajournalistik har setts inom t.ex analyser av valresultat, genomlysning av lokal frågor, men också för att t.ex analysera trafikutvecklingen i en region, spåra klimatförändringar eller för att göra mer kulturhistoriska analyser.
Forskning med nya möjligheter
En ökad tillgång till data från fler aktörer och regioner/länder ger bättre förutsättningar för forskning, inom en rad olika områden/sektorer, t.ex inom klimatområdet, energisektorn, historia eller statsvetenskap. Eftersom övergången till öppna data också skapar möjligheter för mer standardiserat upplägg på liknande informationsmängder ökar också effektiviteten i forskning som tex använder data från olika regioner eller från olika aktörer.
En resurs för AI-utveckling
När information blir allt mer öppet tillgängligt, speciellt stora informationsmängder eller informationsmängder som följer en särskild specifikation, möjliggörs utvecklingen av nya innovativa AI-applikationer. Det skapas också nya möjligheter att använda öppna data för träning av AI samt som en öppen resurs i utbildningssituationer.
Innehåll på sidan
Ordlista
https://www.imy.se/verksamhet/dataskydd/innovationsportalen/vagledning-om-gdpr-och-ai/
Vägledning om GDPR och AI
Artificiell intelligens, AI, är ett högaktuellt område. Inte minst sedan flera stora generativa AI-tjänster såsom ChatGPT blivit tillgängliga för den breda massan. Möjligheterna med AI är stora, men det finns även risker, bland annat för den personliga integriteten.
IMY:s vägledning om GDPR och AI syftar till att skapa förutsättningar för att förena utveckling och användning av AI med ett gott dataskydd. På så sätt vill vi främja utveckling och digitalisering som sker på ett integritetsvänligt sätt. Vägledningen kommer att byggas på med mer information löpande.
En förutsättning för integritetsvänlig och hållbar utveckling av AI är att både jurister och tekniker deltar i arbetet, vilket kräver ett fungerande tvärfunktionellt samarbete.
Vägledningen består av två delar; en teknisk och en juridisk del. Den tekniska delen är lämplig för jurister som har låg kunskap om AI. Den juridiska delen är lämplig för tekniker som har låg kunskap om GDPR. Genom att jurister och tekniker får ökad kunskap om varandras kompetensområden ökar förutsättningarna för ett fungerande samarbete, och ett framgångsrikt innovationsarbete.
Teknisk beskrivning av AI
AI omfattar flera olika typer av tekniker som kallas för maskininlärning och djupinlärning.
https://www.imy.se/link/a1bc8ed278734ba887db257308b8e00e.aspx
GDPR och AI
GDPR är tillämplig om personuppgifter behandlas i samband med att AI utvecklas eller används.
https://www.imy.se/link/96656ca83bb34a7fb229c80a4dbd8332.aspx
När en verksamhet behandlar personuppgifter är dataskyddsförordningen (GDPR) tillämplig. Det innebär att om personuppgifter behandlas i samband med att AI utvecklas eller används måste GDPR följas.
Vår vägledning om GDPR och AI kommer att byggas på med mer information löpande.
Är GDPR tillämplig?
Avgörande för om GDPR är tillämpligt att det sker en behandling, och att det rör sig om personuppgifter. Här förklarar vi närmare vad begreppen omfattar.
När det sker en behandling av personuppgifter är GDPR tillämplig. Den verksamhet som utför personuppgiftsbehandlingen, den så kallade personuppgiftsansvarige, måste därför följa kraven i dataskyddsförordningen.
GDPR kräver bland annat att:
- Det finns rättslig grund för behandlingen
- De grundläggande principerna följs
- De registrerades rättigheter iakttas
- Behandlingen har lämplig säkerhet
- En konsekvensbedömning görs
Läs mer om GDPR
interrobangit
Svenn Dybvik presentation ▼
Svenn Dybvik
