Nationellt cybersäkerhetscenter är sedan november 2024 del av FRA. Inom centret samarbetar flera myndigheter med kompetens och uppgifter inom cybersäkerhet, samt näringslivet.

Under kommande år planeras verksamheten att byggas ut och bli en central plats för svensk cybersäkerhet. Varje verksamhet har dock ett eget ansvar för att ta hand om sin säkerhet – den här broschyren är utgiven som ett stöd för det.

FRA:s årsrapport 2024, ”Utmanande och komplex hotbild”, sammanfattar FRA:s arbete och utveckling under föregående år. Hoten mot Sverige ökade, efterfrågan på FRA:s tjänster likaså.

FRA:s årsrapport om 2024 speglar det dystra omvärldsläget med krig i Sveriges närområde, internationella konflikter och en allmänt oförutsebar hotbild, där hoten mot Sverige kommer från olika håll och ibland samverkar.

Årsrapporten beskriver hur FRA hanterar de uppgifter vi fått. Den tar också upp hur den ökande efterfrågan från våra uppdragsgivare på underrättelser och cybersäkerhetstjänster leder till att vi expanderar verksamheten och organisationen.

Fem medarbetare intervjuas, om sin bakgrund och vad de gör på jobbet.

Redovisning av Myndigheten för psykologiskt försvars verksamhet, resultat, kostnader, intäkter och ekonomi år 2024.

https://mpf.se/download/18.157793ad194fc3773f22b21/1740392594821/mpf-arsredovisning-2024.pdf

Innovationsförmåga har visat sig vara avgörande för framgång på slagfältet. En viktig del i att bygga framtidens försvarsförmåga är därför att omsätta forskning och utveckling till nya lösningar som stärker Sveriges försvarsförmåga. FOI, i samarbete med flera aktörer, arbetar nu för att stärka svensk försvarsinnovation

Vad innebär försvarsinnovation?

Försvarsinnovation omfattar mer än bara materiel, det innebär att en ny eller väsentligt förbättrad förmåga har utvecklats och införts. I fredstid bygger denna utveckling på antaganden om vilka förmågor försvaret behöver i ett framtida krig.

Försvarsinnovation skiljer sig från civil innovation. Ett exempel är att nya processer och produkter kanske aldrig kommer prövas medan civil innovation prövas, utvärderas och tillämpas i praktiken. Förutsättningarna för försvarsinnovation i fredstid skiljer sig också från innovation i krig. Innovation bygger på ett visst mått av risktagande, i krig är acceptansen för risktagande högre än i fredstid.

För en beskrivning av begreppet innovation, se faktarutan i slutet av denna sida.

FOI bidrar i flera led till försvarsinnovation

FOI spelar sedan länge en viktig roll för utveckling och innovation inom totalförsvarsområdet, där idéer och resultat från FOI:s forskning bidrar till väsentligt bättre förmåga.

FOI:s egna forskning

Våra forskningsresultat bidrar till Försvarsmaktens operativa förmåga över hela livscykeln, från koncept till avveckling genom att resultat och metoder från forskningen omsätts i Försvarsmaktens förbands- och förmågeutveckling. Omsättning av resultat från forskningen i förmågeutveckling sker i nära samverkan med Försvarsmakten och FMV.

I vissa fall söker FOI patent för de uppfinningar som vår forskning ger upphov till. Syftet är att säkra tillgång till patenterad teknik för FOI:s egen utveckling samt för totalförsvarets verksamhet.

Försvarsinriktade innovationsprogram

En annan viktig roll för FOI inom försvarsinnovation är att ge stöd i etablering och genomförande av försvarsinriktade innovationsprogram. Det handlar om olika typer av stöd som exempelvis utformning, inriktning och uppföljning av programmet, formulering av utlysningar, bedömning av inkomna ansökningar samt stödja omhändertagande av resultat från programmens aktiviteter.

Innovationsprogram för civil-militära synergier (CMIP)

Inom ramen för ett gemensamt regeringsuppdrag har Försvarsmakten och Vinnova under 2024 startat ett innovationsprogram för civil-militära synergier inom forskning och utveckling. Syftet med programmet är att höja den svenska militära förmågan.Programmet ska genomföras så att det stärker svenska företags konkurrenskraft inklusive möjligheterna att delta i och dra nytta av internationella innovationssatsningar.

Läs mer och ta del av utlysningar hos Vinnova

Militärt innovationsprogram (MIP)

Militära innovationsprogrammet (MIP) som inrättades 2020 syftar till att identifiera civilt utvecklad teknik som kan vara relevant för Försvarsmakten och sammanhålls av FMV. Målet är att lyfta ny teknik till en högre mognadsgrad och identifiera hur anpassningar kan göras för att få militära tillämpningar.

Läs mer om MIP hos Försvarets materielverk

EU och EDA: EUDIS & HEDI

EU Defence Innovation Scheme (EUDIS) är en samling verktyg för att stärka försvarsinnovation inom EU. Verktygen är specifikt utformade för små och medelstora företag. Målet med EUDIS är att skapa fler möjligheter för små- och medelstora företag att få tillgång till Europeiska försvarsfonden genom att sänka trösklar och ge stöd genom hela utvecklingcykeln.

Läs mer om EUDIS

European Defence Innovation Hub (HEDI) är ett initiativ vars syfte är att stärka Europeiska försvarsbyråns (EDA) befintliga innovationsaktiviteter samt initiera nya. Detta sker i nära samarbete med medlemsländerna och EU-intressenter. HEDI fungerar som en plattform för att stimulera och underlätta samarbete kring försvarsinnovation mellan medlemsländer. HEDI ska också säkerställa synergier med relaterade aktiviteter inom Europeiska komissionen, särskilt EUDIS, samt samstämmighet med Natos innovationsinitativ.

Vid FOI finns funktionerna EDA R&T POC som deltar i EDIN och kan svara på frågor om HEDI.

Läs mer om HEDI

Nato: DIANA, NIF & ACT Warfare innovation

Defence Innovation Accelerator for the North Atlantic (DIANA) är ett Natoinitativ som ska främja innovation inom försvars- och säkerhetssektorn. DIANA ska underlätta samarbete mellan medlemsländerna, försvarsindustrin och akademiska institutioner. Ett underlättat samarbete ska i sin tur snabba på utveckling och införande av nya teknologier för att möta framtida hot.

Läs mer om DIANA

Nato innovation Fund (NIF) är en riskkapitalfond som investerar i högteknologiska startups som kan stärka medlemsländerna inom försvar, säkerhet och resiliens. DIANA och NIF kommer samverka på så sätt att företag som deltar i DIANAs acceleratorprogram kommer ha möjlighet att få finansiering från genom NIF.

Läs mer om NIFLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nato Allied Command Transformation (Nato ACT) har också en innovations-HUB som samlar experter för att samverka och utforma nya lösningar för att möta Natos utmaningar.

Läs mer om Nato ACT

Begreppet innovation kan tolkas på olika sätt. I OECD:s Oslomanual beskrivs begreppet både som en aktivitet och resultatet av en aktivitet.

"En innovation är en ny eller förbättrad produkt eller process (eller kombination av dessa) som skiljer sig väsentligt från tidigare produkter eller processer och som gjorts tillgänglig för eventuella användare (produkt) eller tagits i bruk (process)."

Enligt definitionen ska alltså en förändring vara införd för att kunna betecknas som innovation.

Källa: OECD/Eurostat (2018), Oslo Manual 2018: Guidelines for Collecting, Reporting and Using Data on Innovation, 4th Edition, The Measurement of Scientific, Technological and Innovation Activities, OECD Publishing, Paris/Eurostat, LuxembourgLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Rapportnummer: FOI Memo 8794

Spel erbjuder en unik möjlighet att inkludera mänskligt beslutsfattande och beteende i övningar och gör det möjligt att öva scenarier som skulle vara för komplicerade att göra i verkligheten. Intresset för förmågeutvecklande spel inom totalförsvaret ökar.

I avsnittet hör du forskaren Stephen Downes-Martin om hur spel kan stärka totalförsvaret och utveckla förmågan på nya sätt. FOI:s Johan Elg berättar mer om vår verksamhet och spelutveckling inom FOI.

Kvantdatorer som kan knäcka mer avancerade krypteringssystem, tröghetsnavigering och nya sensorer är några av de områden där utvecklingen av kvantteknologi kan leda till stora förändringar för försvaret.

Forskarna Jonas Kjäll och Per Jonsson ger en överblick över de kvantteknologier som är under utveckling om som kan spela en viktig roll i framtidens försvar.

Strida på frontlinjen eller moppa golvet i Globen som nu användas som flyktingförläggning – vad kan du tänka dig att göra om Sverige skulle hamna i krig?

Sverige har enligt regelbundna mätningar hög försvarsvilja men frågan vi har ställt sedan 50-talet kanske inte ger riktigt rätt bild. Vad vet vi egentligen om hur många som är villiga att försvara Sverige om vi skulle hamna i krig och vad är det som påverkar försvarsviljan? Medverkar gör FOI forskarna Ola Svenonius och Herman Andersson.

Enorma framsteg inom allt från störande teknologier och bioteknik kommer leda till stora förändringar inom försvaret. En snabb integration och hög innovationsförmåga inom Nato kommer bli avgörande för alliansens framtida försvarsförmåga.

I avsnittet hör du Natos forskningschef Bryan Wells och FOI:s generaldirektör Jens Mattsson om forskningssamarbetet inom alliansen.

Hvordan foregår skjult påvirkning og manipulasjon på nett og sosiale medier, hvilken risiko utgjør det for Norges politiske og militære handlefrihet og hvordan kan vi som samfunn beskytte oss? 

Statlige og ikke-statlige forsøk på manipulasjon av andre lands demokratiske prosesser, offentlig debatt og politisk og militær virkelighetsoppfattelse har blitt en betydelig utfordring i takt med økt stormaktsrivalisering og den teknologiske utviklingen.

Det er et behov for mer kunnskap om hvordan avanserte påvirkningsoperasjoner fungerer og hvordan effekten av dem kan reduseres. Denne typen operasjoner går på tvers av både de tradisjonelle skillene mellom statssikkerhet og samfunnssikkerhet og ansvarsområdene i sektorprinsippet. Dette er en utfordring som stiller nye og høyere krav til situasjonsforståelse, samhandling, kunnskapsutveksling og håndtering på tvers av tradisjonelle roller og ansvarslinjer for å sikre Forsvarets og norske myndigheters evne til å ta riktige beslutninger til rett tid og unngå å komme i en situasjon som begrenser militært og politisk handlingsrom.

Prosjektet «Cyber-Social Propaganda & Influence (C-SPI) – Påvirkning i informasjonsmiljøet» gjennomfører forskningsaktiviteter i samarbeid med de viktigste aktørene i sivil og militær sektor, i den hensikt å styrke nasjonal, tverrsektoriell motstandskraft mot påvirkningsoperasjoner innen rammen av totalforsvaret. Målet er å gjøre norske myndigheter, Forsvaret og relevante totalforsvarsaktørene bedre rustet til å forstå og gjenkjenne påvirkningsoperasjoner, for å dermed kunne begrense effektene av dem gjennom konkrete tiltak. C-SPI ser spesielt på sosiale medier som et virkemiddel i påvirkningsoperasjoner.

Slik kan påvirkning bli en del av kriseøvelser

Det er laget et utvidet sammendrag av denne rapporten:

• Last ned utvidet sammendrag av Forsvarsanalysen 2025 (pdf)
• Last ned Forsvarsanalysen 2025 (pdf)

Forsvarsanalysen 2025 overrekkes Forsvarssjef Eirik Kristoffersen tirsdag 18. februar kl 14.00. Du kan følge direktestrømmen eller se opptak i ettertid fra denne siden.

Forsvarsanalysen er en årlig analyse som skal gi forsvarsledelsen et bedre grep på Forsvarets strategiske utvikling. «Forsvarsanalysen 2025» er fjerde utgave. Analysen vurderer utviklingen av rammefaktorer og forutsetninger, gir et oppdatert bilde av dagens utviklingsretning for Forsvaret og anbefaler hvordan planene kan forbedres og fornyes.

Det er et dystert bakteppe som former utviklingen av Forsvaret. Russland har demonstrert vilje til brutal adferd over lang tid og har startet å nedprioritere andre samfunnsoppgaver for å kunne fortsette krigføringen i Ukraina. Kina blir en stadig tydeligere utfordrer, og Vestens motstandere finner sammen. Konfliktene i Midtøsten fører til økt terrortrussel for Norge og våre allierte. Den politiske utviklingen i USA skaper større uforutsigbarhet om amerikansk støtte og tilstedeværelse i Europa. Å ta hensyn til dyp usikkerhet er derfor sentralt i forsvarsplanleggingen. Samtidig satser våre allierte tungt på å utvikle militære styrker som kan forsvare vår sikkerhet, og mulighetene for nordisk militært samarbeid har aldri vært bedre.

Den historiske enigheten i Stortinget om en kraftig satsing på Forsvar skaper et godt utgangspunkt for å bygge et større forsvar med balanse mellom oppgaver, struktur og økonomi. Den nye langtidsplanen vil dekke de fleste operative gapene, med lagdelt luftvern som et viktig unntak. Hvorvidt Forsvaret vil ha tilstrekkelig evne til logistikk, sikker kommunikasjon og elektromagnetisk krigføring, er et understudert problem. Vi har også løftet noen risikoer knyttet til samvirket med det sivile i krise- og krigssituasjoner. Forsvaret vil være avhengig av samarbeidspartnere for å ha tilstrekkelig beredskap, men det er også behov for å beskytte de sivile samfunnsfunksjonene.

Samtidig står den nye langtidsplanen overfor flere utfordringer. Med forutsetningene FFI har lagt til grunn for kostnadsberegningene, er det økonomiske handlingsrommet utilstrekkelig for å gjennomføre alle tiltakene som er planlagt innen 2036. Risikoen er høy for at kostnadene blir enda høyere. Evnen til å gjennomføre materiellinvesteringer er for lav. Det blir utfordrende å få nok personell med lang militær kompetanse. Dessuten vil klimautslippene øke dersom det ikke det gjøres grep. Derfor må det gjøres prioriteringer i satsingen på Forsvaret: Først og fremst må det forsvaret vi har virke, deretter bør kapabilitetsgapene dekkes, før volumet økes. Dette reflekterer hvordan tiltak bør prioriteres, men ikke nødvendigvis hvordan de bør fases i tid.

Årets analyse ser også på norske lærdommer fra krigen i Ukraina, autonomi og svermer, luftvern og kunstig intelligens i Forsvaret. Den nye langtidsplanen har endret det strategiske bildet for Forsvarets utvikling. Våre oppdaterte hovedråd handler om at Forsvaret bør (1) forvalte handlefrihet, (2) kunne møte omfattende angrep og (3) ivareta klima og miljø.

Forfattere: Espen Skjelland, Sigurd Glærum, Tore Nyhamar, Cecilie Sendstad.

Medforfattere: Brynjar Arnfinnsson, Ole Ingar Bentstuen, Stian Betten, Gunn Alice Birkemo, Sverre Diesen, Mona Sagsveen Guttelvik, Sjur Hodnesdal, Ane Ofstad Prestrud, Simen Ellingsen Rustad, Stig Rune Sellevåg, Kari Røren Strand, Ivar Tansem.