Inlägg publicerade under kategorin ∴
Av Svenn Dybvik - 14 juni 2022 00:00
Kvinne fikk ubetinget fengsel for å lage falske instagramprofiler
For å ramme mannen, lagde hun profiler som tilsynelatende tilhørte ham, fylte dem med krenkende innhold, og sendte venneforespørsler til omgangskretsen hans.
https://rett24.no/articles/kvinne-fikk-ubetinget-fengsel-for-a-lage-falske-instagramprofiler
Asker og Bærum tingrett mener identitetskrenkelsene på Instagram alene tilsier en ubetinget fengselstraff. I tillegg kom i skjerpende retning at kvinnen var kommet med enkelte vagt truende meldinger.
Bakgrunnen for hvorfor den 31 år gamle kvinnen ønsket å ramme mannen, fremkommer ikke av tilståelsesdommen. Faktum gjengis i hvert fall slik at hun opprettet fire forskjellige Instagram-kontoer i mannens navn, der hun blant annet la ut hans telefonnummer og tekst, som for eksempel «I love feet, sugar mammas, small girls».
Kvinnen er ikke tidligere straffet, og erkjente straffskyld. Retten skriver:
«Det er skjerpende at handlingene skjedde over et tidsrom på flere måneder, også etter at siktede var innkalt til avhør i saken. Det er også skjerpende at siktede la til et betydelig antall av fornærmedes venner og bekjente, både privat og profesjonelt. Fra en av kontoene sendte hun forespørsler til 108 personer i fornærmedes nettverk. Fornærmede ble kontaktet av flere personer som hadde fått henvendelser i hans navn. Meldinger på Facebook kan tyde på at personer i nettverket hans trodde at det var han som hadde opprettet de falske profilene. Det er ingen grunn til å betvile fornærmedes redegjørelse i anmeldelsen om at han har opplevd forholdet både ubehagelig og skremmende.»
Retten mener straffen ville vært 45 dager ubetinget fengsel, om det ikke var for tilståelsesrabatten. I tillegg til inndragning av telefon og fem års kontaktforbud, dømmes hun deretter til 36 dagers fengsel.
Forbrukertilsynet advarer mot kjendissvindel: Dette må du se etter
Forbrukertilsynet ser en økende svindeltrend der flere kjendiser blir misbrukt.
Den siste tiden har Nettavisen skrevet om flere kjente profiler som har opplevd at både bilder av dem og navnet deres blir misbrukt i falske reklamer i sosiale medier.
Les også: Aurora Gude misbrukes i slankepille-reklame: – Vurderer politianmeldelse
Blant dem Aurora Gude (30) og Guri Solberg (46) som gikk ut å advarte følgerne sine i sosiale medier. Tidligere denne måneden anmeldte også Gude saken til politiet.
Også kjendiser som Jon Almaas (55) har den siste tiden opplevd det samme.
Nå advarer Forbrukertilsynet mot økende svindel.
Mottar henvendelser daglig
Underdirektør ved tilsynsavdelingen i Forbrukertilsynet, Mats Bjønnes, sier til Nettavisen at Forbrukertilsynet mottar jevnlig hendelser om nettsvindel generelt, og at de er kjent med at både kjente norske personer og nettaviser kan misbrukes i svindelreklame.
– Slike svindelreklamer kan dukke opp som annonser på eksempelvis Facebook og Google, men også som reklame på forsidene til norske nettaviser, sier Bjønnes.
Forbrukertilsynet ser at svindel generelt er en økende trend, opplyser Bjønnes.
Ifølge Bjønnes finner svindlerne stadig nye og mer avanserte svindelmetoder som ligner på reelle, eller fremstår, som et seriøst og anerkjent selskap – samtidig som svindlerne tar i bruk flere plattformer, som for eksempel sosiale medier, for å nå flere forbrukere.
Bjønnes oppfordrer forbrukere til å være spesielt skeptiske til markedsføring der kjente personer reklamerer for noe de aldri har hørt om tidligere.
– Dersom forbrukeren har blitt lurt til å oppgi kortinformasjon, bør forbrukeren snarest mulig be banken om å sperre kortet. Hvis forbrukeren har blitt trukket for penger kan forbrukeren ha rett på penger tilbake fra banken. Etter finansloven er banken i utgangspunktet ansvarlig for tap som skyldes såkalte uautoriserte betalingstransaksjoner, som er trekk fra kontoen som forbrukeren ikke har samtykket til.
Om banken ikke betaler tilbake, anbefaler Bjønnes forbrukeren å klage til Finansklagenemnda.
Forbrukertilsynet ser veldig ofte at det er utenlandske selskaper som står bak svindel. Svindlerne utvikler stadig svindelmetodene, og teknologien er med på å påvirke dette.
– Teknologien medfører at svindlerne rett og slett anses som mer profesjonelle. Det er derfor viktig at forbrukerne også tenker på dette, og ikke nødvendigvis hopper på det første og beste tilbudet, sier Bjønnes.
Flere utfordringer
Høyskolelektor i digital markedsføring og sosiale medier ved Handelshøyskolen BI, Iben Bergstrøm, sier at en av de største utfordringene ved svindel i sosiale medier er at folk ikke klarer å se forskjell på hva som er ekte og hva som er falsk.
– Utfordringen er at de ofte tror at det er kjendisen eller influenseren som er avsenderen, også er det ikke det. Det er enkelt å sette opp en front på sosiale medier for en bedrift, og man ser ofte at de settes opp falske kontoer for ulike kjendiser på for eksempel Instagram, sier Bergstrøm.
– Man sier ofte at med både kjendiser og influensere, at folk har det man kaller for parasosial relasjon til det den kjente profilen. Det bærer preg av at man har en form for enveiskommunikasjon, men ser på kjendisen som en venn eller storesøster, ifølge høyskolelektoren.
Det utnytter svindlerne.
Forbindelsen kan bli såpass sterk mellom de som søker deres ekspertkompetanse og selve influenseren eller kjendisen. Og en utfordring med svindel i kjendisers favør er at de risikerer at omdømmet deres svekkes dersom ikke folk ser at det er falskt, mener hun.
Kjendisstylist Jan Thomas er dermed en av kjendisene som kan risikere nettopp dette.
Kjendiser utsatt flere ganger
Denne uken delte Jan Thomas (56) en Instagramhistorie med følgerne der han advarte mot en falsk reklame der navnet hans, og flere bilder av han, ble brukt.
Overfor Nettavisen forteller kjendisstylisten at det ikke er første gang han opplever at navnet hans blir misbrukt i slike sammenhenger.
– Falske profiler og falsk markedsføring har jeg vært med på før, sier han.
– Navnet mitt har blitt brukt i kommersielle sammenhenger som jeg ikke har noen ting med å gjøre. Men når slikt skjer så tror jeg budskapet er å få lagt det ut og bekrefte offentlig at dette ikke er meg, fortsetter han.
Til tross for at 56-åringen advarer følgerne sine om at dette er svindel, er han likevel redd for at noen skal trykke på linken som tilsynelatende skal se ut å komme fra ham.
Han synes det er utrolig leit at han misbrukes i denne sammenhengen og at det er skummelt med slike svindelreklamer.
– Gudene vet hva som skjer hvis jeg trykker på den linken. Jeg har selvfølgelig ikke klikket på den, legger han til.
Jan Thomas opplever at bransjen han er en del av er flinke til å passe på hverandre når det kommer til spam og svindel. Han hevder å ha mottatt flere meldinger fra venner i bransjen som har opplevd det samme om at man må passe litt ekstra på.
Hver gang han utsettes for dette, rapporterer både han og flere av følgerne hans svindelen, hevder han.
– Altså teknologi er jo helt eventyrlig, men det er også veldig skummelt, sier han.
https://www.dagbladet.no/kjendis/ut-mot-identitetstyveri-irriterer-meg/79987155
Ut mot identitetstyveri: - Irriterer meg
Komikeren opplever at noen utgir seg for å være ham på sosiale medier.
Den siste tida har en rekke kjente profiler sett seg nødt til å advare følgerne sine på Instagram.
Flere har nemlig lagt merke til at noen har opprettet en falsk profil i deres navn, og oppfordrer til å rapportere identitetstyvene.
En av de som har blitt offer for dette er komiker, skuespiller og TV-profil Espen P.A Lervaag (46).
- Veldig lojale
Flere kjendiser, deriblant Jarle Bernhoft (47), Carina Dahl (37) og Øyunn Krogh (27), ber følgerne sine om å være obs på profiler som utgir seg for å være dem.
Det samme gjør Lervaag.
«Fake konto, bare å rapportere», skriver TV-profilen på Instagram story, og legger til:
«Nå må folka i Instagram komme seg på jobb».
Ingrid ble brukt i pornosvindel på falsk Instagram-profil
Antallet tilfeller har gått markant opp de siste ukene, sier Slettmeg. – Det eneste som hjelper er å gjøre kontoen din privat.
– Dette er ting man har hørt om og blitt fortalt. Men det er når det skjer med deg selv at man kjenner på det.
Det sier 28 år gamle Ingrid Henriksen fra Bodø.
Denne uken opplevde hun det som for mange er marerittet i sosiale medier.
Navnet hennes og bilder fra Henriksens Instagram-konto ble brukt til å opprette en falsk profil på bildedelingstjenesten Instagram.
Den falske kontoen lenket attpåtil til det som skal forestille pornografisk innhold.
– Jeg fikk masse meldinger fra venner og kjente som sendte meg et skjermbilde av den falske kontoen. Den hadde begynt å følge mange av mine venner, sier hun.
Men da Henriksen forsøkte å søke opp den falske kontoen for å rapportere misbruket til Instagram, fant hun den ikke.
– Det så ut som kontoen hadde blokkert meg.
Se rådene for å unngå identitetstyveri på Instagram senere i saken.
På bildedelingstjenesten kan man velge om man skal ha en åpen eller lukket profil. Hvem som helst kan se innhold fra åpne profiler, mens private profiler kan kun sees av følgere som eieren av kontoen velger å godkjenne.
Henriksen sier hun fikk vondt i magen av hele situasjonen, og gjør at hun nå revurderer om hun skal ha en åpen profil på Instagram.
– Det er veldig enkelt for fremmede å ta en screenshot av bildene mine og bruke de hvor som helst.
Tenåringsbilder av Sara på avveie
Henriksen er ikke den eneste som har opplevd å få misbrukt bilder av seg selv den siste uken.
På Hønefoss forteller 23 år gamle Sara Strømsodd en lignende historie.
– Jeg fikk plutselig veldig mange meldinger fra folk at noen hadde laget en falsk konto med mitt navn og bilde.
Heller ikke hun fikk treff da hun søkte på kontoen, fordi den falske kontoen trolig har blokkert henne.
I likhet med Henriksen ba Strømsodd vennene om å rapportere den falske kontoen.
Denne ble fjernet samme kvelden eller morgenen etter, sier Strømsodd.
Men likevel var minst tre bilder av henne på avveie.
Det oppleves ubehagelig.
– Jeg har nå lukket Instagram-profilen. Det ene bildet som var tatt var fra i september, mens de to andre bildene var fra da jeg var 16 år. Det er litt ekkelt.
Fulgte foreldrenes venner
I Molde forteller Jone Hauan (23) fra Gjøvik at hun også har opplevd å finne en falsk profil av seg selv.
Navn og profilbilde skulle åpenbart forestille Hauan.
Også denne kontoen lenket til det som skal forestille pornografisk innhold.
– For de på min alder var det enkelt å se at det var falskt, men så syns jeg det var ekkelt fordi jeg har følgere som er mamma og pappa sine venner.
– Jeg ville jo ikke at de skulle tro at jeg la ut nakenbilder på nett.
Nå har hun også gått til det steget å lukke Instagram-profilen sin.
«Datadetektiven»: – Skjer hele tiden
Mia Sofie Landsem, også kjent som «Datadetektiven», har i flere år hjulpet kvinner som har fått bilde og videoer av seg selv misbrukt på nett.
Hun sier at opplevelsene til kvinnene slett ikke er unike.
– Dette skjer hele tiden. Jeg blir rent ned av mailer. Slikt kommer og skjer i bølger, sier hun til NRK.
Hun forteller at noen av kvinnene som tar kontakt har vært veldig stresset, og at mange har lagt ut en advarsel på egen konto.
Hun råder nå alle å se over personverninnstillingene sine på samtlige sosiale medier.
– Man er spesielt utsatt dersom man har en Instagram som er åpen, og spesielt utsatt om man har noen form for seksualisert innhold, eller noen litt mer «sexy» bilder. Det er gjerne disse bildene som blir valgt.
Det eneste som hjelper mot denne typen identitetstyveri er å gjøre profilen sin privat, sier Landsem.
Slettmeg: – Kvinner rammes
Simen Ramberg jobber i Norsk senter for informasjonssikring.
Organisasjonen driver tjenesten Slettmeg.no, en gratis rådgivningstjeneste for de som føler seg krenket på nett.
Ramberg sier de har merket en klar økning av slike tilfeller de siste ukene.
Bare i forrige uke mottok de 20 henvendelser fra folk som trenger hjelp med å få fjernet en falsk profil. Samtlige henvendelser har kommet fra unge kvinner.
– Når det gjelder falske Instagram-profiler så har vi sett en markant økning de siste to ukene.
– Hvorfor tror du disse tilfellene har økt i det siste?
– Svindlerne har funnet en god metode for å utnytte andre mennesker og få en økonomisk vinning ut av det.
Vil lure folk for penger
Ramberg sier flere som har tatt kontakt melder at det er opprettet en konto i deres navn som reklamerer for pornografisk innhold nettsider som skal etterligne OnlyFans eller Fansly.
Men Ramberg sier at nettsidene det lenkes til er rene svindelsider. Målet er å lure noen til å legge igjen betalingsopplysningene sine.
I teorien kan politiet ta kontakt med Instagram og få slike profiler slettet.
Det krever imidlertid ofte en lengre prosess og det er sjeldent at politiet får tid til å bistå i slike saker, forklarer Ramberg.
– Opplever dere at Meta har kontroll på dette problemet?
– I realiteten opplever vi at de ikke har helt kontroll på disse falske kontoene. Det er ofte at disse kontoene blir liggende i en lang periode uten å bli slettet. Det krever aktiv deltakelse fra offeret selv for at den skal bli fjernet.
Meta: – Et bransjeproblem
– Svindel på internett er et generelt problem og forekommer dessverre også på våre plattformer, sier Sami Tahir i Meta.
Han sier Meta bruker betydelige ressurser for å løse det han omtaler som et bransjeproblem.
– Når vi oppdager uredelig aktivitet iverksetter vi tiltak. Det kan omfatte fjerning av innhold og deaktivering av kontoer.
Selskapet erkjenner at problemet eksisterer og sier at de har en omfattende innsats for å gjøre plattformene til Meta trygge for kvinner.
– Våre regler beskriver hva som er tillatt på plattformene våre, og det inkluderer det å dele intime bilder uten samtykke, sier Tahir.
Svaret fra Meta
– Svindel på internett er et generelt problem og forekommer dessverre også på våre plattformer. Svindlere bruker i dag ulike metoder for å utnytte mennesker. Vi bruker betydelige ressurser på å løse dette bransjeproblemet, både på og utenfor våre plattformer.
– Når vi oppdager uredelig aktivitet, iverksetter vi tiltak som kan omfatte fjerning av innhold og deaktivering av kontoer. For å unngå å bli offer for ulike typer svindel oppfordrer vi folk til å bruke verktøyene vi tilbyr for å holde kontoen deres sikker, som for eksempel å slå på tofaktorautentisering.
– Dessverre er den ubehagelige sannhet at svindlere aldri kan unngås helt, men vi gjør vårt beste hele tiden og vurderer hele tiden måter å bli bedre og mer effektive på.
– Vi oppfordrer alle til å rapportere mistenkelig aktivitet som har til hensikt å lure og utnytte mennesker, da dette hjelper oss i vårt anti-svindelarbeid.
– Vi erkjenner også at visse online og offline-adferd kan påvirke kvinner uforholdsmessig. Derfor har vi en omfattende tilnærming om å gjøre plattformen vår til et tryggere sted for kvinner og forhindre ting som overgrep, utnyttelse eller trakassering.
– Våre retningslinjer beskriver hva som er og ikke er tillat på plattformen vår, og inkluderer retningslinjer mot det å dele intime bilder uten samtykke. Dette er ulovlig mange steder rundt om i verden. Retningslinjene inkluderer også regler for anti-trakassering, for eksempel det å sende flere uønskede meldinger til noen som har gjort det klart at de ikke ønsker å motta dem.
Teksten er oversatt fra svensk.
Tips til hva man bør gjøre
Ramberg i Slettmeg forteller at svindlere ikke vil kunne hente ut innhold som ligger på kontoen din dersom du aktiverer en privat profil. Har man en åpen profil er man mer utsatt.
Dette er hans beste tips dersom man har blitt utsatt misbruk på nett:
Rapporter kontoen
Det er lurt å bruke egenrapporteringsskjemaet Instagram har. Hvis du rapporterer direkte gjennom Instagram-kontoen får du ofte en tilbakemelding om at det ikke bryter med retningslinjene Instagram har. Men bruker du skjemaet får du mulighet til å bekrefte identiteten din, og da er de ofte effektive på å få sletta disse kontoene.
Kontakt bekjente
Forklar at det er en falsk konto i omløp som de helst ikke skal besøke.
Ikke trykk på lenkene
De som besøker kontoen må ikke trykke på lenkene som ligger der. Man må heller ikke oppgi den sensitive informasjonen disse sidene ber om.
Spør om hjelp
De som blir utsatt for dette kan kontakte slettmeg.no for å få hjelp til veien videre.
https://www.faktisk.no/artikler/zk4m9/tar-over-facebook-kontoer-for-a-spre-falske-bitcoin-nyheter
Tar over Facebook-kontoer for å spre falske bitcoin-nyheter
Falske nyhetsartikler om kjendiser, som har tjent store penger på bitcoin-investeringer, spres nå av intetanende privatpersoner. Facebook-kontoene deres blir overtatt av ondsinnede aktører, som tagger et stort antall venner i innlegg om fantastiske investeringer.
Faktisk.no har den siste tiden fått en rekke tips om spredning av slike nettsider som utgir seg for å være nyhetsartikler.
Mye tyder på at spredningen skjer ved at privatpersoners Facebook-kontoer tas over – og det uten at de har fått brukernavn og passord på avveie.
For datakode på en spesiell lokkeside lurer brukerne.
– Koden kan i verste fall få tilgang til alle sider du er innlogget på, som for eksempel Facebook, forteller Vidar Sandland i Norsk senter for informasjonssikring (NorSIS).
Les mer om hvordan angrepet mot Facebook-kontoene gjøres lenger ned i saken.
NorSIS gir råd om nettsikkerhet og er blant annet med på å drive tjenestene Nettvett.no og Slettmeg.no. Sandland forklarer at denne formen for spredning av slike svindler er litt mer avansert enn man har sett tidligere.
Vi ønsket derfor å gå litt dypere inn i hvordan dette fungerer og hva som ligger bak.
Pornoindustrien slår alarm: Blir misbrukt av KI
Kunstig intelligens, KI | Pornoindustrien slår alarm: Blir misbrukt av KI (nettavisen.no)
Det Telenor-sjefen sier om AI og porno, bør skremme vettet av deg
KI brukes til å lage barneporno av tidligere ofre: – Skremmende
ID-tyveri
Identitetstyveri er når noen skaffer seg, besitter, overfører, benytter eller fremstår som rette innehaver av et identifikasjonsbevis eller personopplysningene til en person for å begå økonomisk svindel, bedrageri eller annen kriminalitet.
Rent praktisk kan et identitetstyveri for eksempel være å kjøpe varer, åpne en bankkonto, registrere et telefonabonnement, eller søke om kredittkort eller lån ved å bruke en annens identitet enn sin egen.
Av Svenn Dybvik - 16 maj 2022 00:00
En säkrare och tryggare digital vardag - Regeringen.se
En säkrare och tryggare digital vardag
Publicerad 14 juni 2024
Regeringen har beslutat om förslag till ny lag som ska skapa tryggare onlinemiljöer och bidra till såväl det brottsförebyggande som det brottsbekämpande arbetet.
Förslaget ska komplettera EU:s förordning om digitala tjänster, som bland annat omfattar sociala medier, e-marknadsplatser, plattformar för delning av innehåll och appbutiker. Syftet är att skapa en tryggare onlinemiljö genom stärkta krav på hantering av olagligt innehåll för leverantörer av förmedlingstjänster, bland annat plattformar och sökmotorer online. Det olagliga innehållet kan röra exempelvis hat och hot, hets mot folkgrupp, och falsk marknadsföring.
– I en vardag där både vuxna och barn är alltmer uppkopplade är det här ett viktigt verktyg för att motverka spridningen av olagligt innehåll online. Med förslaget skapar vi en säkrare och tryggare digital vardag, inte minst för barn och unga, säger Erik Slottner, civilminister med ansvar för digitaliseringsfrågor.
Genom EU-förordningen stärks kraven på transparens och skydd av minderåriga i onlinemiljöer. Det införs också skyldigheter för leverantörerna att inrätta kontaktpunkter och mekanismer för anmälan av olagligt innehåll och olagliga varor och tjänster.
– Nu skärper vi kraven på techbolagen att se till att olagligt innehåll inte sprids genom deras tjänster. Det här är viktiga steg för att värna inte minst barns och ungas trygghet och välbefinnande, säger socialminister Jakob Forssmed.
För att se till att EU:s förordning om digitala tjänster kan tillämpas så effektivt som möjligt i Sverige föreslår regeringen en ny lag, som ger tillsynsmyndigheterna de befogenheter de behöver i fråga om bland annat inspektioner och sanktioner. Förslaget innehåller även nödvändiga ändringar i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar, lagen om elektroniska anslagstavlor (”BBS-lagen”) och den så kallade e-handelslagen.
Bakgrund
Vad innebär EU:s förordning om digitala tjänster (Digital Services Act)?
Förordningen om digitala tjänster säkerställer att alla digitala tjänster som vi använder, särskilt så kallade "mycket stora onlineplattformar", som Instagram, Snapchat, Tiktok och Youtube, och "mycket stora onlinesökmotorer", som Google och Bing, gör mer för att skydda användarnas rättigheter och stoppar spridningen av olagligt eller olämpligt innehåll.
Data från offentliga aktörer ska bli mer öppen och lättillgänglig | Digg
Data från offentliga aktörer ska bli mer öppen och lättillgänglig
Regeringen har beslutat att Sverige ska ansluta sig till Open Data Charter (ODC). Det är en internationell organisation som arbetar för att data från exempelvis myndigheter, kommuner och regioner ska bli mer öppna och lättillgängliga.
Open Data Charter (ODC) har tagit fram sex principer som länder, företag och organisationer kan följa för att utveckla sitt arbete med öppna data. Principerna ger en gemensam ram för att införa dem i sitt arbete och omvandla dem till praktisk handling och göra värdet av öppna data tydligare. Dessutom lyfter principerna fram vilken viktig strategisk resurs som öppna data är för samhället, speciellt som en grund för god förvaltning. Principerna kombinerar förmågor och ambitioner för transparens, inkluderande och ansvarstagande hos offentliga aktörer där öppna data är nyckelresursen.
I samband med att regeringen meddelande beslutet uttalade sig Civilminister Erik Slottner om anslutningen.
– Anslutningen till ODC:s principer stärker Sveriges förutsättningar att fortsatt utveckla det strategiska arbetet med öppna data och att samverka internationellt inom detta område. På så sätt främjas och tydliggörs syftet och nyttan med datadelning för samhällsutvecklingen, säger Erik Slottner i ett uttalande.
Regeringen beslutade även att ge på Digg ansvaret att införa ODC i Sverige.
– Vi ser positivt på uppdraget att införa ODC i Sverige. ODC:s mål att bädda in öppenhet i kultur och praktisk tillämpning i den datadrivna förvaltningen rimmar väl med Diggs uppdrag att främja öppna data och ge offentliga aktörer stöd i det arbetet, säger Ulrika Domellöf Mattsson, specialist öppna data på Digg.
Läs mer
- ODC:S webbplats (opendatacharter.net) Länk till annan webbplats.
- Sverige ansluter sig till International Open Data Charter (regeringen.se)Länk till annan webbplats.
- Underlag om International Open Data Charter (IODC) (pdf, 281 kB)Pdf, 280.6 kB.
Vad innebär förordningen om digitala tjänster (Digital Services Act)? - Mediemyndigheten
Vad innebär förordningen om digitala tjänster (Digital Services Act)?
Förordningen om digitala tjänster innehåller regler som ska se till att
- den digitala tekniken och onlineplattformarna iakttar allas rättigheter,
- vi kan lita på de digitala tjänster som vi använder,
- vi kan vara säkra och skyddade på nätet, oavsett vilka digitala tjänster vi använder.
Förordningen om digitala tjänster säkerställer att alla digitala tjänster som vi använder, särskilt så kallade "mycket stora onlineplattformar", som Instagram, Snapchat, Tiktok och Youtube, och "mycket stora onlinesökmotorer", som Google och Bing, gör mer för att skydda användarnas rättigheter, ser till att vi är säkra och stoppar spridningen av olagligt eller olämpligt innehåll.
På engelska heter förordningen Digital Services Act, ibland används också den engelska förkortningen DSA.
Broschyr om DSA för barn och unga
Europeiska unionen (EU) har tagit fram en broschyr som riktar sig till barn och unga och som på ett enkelt sätt förklarar förordningen om digitala tjänster. I broschyren förklaras varför förordningen behövs, vad den gör och hur den påverkar barn och unga på nätet.
Ladda ner broschyren: Vad innebär förordningen om digitala tjänster (Digital Services Act)? - Åtgärder för att skydda barn och ungdomar på nätet
Du hittar även mer information om förordningen på vår webbplats under Regelverk: DSA – EU:s förordning om en inre marknad för digitala tjänster
Safer Internet Centre är en gemensam kraftsamling för barns och ungas trygghet på nätet och består av tre olika verksamheter:
1. Mediemyndigheten - Ett kunskapscenter som tar fram och sprider information om frågor kopplade till barns och ungas trygghet på nätet. Vi tar bland annat fram rapporter och pedagogiska verktyg, samverkar med nationella och internationella aktörer, utvecklar metoder för att öka barns delaktighet och inflytande samt arrangerar evenemang och kampanjer.
2. Bris - En stödlinje dit barn kan vända sig för att få stöd om bl.a frågor kopplade till utsatthet på nätet. Via chatt, mejl och telefon kan barn varje dag, dygnet runt, få information och stöd från Bris kuratorer. EU:s harmoniserade telefonnummer till stödlinjer för barn, 116 111, går i Sverige till Bris. Vuxna som har frågor eller känner oro kan kontakta stödlinjen för vuxna om barn.
3. ECPAT - En hotline (rapporteringsfunktion) tar emot tips på alla former av misstänkta sexuella övergrepp och exploatering av barn. ECPAT granskar tipsen och skickar vidare till Polisen och samarbetspartners i andra länder. I ECPATs webbaserade hotline kan allmänheten tipsa om till exempel dokumenterade sexuella övergrepp på barn, grooming, sexuella övergrepp på barn i samband med turism eller resa samt människohandel med barn för sexuella syften.
Safer Internet Centre Sverige medfinansieras av Europeiska unionen och Vinnova.
Effektivare informationsutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna inom EU - Regeringen.se
Effektivare informationsutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna inom EU
Publicerad 21 maj 2024
Justitiedepartementet har remitterat en promemoria med förslag på hur svensk rätt ska anpassas till ett nytt EU-direktiv om informationsutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna inom EU. Förslagen kommer att stärka det internationella brottsbekämpande samarbetet och förbättra möjligheterna att förebygga, upptäcka och utreda brott.
– När brottsligheten är gränsöverskridande måste även brottsbekämpningen vara det. Under det svenska EU-ordförandeskapet var kampen mot den organiserade brottsligheten en huvudprioritering, och det handlade inte minst om brottsbekämpningens tillgång till information. Förslagen i promemorian kommer att stärka det internationella brottsbekämpande samarbetet och effektivisera den svenska brottsbekämpningen, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Det gränsöverskridande samarbetet mellan de brottsbekämpande myndigheterna inom EU har förbättrats under de senaste åren, men det finns fortfarande vissa praktiska och rättsliga hinder. För att säkerställa att brottsbekämpande myndigheter kan förebygga, upptäcka och utreda brott mer effektivt antogs under 2023 ett nytt direktiv om informationsutbyte. Direktivet möjliggör för brottsbekämpande myndigheter inom EU att dela relevant information med varandra på ett mer effektivt sätt.
Informationsutbytet ska enligt direktivet ske mellan nationella kontaktpunkter eller behöriga brottsbekämpande myndigheter. Därför föreslås i promemorian att Polismyndigheten pekas ut som nationell kontaktpunkt för Sveriges räkning. Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket pekas ut som behöriga brottsbekämpande myndigheter att delta i informationsutbytet. Ett antal bestämmelser föreslås i syfte att reglera hur informationsutbytet mellan kontaktpunkter och myndigheter i de olika medlemsstaterna närmare ska gå till.
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 12 december 2024, samtidigt som direktivet ska börja tillämpas.
Genvägar
https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/KMBPr6/tuva-novotny-utsatt-for-stalkers-har-skyddad-adress
Tuva Novotny utsatt för stalkers – har haft skyddat boende
Tuva Novotny är utsatt för stalking.
Den svenska stjärnan har vid flera tillfällen tvingats ha skyddad adress.
Dokument inifrån: Stalker | SVT Play
1:
https://www.svtplay.se/video/8opYrEQ/dokument-inifran-stalker/1-ett-okant-nummer?info=visa
2:
https://www.svtplay.se/video/KB3B2BQ/dokument-inifran-stalker/2-ingenstans-att-fly?info=visa
3.
https://www.svtplay.se/video/jmoNxNN/dokument-inifran-stalker/3-bitarna-faller-pa-plats?info=visa
https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/KMBPr6/tuva-novotny-utsatt-for-stalkers-har-skyddad-adress
Tuva Novotny utsatt för stalkers – har haft skyddat boende
”Människor som kanske inte mår så bra”
Tuva Novotny är utsatt för stalking.
Den svenska stjärnan har vid flera tillfällen tvingats ha skyddad adress.
– Min privatperson önskar jag hålla helt privat, för det behöver jag av många orsaker, bland annat av säkerhetsskäl, säger hon i P4 Extra.
Tuva Novotny, 44, pratar i stort sett aldrig om sitt privatliv.
I en intervju med P4 Extra berättar skådespelaren att det delvis beror på att hon upprepade gånger haft stora problem med stalkers.
– Det är nånting som jag brottas en del med. I mitt jobb, i min bransch, har man ibland stalkers. Människor som kanske inte mår så bra som kontaktar en på olika, obehagliga sätt, säger hon.
”Blivit mycket svårare”
Problemen har dykt upp flera gånger. Det har gått så långt att Novotny haft skyddad adress och skyddat namn i Danmark där hon bor. Nu planerar hon en flytt till Sverige och försöker få hjälp med samma sak här – men har stött på patrull.
– Det var lite intressant nyligen, för då sökte jag om det. Det har tydligen blivit mycket svårare att få det i Sverige i dag, säger hon.
https://www.seher.no/kjendis/lever-i-frykt-for-syk-stalker/64538499
https://p3.no/stalker-kan-jeg-komme-meg-unna/
FORFULGT: En mann skal ha fulgt etter «Synne» i fem år.
Én av åtte kvinner blir stalket
Allerede et par timer etter møtet på kafeen begynner mannen å ringe og sende meldinger. Han vil møte henne igjen. Han vil at de skal spise middag sammen. Han synes hun er vakker. Hun trenger ikke tenke på at han er eldre. Han forteller at han også skal flytte til Oslo, akkurat som Synne skal.
Og han spør om hun er singel.
– Det svarte jeg ja på, i et svakt øyeblikk. Man skjønner jo ikke konsekvensene, sier Synne.
En norsk undersøkelse har vist at én av åtte norske kvinner vil oppleve å bli stalket i løpet av livet.
Svein Øverland er spesialist i klinisk psykologi og ekspert på stalking. Han forteller at faktisk stalking ikke må forveksles med at man søker opp eksen på sosiale medier. Og det er fortsatt uenighet både innenfor jussen og innenfor vitenskapen om hva stalking er, men i straffeloven har man noe som heter personforfølgelse.
– Personforfølgelse kan man lettere definere, for det er jo et brudd på straffeloven. Og da er det gjentatte, uønskede forsøk på kontakt som gjelder, forklarer Øverland.
Personforfølgelse innebærer at en person blir besatt av en annen. I lovverket beskrives det som den som gjentatte ganger truer, følger etter, iakttar, kontakter eller gjennom andre handlinger forfølger en annen på en måte som fremkaller frykt eller engstelse.
I loven sies det også at det skal gi en person grunn til å føle frykt. Det betyr at det bare telles som personforfølgelse hvis offeret har grunn til å være redd.
Det viktige begrepet er uønsket kontakt. Og det må skje flere ganger, og helst over en lengre periode.
– Når det gjelder det vitenskapelige, så er ikke stalking en sykdom. Det er et fenomen. De fleste er enige om at det skal være flere, i praksis sju, åtte, ni henvendelser, etter offeret har gitt tydelig beskjed om at de ikke vil bli kontakta. Og det må foregå på en sånn måte at det varer i minst et halvt år, og at livet til offeret blir skada, sier Øverland.
– I utgangspunktet skal det ganske mye til.
Den typiske stalkeren er en eks
Øverland forteller at den typiske stalkeren er en ekskjæreste, eller en person du har hatt et seksuelt forhold til. Og det er som regel en mann. Men det finnes ulike typer stalkere, sier han. En tilfeldig stalker, slik som mannen som følger etter Synne, er den aller sjeldneste.
– Du har jo også folk som stalker arbeidsgiveren sin. Etter de har mista jobben, så vil de ødelegge for selskapet de jobba for. Eller du har folk som har havna i en tvist med naboen over en garasje de ville bygge, og nå vil de gjøre livet deres til et helvete. Men det vi ser oftest hos politi og rettsvesen, er en eks. Men at du, som en vanlig person uten en offentlig rolle, plutselig får en stalker? Det er ganske uvanlig, sier han.
Nøkkelordet er, som nevnt, uønsket kontakt. Kontakten trenger likevel ikke være fysisk oppsøkende for likevel å være stalking, forklarer Øverland.
Slik kontakt kan også være meldinger eller telefonsamtaler, eller andre handlinger som oppleves som ubehagelige for offeret.
– Det kan være identitetstyveri, for eksempel. Facebook og andre sosiale medier er perfekt for det, at du utgir deg for å være offeret eller en venn av offeret. Så bruker du det til å skaffe informasjon du kan bruke til å presse offeret ditt, sier han.
Andre lever seg helt inn i offeret sitt og tar på seg deres identitet. De kan også publisere ting for å skjemme ut offeret. Noen stalkere oppsøker også boligen til offeret mens de er borte. De kan flytte på en kost på trappa eller gjøre andre ting for å utøve makt over offeret.
– La oss si at du pleide å gi kjæresten din en rød rose da dere fortsatt var sammen. Og så går du inn i huset deres mens de er borte og legger en rød rose på senga. Det er også uønsket kontakt, forklarer Øverland.
– Det er ganske creepy. Det er jo hyggelig å få en rose, men ikke i den settingen der.
RÅD TIL DEG SOM ER UTSATT FOR STALKING
- IKKE SVAR:
- Si ifra klart og tydelig om at du ikke ønsker kontakt med stalkeren én gang. Etterpå bør du ikke svare på noen henvendelser. All form for kontakt, uansett innhold, vil være en oppmuntring for stalkingen.
- FORBERED DEG MENTALT:
- Du må planlegge for at dette vil bli psykisk krevende, og at det vil ta lang tid. Øverland sier at du skal løpe et maraton som du ikke vet når tar slutt.
- ENDRE RUTINENE DINE:
- Gå nye veier til jobb. Ikke ta den samme bussen hver dag, og bytt på tidspunktene du gjør hverdagsrutinene dine på. Skaff deg nytt bankkort, ID-kort eller andre dokumenter som stalkeren kan ha hatt tilgang til. Bytt telefonnummer og reserver deg fra telefonkatalogen.
- DOKUMENTER ALT:
- Ta vare på alle bevis som kan dokumentere stalkingen. Ta bilde av alt, selv små ting som at noe flytter på seg mens du ikke er hjemme. Loggfør alle hendelser der du føler deg forfulgt med dato og klokkeslett.
- INFORMER OG SØK STØTTE HOS VENNER OG FAMILIE:
- Fortell venner, familie, kolleger og sjefen din om stalkingen. Sørg for at de heller ikke responderer på henvendelser fra stalkeren din. Søk støtte hos dem – du skal ikke trenge å stå i dette alene. Pass på så du ikke isolerer deg.
- BE OM BESØKSFORBUD:
- Du kan snakke med politiet selv om du ikke vil anmelde. Du kan også be politiet om besøksforbud mot personen. Dette skal være et lavterskeltilbud. Du bør anmelde alle brudd på besøksforbud, selv om de blir henlagt.
Kilde: Psykologspesialist Svein Øverland og Kripos
De færreste ender i retten
Den såkalte stalkingparagrafen kom på plass i straffeloven i 2016. Det tar tid før rettsapparatet blir kjent med hvordan man tolker en ny lov.
Svein Øverland sier at problemet i Norge er at man har hatt veldig få saker som gjelder stalking oppe for retten. Det gjør at man ikke har noen særlig rettspraksis på området. Det vil si at rettssystemet ikke har tegnet opp grensene for hva som er stalking og ikke.
Hull i lovverket
Lovverket nå har noen hull. Det gjør at handlinger som kan oppleves som ubehagelige for offeret, likevel ikke er ulovlige.
I 2019 frikjente Høyesterett en mann som hadde kikket inn gjennom vinduene til flere unge kvinner i Trondheim. Mannen ble opprinnelig dømt for kikkingen, men Høyesterett opphevet dommen.
Grunnen er at dagens straffelov kun kan forby stalking hvis gjerningsmannen bevisst vil at fornærmede skal oppfatte det slik at hun eller han blir overvåket.
Det var politiet som spanet på mannen. Da oppdaget de at han hadde kikket inn gjennom vinduene til unge kvinner som bodde i studentbolig. Mannen hadde også filmet en kvinne som bare var iført truse. For dette tilfellet ble han dømt for seksuelt krenkende atferd.
Han ble derimot ikke dømt for å ha filmet og fotografert fullt påkledde kvinner.
Loven sier jo at stalkingen skal være «egnet til å fremkalle frykt». Om offeret ikke vet om stalkingen, og dermed ikke er redd, kan gjerningspersonen heller ikke straffes.
Per nå er det derfor lovlig å stalke noen så lenge de ikke vet om det.
Vil ikke si når ny lov er på plass
Justisminister Emilie Enger Mehl sier at de er klar over manglene i lovverket, og at det jobbes med å tette dem.
– Det er et arbeid som har vært ute på høring, og som vi nå følger opp i departementet. Vi har en del andre store prosjekter i Justisdepartementet nå som vi må se dette i sammenheng med. For eksempel har vi gått gjennom hele kapittelet om seksuallovbrudd og jobbet med å legge frem endringer i straffeloven på det området. Derfor tar det noe tid å komme tilbake med et konkret endringsforslag, sier hun.
Mehl vil ikke svare på når en ny stalkinglov vil være klar.
– Det er også viktig å si tydelig at stalking ikke er helt lovløst, selv om det er et hull i det lovverket vi har nå. Det er viktig at folk som er utsatt for det, anmelder ting de opplever til politiet.
Justisministeren sier at det også er mulig å få hjelp fra støttesenteret for kriminalitetsutsatte for å få råd og veiledning. Om det er barn involvert, så kan man få hjelp fra familievernkontoret.
– Men det er jo ingen tvil om at alle saker som dreier seg om vold, forfølgelse og overgrep er krevende og forferdelig for de som står i det, sier Mehl.
"600 000 svenskar drabbade av stalking – ”Vem som helst kan drabbas”
● Mängder av sms eller obehagliga meddelanden i sociala medier.
● Påringningar på dörren mitt i natten eller ”sammanträffanden” som gör att en person hela tiden dyker upp där du befinner dig.
Stalking kan ske på olika sätt men gemensamt är att det skapar obehag och rädsla för den som drabbas – och är dessutom något som drabbar en stor mängd svenskar varje år.
– Vem som helst kan bli utsatt för stalking. Vem som helst kan också bli stalkare, säger Laura Richards, kriminolog och stalkingexpert i dokumentären “Take a Chance”.
▲
https://kampanj.expressen.se/amazonprimevideo/uncategorized/600-000-svenskar-drabbade-av-stalking-vem-som-helst-kan-drabbas/
Stalking är ett brott som kan drabba vem som helst, inte bara kända personer.
Och stalkare är extremt farliga, menar experten Zoe Dronfield som själv var nära att mista livet på grund av en stalker.
– Vi ser idag att stalking och tvångsmässigt beteende ofta verkar i en odefinierad gråzon fram till att en gräns i lagens ögon överskrids.
Så ska du göra om du är drabbad av stalking
- I början är det viktigt att vara tydlig med att du inte önskar kontakt med gärningspersonen. Undvik därefter all kontakt eftersom även avvisanden kan leda till motsatt önskad effekt.
- Det kan underlätta utredningen om du själv har möjlighet att dokumentera hot genom att till exempel fotografera, spela in telefonsamtal, skriva upp tidpunkter du har blivit förföljd, när och på vilket sätt du har blivit trakasserad och så vidare.
- Spara allt som skulle kunna användas för framtida bevisföring, såsom e-post, sms, samtalslistor i telefonen och alla former av meddelanden.
- Berätta för personer i din närhet att du känner dig utsatt.
- Du har möjlighet att ansöka om kontaktförbud hos polisen.
Källa: Polisen.
▲
https://kampanj.expressen.se/amazonprimevideo/uncategorized/experten-stalkare-ar-extremt-farliga/
Av Svenn Dybvik - 16 april 2022 00:00
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/eu-rattsakter
EU-rättsakter
Inom EU pågår ett arbete med att stärka den digitala inre marknaden. Här finns kortfattad information om några nya eller föreslagna EU-rättsakter som är kopplade till den förvaltningsgemensamma digitaliseringen.
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/eu-rattsakter/ai-forordningen
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/eu-rattsakter/eidas2-forordningen
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/eu-rattsakter/dataforvaltningsforordningen
EU har under de senaste åren stärkt sitt fokus på den digitala inre marknaden. Med nya strategier, lagförslag och policyprogram siktar EU på att positionera sig som en global ledare inom digitaliseringen. Detta samtidigt som man beaktar cybersäkerhet, databehandling och individens integritet.
EU:s digitaliseringsstrategier
2020 lanserades EU-kommissionens vision "Europa redo för den digitala tidsåldern". Med en den europeiska datastrategin fastslår kommissionen sin ambition att stärka den europeiska datasektorn, ge människor och företag större kontroll över sina data samtidigt som man utvidgar tillgången till data för olika användningsområden. Utöver att betona vikten av data, tar dessa strategier upp frågor kring cybersäkerhet, databehandlingskapacitet och skydd av individens integritet. EU:s deklaration om digitala rättigheter och principer syftar till att styra EU:s digitala agenda utifrån EU:s konstitutionella värderingar och grundläggande rättigheter.
EU-lagförslag
För att omsätta denna vision i praktiken har ett flertal EU-lagförslag introducerats. Dessa inkluderar
- dataförvaltningsförordningen (Data Governance Act)
- dataförordningen (Data Act)
- AI-förordningen (AI Act)
- förordningen om ett interoperabelt Europa (Interoperable Europe Act)
- förordningen om ett europeiskt hälsodataområde (European Health Data Space)
- revision av eIDAS-förordningen
- direktivet om en hög gemensam cybersäkerhetsnivå (NIS2)
- direktiv för moms i den digitala tidsåldern.
Flera av dessa lagförslag är fortfarande under behandling i EU:s beslutsprocess och är alltså inte tillämpbara i Sverige ännu.
Medlemsländerna i EU har också antagit Policyprogrammet för det digitala decenniet. Programmet skapar en europeisk målstyrning för digitaliseringen som bygger på den europeiska digitala kompassen.
En digital framtid för Europa – Europeiska rådetLänk till annan webbplats.
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data
Öppna och delade data
Data och information är en viktig resurs med möjlighet att bidra till en rad olika positiva värden för samhället. Digg arbetar för att främja tillgängliggörande och vidareutnyttjande av data från den offentliga förvaltningen. Här hittar du information om vilka nyttor som en ökad tillgång till data kan leda till, samt länkar till mer fördjupade stöd och vägledningar.
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data/offentliga-aktorer
Den offentliga sektorn i samlar in, framställer, reproducerar och sprider en mängd information inom många verksamhetsområden som social, politisk, ekonomisk, rättslig, geografisk information, miljöinformation, meteorologisk information, seismisk information, turistinformation, affärsinformation och patent- och utbildningsrelaterad information. Information som framställs av offentliga aktörer utgör en omfattande, diversifierad och värdefull resurs som kan gynna hela samhället. Genom att den informationen, som inbegriper även dynamiska data, tillhandahålls i användbara och elektroniska format kan fler hitta nya sätt att använda den. Här beskriver vi några områden där öppna och delade data kan skapa nytta i samhället.
Sveriges dataportal
Sök och utforska data på Sveriges dataportal, www.dataportal.se.Länk till annan webbplats.
Ekonomiskt värde av data som öppen resurs
Det finns många beräkningar på det ekonomiska värdet av öppna data. I
Lantmäteriets beräkningLänk till annan webbplats. av några av de nyttor som vissa av det särskilt värdefulla som EU pekar ut i öppna data-direktivet beräknas värdet för Sverige vara 10-21 miljarder kronor varje år. EU beräknar värdet på öppna dataLänk till annan webbplats. idag till 184 miljarder € och beräknar att det är mellan 199.51 och 334.21 miljarder € 2025.
Nya innovativa tjänster och produkter
En ökad tillgång på data i maskinläsbar form och till nya API:er har lett till många nya digitala tjänster, såväl mobila applikationer och webbtjänster, i en rad olika områden. Den öppna tillgången ökar också möjligheterna till att samskapa tjänster och produkter vilket ytterligare driver innovation och värdeskapande.
Ett datadrivet kunskapssamhälle
Tillgång till mer data och information skapar nya möjligheter för kunskapsinhämtning på en rad olika sätt. Förutom att enkelt kunna hitta information som skapar ny kunskap om samhället och offentliga verksamheter möjliggörs också nya förmågor inom t.ex dataanalys, datavisualisering, datahantering, källkritik, men också förmågan att samverka och samskapa innovativt.
En effektivare och mer innovativ offentlig förvaltning
Att data blir öppet och mer strukturerad skapar nya möjligheter till effektiviseringar inom offentlig förvaltning, t.ex möjliggörs nya former av samverkan och innovativ utveckling mellan offentliga förvaltningar, samt att tillgången till mer information kan utveckla formerna för medborgardialoger. Att öppna upp data och gränssnitt ger möjligheter för verksamheten att skapa nya sätt att möta kunden och att leverera välfärd.
Framväxten av datajournalistik
Inom media och journalistik ökar möjligheten att göra undersökningar och genomlysningar genom mer avancerad dataanalys och visualiseringsverktyg. Exempel på datajournalistik har setts inom t.ex analyser av valresultat, genomlysning av lokal frågor, men också för att t.ex analysera trafikutvecklingen i en region, spåra klimatförändringar eller för att göra mer kulturhistoriska analyser.
Forskning med nya möjligheter
En ökad tillgång till data från fler aktörer och regioner/länder ger bättre förutsättningar för forskning, inom en rad olika områden/sektorer, t.ex inom klimatområdet, energisektorn, historia eller statsvetenskap. Eftersom övergången till öppna data också skapar möjligheter för mer standardiserat upplägg på liknande informationsmängder ökar också effektiviteten i forskning som tex använder data från olika regioner eller från olika aktörer.
En resurs för AI-utveckling
När information blir allt mer öppet tillgängligt, speciellt stora informationsmängder eller informationsmängder som följer en särskild specifikation, möjliggörs utvecklingen av nya innovativa AI-applikationer. Det skapas också nya möjligheter att använda öppna data för träning av AI samt som en öppen resurs i utbildningssituationer.
Innehåll på sidan
Ordlista
https://www.imy.se/verksamhet/dataskydd/innovationsportalen/vagledning-om-gdpr-och-ai/
Vägledning om GDPR och AI
Artificiell intelligens, AI, är ett högaktuellt område. Inte minst sedan flera stora generativa AI-tjänster såsom ChatGPT blivit tillgängliga för den breda massan. Möjligheterna med AI är stora, men det finns även risker, bland annat för den personliga integriteten.
IMY:s vägledning om GDPR och AI syftar till att skapa förutsättningar för att förena utveckling och användning av AI med ett gott dataskydd. På så sätt vill vi främja utveckling och digitalisering som sker på ett integritetsvänligt sätt. Vägledningen kommer att byggas på med mer information löpande.
En förutsättning för integritetsvänlig och hållbar utveckling av AI är att både jurister och tekniker deltar i arbetet, vilket kräver ett fungerande tvärfunktionellt samarbete.
Vägledningen består av två delar; en teknisk och en juridisk del. Den tekniska delen är lämplig för jurister som har låg kunskap om AI. Den juridiska delen är lämplig för tekniker som har låg kunskap om GDPR. Genom att jurister och tekniker får ökad kunskap om varandras kompetensområden ökar förutsättningarna för ett fungerande samarbete, och ett framgångsrikt innovationsarbete.
Teknisk beskrivning av AI
AI omfattar flera olika typer av tekniker som kallas för maskininlärning och djupinlärning.
https://www.imy.se/link/a1bc8ed278734ba887db257308b8e00e.aspx
GDPR och AI
GDPR är tillämplig om personuppgifter behandlas i samband med att AI utvecklas eller används.
https://www.imy.se/link/96656ca83bb34a7fb229c80a4dbd8332.aspx
När en verksamhet behandlar personuppgifter är dataskyddsförordningen (GDPR) tillämplig. Det innebär att om personuppgifter behandlas i samband med att AI utvecklas eller används måste GDPR följas.
Vår vägledning om GDPR och AI kommer att byggas på med mer information löpande.
Är GDPR tillämplig?
Avgörande för om GDPR är tillämpligt att det sker en behandling, och att det rör sig om personuppgifter. Här förklarar vi närmare vad begreppen omfattar.
När det sker en behandling av personuppgifter är GDPR tillämplig. Den verksamhet som utför personuppgiftsbehandlingen, den så kallade personuppgiftsansvarige, måste därför följa kraven i dataskyddsförordningen.
GDPR kräver bland annat att:
- Det finns rättslig grund för behandlingen
- De grundläggande principerna följs
- De registrerades rättigheter iakttas
- Behandlingen har lämplig säkerhet
- En konsekvensbedömning görs
Läs mer om GDPR
Av Svenn Dybvik - 18 mars 2022 00:00
Lagar & Regelverk
Rättsligt skydd för viss typ av information
Rättsliga krav på informationssäkerhet i olika verksamheter
IT-brott och IT-relaterad brottslighet
Förordningar och föreskrifter
På de här sidorna hittar du länkar till ett urval av föreskrifter ur olika statliga myndigheters författningssamlingar samt relevanta förordningar. De föreskrifter som ingår här endast sådana som rör informationssäkethet i snäv bemärkelse.
Förordningar
Förordningar är regler som beslutas av regeringen. Förordningar är underordnade lagar och de får inte strida mot någon lag. Regeringen har dock viss egen normgivningskompetens som innebär en rätt att utfärda vissa förordningar utan riksdagens bemyndigande.
- Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
- Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap
- Säkerhetsskyddsförordningen (2018:658)
Föreskrifter
Föreskrifter är, precis som lagar och förordningar, bindande regler, det vill säga de bestämmer hur enskilda och myndigheter ska handla. Föreskrifter är detaljregler inom vissa sakområden och beslutas av myndigheter, till exempel MSB. Föreskrifter preciserar t.ex de krav som ställs i lagar och förordningar.
Utgivna av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Föreskrifter som berör statliga myndigheter
- MSBFS 2016:7 föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser
- MSBFS 2020:6 föreskrifter om informationssäkerhet för statliga myndigheter
- MSBFS 2020:7 föreskrifter om säkerhetsåtgärder i informationssystem för statliga myndigheter
- MSBFS 2020:8 föreskrifter om rapportering av it-incidenter för statliga myndigheter
Föreskrifter som berör kommuner och landsting
- MSBFS 2015:5 föreskrifter och allmänna råd om kommuners risk- och sårbarhetanalyser
- MSBFS 2015:4 föreskrifter och allmänna råd om landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Föreskrifter som berör kryptoberedskap
Föreskrifter som berör leverantörer av samhällsviktiga tjänster och vissa digitala tjänster
- MSBFS 2018:7 föreskrifter om anmälan och identifiering av leverantörer av samhällsviktiga tjänster
- MSBFS 2020:8 föreskrifter och allmänna råd om informationssäkerhet för leverantörer av samhällsviktiga tjänster
- MSBFS 2018:9 föreskrifter och allmänna råd om rapportering av incidenter för leverantörer av samhällsviktiga tjänster
- MSBFS 2018:10 föreskrifter och allmänna råd om rapportering av incidenter för leverantörer av digitala tjänster
- MSBFS 2018:11 föreskrifter och allmänna råd om frivillig rapportering av incidenter i tjänster som är viktiga för samhällets funktionalitet
Utgivna av Säkerhetspolisen
Rättsligt skydd för viss typ av information
Vissa särskilda typer av information skyddas på olika sätt genom bestämmelser i olika författningar (lag, förordning och föreskrift).
Se även sidan om Förordningar och föreskrifter.
Typer av information
Allmänna handlingar
Offentlighetsprincipen, som framgår av tryckfrihetsförordningens andra kapitel, reglerar vilken typ av information hos myndigheterna som ska betraktas som allmänna handlingar och då enligt huvudregeln vara tillgängliga, offentliga. Vissa allmänna handlingar innehåller dock känsliga uppgifter, exempelvis rörande rikets säkerhet eller den enskildes personliga förhållanden. Offentlighets- och sekretesslagen specificerar därför vilka av de allmänna handlingarna som ska beläggas med sekretess.
Tryckfrihetsförordning (1949:105)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)
Sekretessbelagd information rörande Sveriges säkerhet
Information som är sekretessbelagd med hänsyn till Sveriges säkerhet ges ett särskilt skydd genom säkerhetsskyddslagen. Säkerhetsskyddet ska bland annat förebygga att sådana uppgifter på ett obehörigt sätt röjs, ändras eller förstörs samt hindra obehöriga att få tillträde till platser där de kan få tillgång till den typen av uppgifter. Regleringen innehåller regler om vilken kontroll man får göra av personer som hanterar den här typen av information. I säkerhetsskyddsförordningen finns bland annat regler kring kryptering och behörighetskontroll.
Säkerhetsskyddsförordning (2021:955)
Säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd (PMFS 2022:1)
Personuppgifter
Dataskyddsförordningen (GDPR) är till att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Dataskyddsförordningen gäller i hela EU och har också till syfte att skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter så att det fria flödet av uppgifter inom Europa inte hindras. Samma regler gäller inom hela EU.
Personuppgifter definieras som all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person i livet. Genom att i lagstiftning begränsa och styra de sätt på vilka man får hantera personuppgifter ges informationen ett särskilt skydd. Lagstiftningen innehåller även regler om vilka tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder den som hanterar personuppgifter ska vidta.
Integritetsskyddsmyndigheten är den myndighet i Sverige som genom sin stöd- och tillsynsverksamhet ska bidra till att behandlingen av personuppgifter inte leder till otillbörliga intrång i enskilda individers personliga integritet.
I samhället finns det ett behov av stöd för att kunna hantera informationssäkerhetsaspekten av de krav som finns i dataskyddsförordningen, dvs. säkerställa informationens tillgänglighet, riktighet och konfidentialitet.
Metodstöd för systematiskt informationssäkerhetsarbete på informationssäkerhet.se riktar sig till dig som arbetar med informationssäkerhet i en organisation. I detta arbete är personuppgifter en typ av information som det systematiska informationssäkerhetsarbetet ska omhänderta. Metodstödet ger därmed ett bra stöd i arbetet med att uppfylla delar av de krav som finns i dataskyddsförordningen.
Svensk version av dataskyddsförordningen
Integritetsskyddsmyndighetens webbsida om dataskyddsförordningen
Företagshemligheter
Lagen om skydd av företagshemligheter är ytterligare ett exempel på reglering som ger en viss typ av information ett särskilt skydd. I det här fallet gäller det information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende.
Uppgifter som företag väljer att skydda genom särskilda tekniska åtgärder får även ett rättsligt skydd genom att det blir brottsligt att olovligen skaffa sig tillgång till företagshemligheten. Den som gör sig skyldig till företagsspioneri kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt kan straffet bli fängelse upp till 6 år.
Lag (1990:409) om skydd av företagshemligheter
Information som ska arkiveras
En viktig uppgift med många kopplingar till informationssäkerhet är att över tid säkra riktigheten hos och skapa tillgänglighet till allmänna handlingar. Arkivering ställer särskilda krav, särskilt när det gäller elektronisk information. Riksarkivet utfärdar föreskrifter på området.
Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om elektroniska handlingar, RA-FS 2009:1
Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av säkerhetshandlingar, RA-FS 2021:3
Rättsliga krav på informationssäkerhet i olika verksamheter
Samhällsviktiga tjänster och NIS-regleringen
EU:s NIS-direktiv ställer krav på säkerhet i nätverk och informationssystem. Reglerna omfattar leverantörer av samhällsviktiga tjänster och vissa digitala tjänster. Direktivet införlivas i den svenska rättsordningen genom lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SFS 2018:1174) och regeringen har beslutat om en förordning (2018:1175) kopplat till den nya lagen. Lagen och förordningen träder i kraft 1 augusti 2018.
MSB:s föreskrifter och annat informationsmaterial finns på msb.se/nis.
Statliga myndigheter
Informationssäkerhet i verksamheter byggs i stor utsträckning upp genom systematiskt arbete som involverar ledningen, grundas på risk- och sårbarhetsanalyser och rätt vidtagna åtgärder. Krav på att statliga myndigheter ska se till att informationshanteringen uppfyller krav på säkerhet finns i förordning (2015:1052) om krisberedskap och höjd beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver dessutom att myndigheterna dels ska rapportera it-incidenter och dels ska införa ett ledningssystem för informationssäkerhet. I det arbetet ska standarderna SS-EN ISO/IEC 27001:2017 och SS-EN ISO/IEC 27002:2017 beaktas.
MSBFS 2020:6 föreskrifter om informationssäkerhet för statliga myndigheter;
MSBFS 2020:7 föreskrifter om säkerhetsåtgärder i informationssystem för statliga myndigheter
MSBFS 2020:8 föreskrifter om rapportering av it-incidenter för statliga myndigheter
Samlad information om dessa föreskrifter finns på msb.se.
Elektronisk kommunikation
Lagen om elektronisk kommunikation reglerar hur information ska hanteras i elektroniska medier och vänder sig främst till telekommunikationsoperatörer. Den som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster ska se till att verksamheten uppfyller rimliga krav på god funktion och teknisk säkerhet. Detta bland annat för att säkerställa att de elektroniska kommunikationerna fungerar.
Det är även viktigt att skydda uppgifterna som hanteras i de elektroniska näten. Enligt lagen ska den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst även vidta lämpliga åtgärder för att skydda behandlade uppgifter. Vilka åtgärder som vidtas är beroende på risken för integritetsintrång, tillgänglig teknik och kostnaderna.
Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation
Hälso- och sjukvård
Inom hälso- och sjukvården hanteras stora mängder ur integritetssynpunkt känslig information. Det är av stor vikt att informationshanteringen inom hälso- och sjukvården är organiserad så att den tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet och kostnadseffektivitet. Att säkerställa respekt för patienters och övriga registrerades integritet är prioriterat liksom arbetet med att säkerställa att inga obehöriga får tillgång till dokumenterade personuppgifter.
Patientdatalag (2008:355)
Patientdataförordning (2008:360)
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40)
IT-brott och IT-relaterad brottslighet
Brottsbalken
Rättslig reglering bidrar till informationssäkerhet genom att ställa krav på att vidta åtgärder men även genom att kriminalisera vissa handlingar. Många brott, som bedrägeri, begås idag ofta med hjälp av informationsteknik. Ett brott med uttrycklig koppling till IT är dataintrång.
Dataintrång
Enligt brottsbalken 4 kap 9c§ är det förbjudet olovligen bereda sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling eller olovligen ändra, utplåna, blockera eller i register föra in en sådan uppgift. Det är heller inte tillåtet att olovligen allvarligt störa eller hindra användningen av en sådan uppgift. Den som bryter mot detta kan dömas för dataintrång till böter eller fängelse i högst två år.
Grovt dataintrång
Ett nytt brott, grovt dataintrång, infördes i brottsbalken 2014. Enligt brottsbalken 4 kap 9c§ 2st. ska ett dataintrång bedömas som grovt om det har orsakat allvarlig skada eller avsett ett stort antal uppgifter eller annars varit särskilt farlig. Straffet för grovt dataintrång är fängelse i lägst sex månader och max sex år.
Årsrapporten för 2023 publicerad
2023 var ett år av ökande osäkerhet kring hur de omvärldshot, som fortsatte att växa, skulle utveckla sig. Behoven av goda underrättelser är i sådana tider höga, för att uppdragsgivarna ska kunna dimensionera, prioritera och agera.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/totalforsvar/
Totalförsvar
Sveriges totalförsvar berör hela samhället. Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Det består av två delar: det militära försvaret och det civila försvaret.
”Uppbyggnaden av totalförsvaret är en angelägenhet för hela samhället”
Den 20 februari samlade Försvarsdepartementet representanter från garnisonskommuner och civilområdesansvariga länsstyrelser för dialog om utvecklingen av totalförsvaret. Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) deltog också för att informera om sitt arbete.
Inriktning för totalförsvaret
Riksdagen beslutar om den övergripande inriktningen för totalförsvaret. Det har historiskt skett ungefär vart femte år. Den nuvarande utvecklingen av totalförsvaret bygger på propositionen Totalförsvaret 2021–2025 som antogs av riksdagen 2020.
Försvarsberedningen är ett forum för konsultationer mellan regeringen och samtliga politiska partier i riksdagen. Försvarsberedningen förbereder underlag till regeringen inför nästa försvarsproposition.
Aktuellt säkerhetsläge
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 innebär att Sverige nu befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Regeringen och Försvarsmakten informerar om det aktuella säkerhetsläget när det gäller försvarsfrågor.
Vid kriser och höjd beredskap
Vid olyckor, allvarliga händelser och störningar i viktiga samhällsfunktioner såväl som vid höjd beredskap sprids viktigt meddelande till allmänheten (VMA) via till exempel radio och TV. I vissa fall kan även SMS och utomhusvarningssystemet användas.
https://www.informationssakerhet.se/stod--vagledning/
Stöd & Vägledning
Lagar & Regelverk
Lagar, förordningar och föreskrifter är exempel på rättsliga regelverk som styr samhällets informationssäkerhet
Lagar och andra författningar är ett av samhällets starkaste styrmedel och fyller en viktig roll för att bygga upp informationssäkerhet både nationellt och internationellt. I vissa fall handlar det om att specificera ett särskilt skydd för viss typ av information medan i andra påbjuds ett sätt att arbeta med informationssäkerhet på mer generell nivå.
På de här sidorna finner du kortare redogörelser för ett antal centrala lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter och allmänna råd som är centrala ur ett informationssäkerhetsperspektiv. Vi har valta att dela in författningarna i tre kategorier:
- Rättsligt skydd för viss typ av information,
- Rättsliga krav på informationssäkerhet i olika verksamheter
- IT-brott och IT-relaterad brottslighet
Standarder för informationssäkerhet spelar också en viktigt roll för samhällets informationssäkerhet. De kan fungera som verktyg vid exempelvis upphandling eller för att kvalitetsäkra och effektivisera sin verksamhet.
Lagar & Regelverk
Rättsligt skydd för viss typ av information
Vissa särskilda typer av information skyddas på olika sätt genom bestämmelser i olika författningar (lag, förordning och föreskrift).
Se även sidan om Förordningar och föreskrifter.
Typer av information
Allmänna handlingar
Offentlighetsprincipen, som framgår av tryckfrihetsförordningens andra kapitel, reglerar vilken typ av information hos myndigheterna som ska betraktas som allmänna handlingar och då enligt huvudregeln vara tillgängliga, offentliga. Vissa allmänna handlingar innehåller dock känsliga uppgifter, exempelvis rörande rikets säkerhet eller den enskildes personliga förhållanden. Offentlighets- och sekretesslagen specificerar därför vilka av de allmänna handlingarna som ska beläggas med sekretess.
Tryckfrihetsförordning (1949:105)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)
Sekretessbelagd information rörande Sveriges säkerhet
Information som är sekretessbelagd med hänsyn till Sveriges säkerhet ges ett särskilt skydd genom säkerhetsskyddslagen. Säkerhetsskyddet ska bland annat förebygga att sådana uppgifter på ett obehörigt sätt röjs, ändras eller förstörs samt hindra obehöriga att få tillträde till platser där de kan få tillgång till den typen av uppgifter. Regleringen innehåller regler om vilken kontroll man får göra av personer som hanterar den här typen av information. I säkerhetsskyddsförordningen finns bland annat regler kring kryptering och behörighetskontroll.
Säkerhetsskyddsförordning (2021:955)
Säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd (PMFS 2022:1)
Personuppgifter
Dataskyddsförordningen (GDPR) är till att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Dataskyddsförordningen gäller i hela EU och har också till syfte att skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter så att det fria flödet av uppgifter inom Europa inte hindras. Samma regler gäller inom hela EU.
Personuppgifter definieras som all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person i livet. Genom att i lagstiftning begränsa och styra de sätt på vilka man får hantera personuppgifter ges informationen ett särskilt skydd. Lagstiftningen innehåller även regler om vilka tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder den som hanterar personuppgifter ska vidta.
Integritetsskyddsmyndigheten är den myndighet i Sverige som genom sin stöd- och tillsynsverksamhet ska bidra till att behandlingen av personuppgifter inte leder till otillbörliga intrång i enskilda individers personliga integritet.
I samhället finns det ett behov av stöd för att kunna hantera informationssäkerhetsaspekten av de krav som finns i dataskyddsförordningen, dvs. säkerställa informationens tillgänglighet, riktighet och konfidentialitet.
Metodstöd för systematiskt informationssäkerhetsarbete på informationssäkerhet.se riktar sig till dig som arbetar med informationssäkerhet i en organisation. I detta arbete är personuppgifter en typ av information som det systematiska informationssäkerhetsarbetet ska omhänderta. Metodstödet ger därmed ett bra stöd i arbetet med att uppfylla delar av de krav som finns i dataskyddsförordningen.
Svensk version av dataskyddsförordningen
Integritetsskyddsmyndighetens webbsida om dataskyddsförordningen
Företagshemligheter
Lagen om skydd av företagshemligheter är ytterligare ett exempel på reglering som ger en viss typ av information ett särskilt skydd. I det här fallet gäller det information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende.
Uppgifter som företag väljer att skydda genom särskilda tekniska åtgärder får även ett rättsligt skydd genom att det blir brottsligt att olovligen skaffa sig tillgång till företagshemligheten. Den som gör sig skyldig till företagsspioneri kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt kan straffet bli fängelse upp till 6 år.
Lag (1990:409) om skydd av företagshemligheter
Information som ska arkiveras
En viktig uppgift med många kopplingar till informationssäkerhet är att över tid säkra riktigheten hos och skapa tillgänglighet till allmänna handlingar. Arkivering ställer särskilda krav, särskilt när det gäller elektronisk information. Riksarkivet utfärdar föreskrifter på området.
Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om elektroniska handlingar, RA-FS 2009:1
Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av säkerhetshandlingar, RA-FS 2021:3
Av Svenn Dybvik - 16 februari 2022 00:00
https://www.digg.se/ledning-och-samordning/europeisk-digital-identitet
Europeisk digital identitet
Med den europeiska digitala identiteten får medborgare i EU-länder tillgång till tjänster online utan att behöva dela med sig av personuppgifter i onödan. De kan till exempel öppna ett bankkonto eller hyra en lägenhet i sitt hemland eller ett annat europeiskt land. Fördelen är att ha full kontroll över de data som delas. Målet är att medlemsländerna ska kunna erbjuda sina medborgare en digital identitetslösning inom de kommande åren.
Vad innebär en europeisk digital identitet?
Kort sagt innebär förslaget att alla EU-länder ska kunna erbjuda medborgare och företag digitala plånböcker som kan kopplas till deras nationella digitala identitet som till exempel körkort, utbildningsbevis och bankkonton.
De kommer att kunna styrka sin identitet och dela med sig av elektroniska handlingar med sina identitetsplånböcker som de har laddat ner på exempelvis sina mobiltelefoner. Identitetsplånböckerna kan tillhandahållas av offentliga myndigheter eller privata aktörer, om dessa godkänns av ett EU-land.
Identitetsplånböcker kommer att:
- vara tillgänglig för alla
- ha en bred användning genom att ge tillgång till offentliga och privata digitala tjänster i hela unionen
- ge användarna kontroll över sina data.
På EU-kommissionens webbplats om digital identitet och identitetsplånböcker finns mer information:
EU Digital Identity Wallet (europa.eu)Länk till annan webbplats.
Vad händer nu?
Förordningen om digital identitet möjliggör att fler tjänster kan nås digitalt, inklusive över gränserna.
Medlemmar från eIDAS Expert Group, utsedda av medlemsstaterna, arbetar för att ta fram en teknisk verktygslåda bestående av arkitektur och referensramverk, tekniska specifikationer och riktlinjer som behövs för att bygga EU:s digitala identitetsplånbok.
EU-kommissionen tillhandahåller en referensimplementation av plånboken, baserad på det arkitekturella ramverket.
EU:s digitala identitetsplånbok markerar nästa steg i Europas digitala transformation
https://www.digg.se/ledning-och-samordning/europeisk-digital-identitet
Storskaliga pilotprojekt används för att testa identitetsplånböcker
Fyra pilotprojekt testar EU:s digitala identitetsplånbok i en mängd olika vardagsscenarier, relevanta för européernas dagliga liv och pågår till 2025.
Piloterna bygger på specifikationerna i Architecture and Reference Framework (ARF).
Resultaten av testerna delas för att ytterligare förbättra säkerheten, interoperabiliteten och designen av identitetsplånboken.
Sverige deltar i två av piloter
Digital Credentials for Europe (DC4EU) fokuserar på utbildningsbevis och yrkeskvalifikationer samt socialförsäkringsområdet.
Digital Credentials for Europe (dc4eu.eu)Länk till annan webbplats.
EU Digital Identity Wallet Consortium (EWC) som fokuserar på digitala organisationsplånböcker, resor och initiering av betalningar.
EU Digital Identity Wallet Consortium (eudiwalletconsortium.org)Länk till annan webbplats.
Dokument och länkar
- EU Digital Identity Wallet Consortium (eudiwalletconsortium.org)Länk till annan webbplats.
- Digital Credentials for Europe (dc4eu.eu)Länk till annan webbplats.
- EU Digital Identity Wallet (europa.eu)Länk till annan webbplats.
https://www.digg.se/digitala-tjanster/sveriges-dataportal
Sveriges dataportal
Sveriges dataportal samordnar och tillgängliggör datamängder som tillhandahålls av offentliga och privata organisationer.
Besök Dataportalen
Sök och utforska data på Sveriges dataportal, www.dataportal.se.
Sveriges dataportal för ökad innovationskraft
Dataportalen är till för er som har data, för er som redan använder och utvecklar kring data,
såväl som för er som precis har börjat fundera på hur den samlade kraften i vår data kan förflytta samhället framåt.
https://www.dataportal.se/om-oss#sa_har_fungerar_sveriges_dataportal
https://www.dataportal.se/om-oss#hur_kan_du_bidra_till_sveriges_dataportal?
https://www.dataportal.se/om-oss#oppen_kallkod_for_okad_transparens_och_innovation
https://www.dataportal.se/om-oss#kontakta_oss
https://www.dataportal.se/om-oss#vanliga_fragor_och_svar
Stöd och verktyg
Här kan du som dataproducent eller dataanvändare hitta olika fomer av verktyg och stöd för ditt arbete. Målet är att data ska kunna nyttjas som en strategisk resurs för samhället och att det ska vara så enkelt som möjligt att nå dit.
Verktygslåda för att dela data
Vad innebär de nya EU-reglerna om e-legitimering?
Den reviderade eIDAS-förordningen som träder i kraft under våren syftar till att stärka användarens kontroll över sina data, införa en digital identitetsplånbok och bidra till att öka spridningen av gränsöverskridande e-legitimering. I den här filmen fokuserar vi på eID-delen av eIDAS.
Filmen är särskilt intressant för personer intresserade av vad som händer på eID-området, för aktörer med register gällande fysisk eller juridisk person samt för alla som ska förlita sig på plånboken.
Mer inom området Digital identitet
Läs mer om Digital identitet
E-legitimering
Idag används e-legitimationer dagligen för att logga in i e-tjänster. 93 procent av den svenska befolkningen har en e-legitimation (2023). Digg ansvarar för den gemensamma digitala infrastrukturen inom den offentliga förvaltningen, däribland den för elektronisk identifiering.
Andra webbplatser
Av Svenn Dybvik - 18 januari 2022 00:00
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data/offentliga-aktorer
Offentliga aktörer
Data från offentliga förvaltningar är en samhällsresurs som kan skapa nya värden, ny kunskap och innovation. Här kan du läsa viktig information om vägledningar kring detta ämne och om vilka som använder öppna och delade data.
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/oppna-och-delade-data/offentliga-aktorer/vardefulla-datamangder
Användare av öppna och delade data utgör ingen homogen grupp av människor utan kan återfinnas i olika delar av samhället och kan vara drivna av olika intressen. Den öppna och digitala tillgången gör också att dataanvändare idag kan ses som gränsöverskridande i bemärkelsen att användningen är frikopplad från såväl organisatoriska som nationella eller regionala gränser. För att man ändå ska kunna skapa sig en förståelse av vilka som använder öppna och delade data, och varför, beskrivs här fyra förenklade typanvändare. Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa konkretiserade användargrupper inte fullt ut ger en bild av alla möjliga användare.
Informationsdrivna användare
Målgruppen informationsdrivna användare avser personer som har ett mer allmänt intresse av att hitta information och fakta. Denna användarkategori kan bestå av personer från hela samhället och som både kan vara driven utifrån en specialkompetens inom olika områden eller av allmänt intresse.
Exempel på roller man hittar i denna kategori är bl.a politiker, studenter, forskare, journalister, entreprenörer, kulturarvsintresserade, historiker, media i allmänhet och olika typer av intresseorganisationer.
Vanligt förekommande drivkrafter är bl.a insyn och delaktighet i offentlig verksamhet, att förstå och delta i arbetet med att adressera samhällsutmaningar, samt att få information som rör deras geografiska närområde. För att denna kategori av användare ska kunna ta till sig datamängderna och den information som de innehåller är det särskilt viktigt att informationen visualiseras, att beskrivningar och tillhörande dokumentation håller bra kvalitet och lätt att ta till sig.
Verksamhetsdrivna användare
Målgruppen verksamhetsdrivna användare avser personer som primärt ämnar att förbättra verksamheten, dess processer eller tjänster i en befintlig eller ny organisation med hjälp av data. Detta kan innebära att man själv agerar som dataanvändare, men också att man kan ta rollen som facilitator för möjliggöra datadrivna förbättringar.
Dessa kan antingen ske i den egna organisationen eller genom samverkan med andra aktörer, t.ex att förbättra befintliga processer med mer strukturerade data som möjliggör nya tekniska lösningar eller att effektivisera samarbeten genom förbättrad tillgång till gemensamma data.
Utvecklardrivna användare
Målgruppen utvecklingsdrivna användare avser primärt personer med teknisk kompetens inom data och programmering som använder öppna data för utveckling av tjänster, system eller applikationer. Dessa användare kan använda data både i egen regi via t.ex start-ups, eller vara anställda på större företag eller organisationer i olika branscher och verksamhetsområden.
För denna användarkategori är behovet av ett API och strukturerade datamängder ofta stort eftersom det gör det enklare att utveckla nya innovativa tjänster som blir hållbara över tid. Om data ska användas för AI-applikationer är det viktigt att kunna förstå omfattningen och storleken på datamängden.
Mer generellt är det viktigt att datamängderna följer etablerade standarder, både för innehåll och metadata, har gedigen dokumentation och öppna licenser, är särskilt viktigt för tjänster som bygger på data från flera olika aktörer.
Analysdrivna användare
Målgruppen analysdrivna användare avser primärt personer med kompetens inom datahantering och dataanalys som är intresserade av att t.ex ladda ner data i sin helhet för att göra analyser eller prognoser, jämföra med annan data (t.ex. från privat sektor) eller granska innehållet utifrån olika perspektiv.
Exempel på roller som kan hamna i denna kategori är bl.a journalister, utredare, dataanalytiker, forskare, eller studenter. För denna användarkategori är tillgången till komplett data i standardformat, med tillhörande dokumentation kring t.ex hur datamängden togs fram, ofta viktiga aspekter. Att kunna ställa frågor kring datamängden och kunna begära ut kompletterande information är också något som kan vara viktigt ur ett analysperspektiv.
Innehåll på sidan
AI-förordningen
Proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council laying down harmonised rules on artificial intelligence (artificial intelligence act) 2021/0106 (COD).
Syftet med en EU-gemensam lagstiftning om AI är att säkerställa att användning av AI-system på EU:s inre marknad är säkra, respekterar mänskliga rättigheter och underlättar för innovation och investering inom AI.
Vad handlar förordningen om?
AI-förordningen ska reglera användningen av AI-system med en EU-gemensam lagstiftning. Användningen av AI-system kommer att regleras med en riskbaserad modell där viss användning kan förbjudas och annat tillåtas med restriktioner och krav i form av bland annat tillsyn och registrering. Det är främst AI-system med hög risk som nu får krav på transparens, kvalitetssäkring och möjlighet till granskning. Det är bara sådana AI-lösningar som omfattas av definitionen av ”AI-system” som möste följa kraven.
Vilka påverkas av AI-förordningen?
AI-förordningen ska gälla för alla som använder AI-system, både inom privat och offentlig verksamhet. Bestämmelserna i AI-förordningen riktas i första hand mot användning av AI-system inom vissa verksamhetsområden och för vissa syften, som till exempel inom bedömningar av människors beteenden, värderingar och för övervakning.
När börjar förordningen gälla?
EU-kommissionen lämnade förslag på AI-förordningen den 21 april 2021 och därefter har Europeiska rådet och Parlamentet förhandlat under andra halvåret 2023. AI-akten är nu i sista steget av lagstiftningsarbetet och kommer sannolikt att beslutas under våren 2024. Kommissionen har föreslagit att AI-förordningen ska börja gälla 24 månader efter att den har trätt i kraft, men undantag finns för viss användning av AI-system som träder i kraft tidigare och annan senare.
Finns det några sanktioner?
Ja, det kommer att finnas administrativa sanktionsavgifter för överträdelser som fastställs genom en procentandel av årsomsättningen. Det kommer även att inrättas möjligheter för fysiska eller juridiska personer att lämna in klagomål till den nationella myndighet som får i uppdrag att utöva tillsyn över AI-förordningen.
Vilken användning av AI omfattas?
Vilken typ av AI som kommer att räknas som AI-system och omfattas av förordningen är ännu inte beslutat och definitionen av ”AI-system” ingår i förhandlingen.
Förberedelsearbete
Ett sätt att förbereda sig inför kommande lagstiftning är att inventera i sin organisation vilka typer av AI-lösningar som redan används eller som planeras eller testas. Det är bra att göra en inledande bedömning om det är frågan om automatiserde beslutsprocesser eller mer avancerade AI-system som kan omfattas av AI-förordningen.
I förordningen kommer det att ställas krav på bland annat spårbarhet för beslut och dokumentation om de AI-system som används. Det kan därför vara bra att redan nu se över denna typ av rutiner inom verksamheten. Ett bra stöd finns i den förtroendemodell som Digg med flera myndigheter har tagit fram.
Lär dig mer
https://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2023/12/09/artificial-intelligence-act-council-and-parliament-strike-a-deal-on-the-first-worldwide-rules-for-ai/
Artificial intelligence act: Council and Parliament strike a deal on the first rules for AI in the world
This press release was updated on 2 February 2024 to add the final compromise text with a view to agreement.
Following 3-day ‘marathon’ talks, the Council presidency and the European Parliament’s negotiators have reached a provisional agreement on the proposal on harmonised rules on artificial intelligence (AI), the so-called artificial intelligence act. The draft regulation aims to ensure that AI systems placed on the European market and used in the EU are safe and respect fundamental rights and EU values. This landmark proposal also aims to stimulate investment and innovation on AI in Europe.
This is a historical achievement, and a huge milestone towards the future! Today’s agreement effectively addresses a global challenge in a fast-evolving technological environment on a key area for the future of our societies and economies. And in this endeavour, we managed to keep an extremely delicate balance: boosting innovation and uptake of artificial intelligence across Europe whilst fully respecting the fundamental rights of our citizens.
Carme Artigas, Spanish secretary of state for digitalisation and artificial intelligence
The AI act is a flagship legislative initiative with the potential to foster the development and uptake of safe and trustworthy AI across the EU’s single market by both private and public actors. The main idea is to regulate AI based on the latter’s capacity to cause harm to society following a ‘risk-based’ approach: the higher the risk, the stricter the rules. As the first legislative proposal of its kind in the world, it can set a global standard for AI regulation in other jurisdictions, just as the GDPR has done, thus promoting the European approach to tech regulation in the world stage.
The main elements of the provisional agreement
Compared to the initial Commission proposal, the main new elements of the provisional agreement can be summarised as follows:
- rules on high-impact general-purpose AI models that can cause systemic risk in the future, as well as on high-risk AI systems
- a revised system of governance with some enforcement powers at EU level
- extension of the list of prohibitions but with the possibility to use remote biometric identification by law enforcement authorities in public spaces, subject to safeguards
- better protection of rights through the obligation for deployers of high-risk AI systems to conduct a fundamental rights impact assessment prior to putting an AI system into use.
In more concrete terms, the provisional agreement covers the following aspects:
Definitions and scope
To ensure that the definition of an AI system provides sufficiently clear criteria for distinguishing AI from simpler software systems, the compromise agreement aligns the definition with the approach proposed by the OECD.
The provisional agreement also clarifies that the regulation does not apply to areas outside the scope of EU law and should not, in any case, affect member states’ competences in national security or any entity entrusted with tasks in this area. Furthermore, the AI act will not apply to systems which are used exclusively for military or defence purposes. Similarly, the agreement provides that the regulation would not apply to AI systems used for the sole purpose of research and innovation, or for people using AI for non-professional reasons.
Classification of AI systems as high-risk and prohibited AI practices
The compromise agreement provides for a horizontal layer of protection, including a high-risk classification, to ensure that AI systems that are not likely to cause serious fundamental rights violations or other significant risks are not captured. AI systems presenting only limited risk would be subject to very light transparency obligations, for example disclosing that the content was AI-generated so users can make informed decisions on further use.
A wide range of high-risk AI systems would be authorised, but subject to a set of requirements and obligations to gain access to the EU market. These requirements have been clarified and adjusted by the co-legislators in such a way that they are more technically feasible and less burdensome for stakeholders to comply with, for example as regards the quality of data, or in relation to the technical documentation that should be drawn up by SMEs to demonstrate that their high-risk AI systems comply with the requirements.
Since AI systems are developed and distributed through complex value chains, the compromise agreement includes changes clarifying the allocation of responsibilities and roles of the various actors in those chains, in particular providers and users of AI systems. It also clarifies the relationship between responsibilities under the AI Act and responsibilities that already exist under other legislation, such as the relevant EU data protection or sectorial legislation.
For some uses of AI, risk is deemed unacceptable and, therefore, these systems will be banned from the EU. The provisional agreement bans, for example, cognitive behavioural manipulation, the untargeted scraping of facial images from the internet or CCTV footage, emotion recognition in the workplace and educational institutions, social scoring, biometric categorisation to infer sensitive data, such as sexual orientation or religious beliefs, and some cases of predictive policing for individuals.
Law enforcement exceptions
Considering the specificities of law enforcement authorities and the need to preserve their ability to use AI in their vital work, several changes to the Commission proposal were agreed relating to the use of AI systems for law enforcement purposes. Subject to appropriate safeguards, these changes are meant to reflect the need to respect the confidentiality of sensitive operational data in relation to their activities. For example, an emergency procedure was introduced allowing law enforcement agencies to deploy a high-risk AI tool that has not passed the conformity assessment procedure in case of urgency. However, a specific mechanism has been also introduced to ensure that fundamental rights will be sufficiently protected against any potential misuses of AI systems.
Moreover, as regards the use of real-time remote biometric identification systems in publicly accessible spaces, the provisional agreement clarifies the objectives where such use is strictly necessary for law enforcement purposes and for which law enforcement authorities should therefore be exceptionally allowed to use such systems. The compromise agreement provides for additional safeguards and limits these exceptions to cases of victims of certain crimes, prevention of genuine, present, or foreseeable threats, such as terrorist attacks, and searches for people suspected of the most serious crimes.
General purpose AI systems and foundation models
New provisions have been added to take into account situations where AI systems can be used for many different purposes (general purpose AI), and where general-purpose AI technology is subsequently integrated into another high-risk system. The provisional agreement also addresses the specific cases of general-purpose AI (GPAI) systems.
Specific rules have been also agreed for foundation models, large systems capable to competently perform a wide range of distinctive tasks, such as generating video, text, images, conversing in lateral language, computing, or generating computer code. The provisional agreement provides that foundation models must comply with specific transparency obligations before they are placed in the market. A stricter regime was introduced for ‘high impact’ foundation models. These are foundation models trained with large amount of data and with advanced complexity, capabilities, and performance well above the average, which can disseminate systemic risks along the value chain.
A new governance architecture
Following the new rules on GPAI models and the obvious need for their enforcement at EU level, an AI Office within the Commission is set up tasked to oversee these most advanced AI models, contribute to fostering standards and testing practices, and enforce the common rules in all member states. A scientific panel of independent experts will advise the AI Office about GPAI models, by contributing to the development of methodologies for evaluating the capabilities of foundation models, advising on the designation and the emergence of high impact foundation models, and monitoring possible material safety risks related to foundation models.
The AI Board, which would comprise member states’ representatives, will remain as a coordination platform and an advisory body to the Commission and will give an important role to Member States on the implementation of the regulation, including the design of codes of practice for foundation models. Finally, an advisory forum for stakeholders, such as industry representatives, SMEs, start-ups, civil society, and academia, will be set up to provide technical expertise to the AI Board.
Penalties
The fines for violations of the AI act were set as a percentage of the offending company’s global annual turnover in the previous financial year or a predetermined amount, whichever is higher. This would be €35 million or 7% for violations of the banned AI applications, €15 million or 3% for violations of the AI act’s obligations and €7,5 million or 1,5% for the supply of incorrect information. However, the provisional agreement provides for more proportionate caps on administrative fines for SMEs and start-ups in case of infringements of the provisions of the AI act.
The compromise agreement also makes clear that a natural or legal person may make a complaint to the relevant market surveillance authority concerning non-compliance with the AI act and may expect that such a complaint will be handled in line with the dedicated procedures of that authority.
Transparency and protection of fundamental rights
The provisional agreement provides for a fundamental rights impact assessment before a high-risk AI system is put in the market by its deployers. The provisional agreement also provides for increased transparency regarding the use of high-risk AI systems. Notably, some provisions of the Commission proposal have been amended to indicate that certain users of a high-risk AI system that are public entities will also be obliged to register in the EU database for high-risk AI systems. Moreover, newly added provisions put emphasis on an obligation for users of an emotion recognition system to inform natural persons when they are being exposed to such a system.
Measures in support of innovation
With a view to creating a legal framework that is more innovation-friendly and to promoting evidence-based regulatory learning, the provisions concerning measures in support of innovation have been substantially modified compared to the Commission proposal.
Notably, it has been clarified that AI regulatory sandboxes, which are supposed to establish a controlled environment for the development, testing and validation of innovative AI systems, should also allow for testing of innovative AI systems in real world conditions. Furthermore, new provisions have been added allowing testing of AI systems in real world conditions, under specific conditions and safeguards. To alleviate the administrative burden for smaller companies, the provisional agreement includes a list of actions to be undertaken to support such operators and provides for some limited and clearly specified derogations.
Entry into force
The provisional agreement provides that the AI act should apply two years after its entry into force, with some exceptions for specific provisions.
Next steps
Following today’s provisional agreement, work will continue at technical level in the coming weeks to finalise the details of the new regulation. The presidency will submit the compromise text to the member states’ representatives (Coreper) for endorsement once this work has been concluded.
The entire text will need to be confirmed by both institutions and undergo legal-linguistic revision before formal adoption by the co-legislators.
Background information
The Commission proposal, presented in April 2021, is a key element of the EU’s policy to foster the development and uptake across the single market of safe and lawful AI that respects fundamental rights.
The proposal follows a risk-based approach and lays down a uniform, horizontal legal framework for AI that aims to ensure legal certainty. The draft regulation aims to promote investment and innovation in AI, enhance governance and effective enforcement of existing law on fundamental rights and safety, and facilitate the development of a single market for AI applications. It goes hand in hand with other initiatives, including the coordinated plan on artificial intelligence which aims to accelerate investment in AI in Europe. On 6 December 2022, the Council reached an agreement for a general approach (negotiating mandate) on this file and entered interinstitutional talks with the European Parliament (‘trilogues’) in mid-June 2023.
- Artificial Intelligence Act, Text of the provisional agreement, 2 February 2024
- Artificial intelligence act, Council’s General Approach, 6 December 2022
- Artificial intelligence act, Commission proposal, 14 April 2021
- A European approach to artificial intelligence (European Commission information)
- A digital future for Europe (background information)
- Your life online: how the EU is making it easier and safer for you (feature story)
- Artificial intelligence (background information)
Av Svenn Dybvik - 19 december 2021 00:00
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/metodstod-for-dataskydd-vid-innovation
Metodstöd för dataskydd vid innovation
Metodstödet ger dig som offentlig aktör stöd i dataskyddsfrågor som du behöver hantera när du arbetar med innovation, digitalisering och digital verksamhetsutveckling. Syftet är att ge dig vägledning i hur du utformar en personuppgiftsbehandling som följer dataskyddsförordningen.
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/metodstod-for-dataskydd-vid-innovation/dataskydd-och-innovation
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/metodstod-for-dataskydd-vid-innovation/checklista
Inledning
Sverige är mitt i en digital transformation som berör alla samhällssektorer och hela samhället. Digitaliseringen innebär att allt fler personuppgifter samlas in, används och återanvänds. Behandling av personuppgifter bidrar till bra och effektiva tjänster för medborgarna, men medför också stora utmaningar kopplat till den personliga integriteten.
Frågan om personlig integritet handlar i grunden om vilken typ av samhälle vi vill leva i, idag och i framtiden. Det är inte ett smalt expert- eller nischområde. Det är nödvändigt att integritet förstås som ett värde som bidrar till att värna och bygga förtroende i samhället, inte som en broms eller ett nödvändigt ont för att undvika sanktioner.
När offentliga aktörer innoverar och med hjälp av teknik tar fram nya processer, tjänster och produkter är det viktigt att säkerställa att insamling och användning av personuppgifter sker på ett etiskt, lagligt och långsiktigt hållbart sätt. Som offentlig aktör bör du sträva efter att vara förebilder för en hållbar digitalisering och bygga in dataskydd från början.
Dataskyddsförordningen beskrivs ofta som ett komplicerat regelverk som hindrar eller hämmar utveckling av ny teknik och digitalisering, men den är till för att skydda grundläggande rättigheter och friheter, särskilt rätten till personlig integritet. Dataskyddsförordningen ska trygga att vår personliga integritet inte kränks, genom att våra personuppgifter exempelvis sprids och används för andra syften än vad som var tänkt från början. Dataskyddsförordningen har syftet att säkerställa ett fritt flöde av personuppgifter inom EU och EES. Den ska dessutom hindra integritetshotande teknik som utför överdriven eller obefogad behandling av personuppgifter.
Reglerna i förordningen gäller i hela EU. Förordningen innehåller bland annat skyldigheter för verksamheter som behandlar personuppgifter. Det är Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), Sveriges nationella tillsynsmyndighet för behandling av personuppgifter, som granskar att reglerna på dataskyddsområdet följs, till exempel genom att utöva tillsyn och ge vägledning. Verksamheter som bryter mot reglerna riskerar exempelvis sanktionsavgifter eller förelägganden om att rätta till brister som upptäckts vid tillsyn.
Om metodstödet
Metodstödet är framtaget av Digg och IMY i samverkan. Det ska vara ett stöd om dataskyddsfrågor för offentliga aktörer att använda vid innovation, digitalisering och digital verksamhetsutveckling. Metodstödet kan användas både om du och din organisation ska påbörja en ny person-uppgiftsbehandling eller digitalisera en pågående behandling. Syftet är att vägleda dig att utforma en personuppgiftsbehandling som följer dataskyddsförordningen.
Metodstödet utgår från två övergripande förutsättningar:
- En organisation som ska innovera måste beakta dataskyddsförordningen löpande under innovationsarbetets gång.
- Det krävs kontinuerligt och strukturerat tvärfunktionellt samarbete mellan de funktioner – jurister, tekniker och chefer – som deltar i innovationsarbetet.
I detta metodstöd föreslås en modell för hur det tvärfunktionella samarbetet kan se ut. Att använda metodstödet skapar inga garantier för att personuppgiftsbehandlingen kommer följa dataskyddsförordningen. Metodstödet bidrar dock till att skapa en grundlig dokumentation om personuppgiftsbehandlingen. Underlaget är en viktig beståndsdel i att uppfylla dataskyddsförordningens princip om ansvarsskyldighet, som innebär att den personuppgiftsansvariga ansvarar för att behandlingen följer förordningen. Underlaget kan också ligga till grund för en konsekvensbedömning om dataskydd.
Innovation i offentlig förvaltning kan ske med olika syften och i olika former, det kan till exempel handla om att utföra befintliga uppgifter på nya sätt, eller att införa nya delar till verksamheter. Detta metodstöd tar i huvudsak sikte på när innovation innebär att en teknisk tjänst eller produkt ska utvecklas eller köpas för att användas i offentliga aktörers verksamhet.
Metodstödet riktar sig till offentlig förvaltning
Metodstödet riktar sig till verksamheter i offentlig förvaltning. Inom dessa verksamheter är tanken att jurister, utvecklare, it-arkitekter, beslutsfattare och projektledare med flera, som är inblandade i ett innovationsprojekt, ska hitta stöd i samarbetet med andra kompetenser än den egna. Även om avsnittet Rättslig bedömning av personuppgiftsbehandlingen utgår från regelverket i dataskyddsregleringarna är det vår förhoppning att detta metodstöd ska vara ett verktyg för att tillämpa den juridiska metoden tillsammans med utvecklingsmetodik.
Film om metodstödet
I filmen berättar vi om innehållet i metodstödet och hur det är uppbyggt.
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/metodstod-for-dataskydd-vid-innovation
Innehåll på sidan
https://www.digg.se/kunskap-och-stod/eu-rattsakter/ai-forordningen#h-Lardigmer
Civilsamhället och frivilliga
Enskilda individer och civilsamhället med frivilliga, ideella organisationer och trossamfund har en viktig roll i totalförsvaret. Några som har särskilt utpekade uppdrag inom krisberedskap och totalförsvar är de 18 frivilliga försvarsorganisationerna.
Näringslivet
Förbättrad försörjningsberedskap genom privat-offentlig samverkan är en viktig del i återuppbyggnaden av totalförsvaret. Under 2023 tillsatte regeringen Näringslivsrådet för totalförsvar och krisberedskap med representanter från näringslivet, arbetstagar- samt arbetsgivarorganisationer och staten. Rådet leds av ministern för civilt försvar och regeringen representeras även av försvarsministern, energi- och näringsministern samt landsbygdsminstern.
Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet, skr. 2016/17:213, bilaga: Uppdatering om genomförandet av Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2017/06/skr.-201617213/
För att öka samverkan mellan samhällets olika aktörer, och därmed den samlade effektiviteten i genomförandet av den Nationella strategin för samhällets informations- och cybersäkerhet (skr. 2016/17:213), har regeringen beslutat om en komplettering av strategin i form av en bilaga. Syftet med kompletteringen är att utveckla och tydliggöra ansvar och roller för genomförandet av strategin i en styrningsram. Kompletteringen innehåller vidare ett avsnitt om hur NIS-direktivet genomförts i svensk rätt. Slutligen innehåller kompletteringen en översikt över regeringens pågående aktiviteter för att genomföra strategin.
Ladda ner:
I samband med detta uppdrar regeringen åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk, Försvarsmakten, Post- och telestyrelsen, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att ta fram en samlad handlingsplan för dessa myndigheters arbete utifrån målen i Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet (skr. 2016/17:213). Handlingsplanen ska omfatta åren 2019–2022. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska vara sammanhållande för arbetet med handlingsplanen.
Relaterat
- Förbättrad operativ krishantering vid cyberattacker i betalningssystemet
Publicerad 26 februari 2024 · Pressmeddelande från Niklas Wykman, Finansdepartementet
- Mats Persson och Carl-Oskar Bohlin inviger Cybercampus Sverige
Publicerad 06 februari 2024 · Pressmeddelande från Carl-Oskar Bohlin, Mats Persson, Försvarsdepartementet, Utbildningsdepartementet
Metodstöd
MSB:s Metodstöd för systematiskt informationssäkerhetsarbete riktar sig till dig som arbetar med informationssäkerhet i en organisation, oavsett verksamhetsområde och storlek på organisation. Metodstödet ska kunna användas om din organisation står i startgroparna för att införa det systematiska arbetssättet men också om din organisation redan har mycket på plats.
Om Metodstödet
Metodstödet bygger på standarden SS-EN ISO/IEC 27001 Ledningssystem för informationssäkerhet. Mer om vad själva Metodstödet innehåller läser du i texten Att använda metodstödet. Mer om standardserien ISO/IEC 27000 läser du i texten Ledningssystem för informationssäkerhet.
År 2011 lanserades det första metodstödet för systematiskt informationssäkerhetsarbete, då under namnet metodstöd för LIS (ledningssystem för informationssäkerhet). Det reviderade Metodstödet är textmässigt avskalat och innehållsmässigt strukturerat på ett delvis annat sätt. Det är förstås även uppdaterat där så behövdes. Den stora skillnaden är att 2011 års version fokuserar mer på införandet av ett systematiskt informationssäkerhetsarbete och att detta är upplagt som ett projekt. Det finns inga motsättningar mellan 2011 års version och den reviderade versionen som lanserades 2018.
Metodstödet - en översikt
En översikt av Metodstödet finns att ladda ner och läsa här.
I den tillhörande bilagan Framgångsfaktorer och exempel får du praktiska råd och tips på hur ett systematiskt informationssäkerhetsarbete kan gå till.
Ledningens roll inom informationssäkerhet - ett stöd för dig med en ledande funktion
En publikation som vänder sig direkt till ledningen finns att ladda ner och läsa här.
Få hjälp att använda metodstödet
Nu erbjuder MSB en rådgivningstjänst som stödjer er i ert förebyggande arbete och underlättar för din organisation att anpassa informationssäkerhetsarbetet till er specifika verksamhet. Tjänsten kompletterar de vägledningar och stödmaterial som tagits fram genom att erbjuda personlig rådgivning via mail, telefon eller videosamtal. Ställ din fråga till rådgivningen för att få vägledning i hur just din organisation kan använda MSB:s olika stöd inom det systematiska informationssäkerhetsarbetet.
Klicka här för att komma till rådgivningen
Nya färger
Under slutet av 2020 och början av 2021 kommer Metodstödet att få nya färger för att bättre passa MSB:s grafiska profil. Bytet av färger i tidigare publicerat material kommer att utföras löpande.
Vi önskar synpunkter och exempel
Metodstödet kommer att ständigt förbättras och utvecklas. Nya texter och verktyg kommer att tillkomma. Succesivt kommer vägledningarna och verktygen att kompletteras med utbildningsmaterial, fördjupningstexter och kompletterande texter samt exempel från de organisationer som vill dela med sig.
Du får gärna lämna synpunkter på Metodstödet och tipsa oss om på vilka områden du skulle behöva mer stöd. Vi är också väldigt tacksamma om du vill dela med dig av goda exempel från din organisation. Vi kan inte lova att återkoppla personligen på dina synpunkter men alla synpunkter tas om hand och övervägs. Delar du med dig av goda exempel så kommer även dessa att övervägas för publicering. Om du inte uttryckligen vill att det ska framgå från vilken organisation exemplet kommer så kommer vi att anonymisera det du skickar in. Dina synpunkter och exempel skickar du till informationssakerhet@informationssakerhet.se.
Använd Metodstödet som det passar dig
Du får använda Metodstödet på det sätt som passar dig med villkor som följer licensen ”Creative Commons Erkännande 4.0 Internationella Publika Licens” (CC BY 4.0), https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/legalcode.sv. Kortfattat innebär detta att du får använda och anpassa alla delar av Metodstödet så att det passar dina behov, till exempel kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av innehållet, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste alltid anges som ”MSB, www.informationssäkerhet.se”. Vid egna bearbetningar får det inte antydas att MSB godkänt eller rekommenderar bearbetningen eller användningen av det bearbetade verket.
Det reviderade metodstödet arbetades fram av en arbetsgrupp bestående av personer från både offentlig sektor och näringslivet.
Av Svenn Dybvik - 19 november 2021 01:00
INTERNETMUSEUM
Guidad tur om när internet tog sig in i våra svenska hem
▼
https://internetmuseum.se/guidade-turer/nar-internet-kom-till-vara-svenska-hem/
Utställningar
Här hittar du alla våra utställningar. Lär dig allt om onlinespelens historia, hur katten tog över internet eller se en intervju med en av Sveriges internetpionjärer.
▼
https://internetmuseum.se/utstallningar/
BROSCHYR
Hjälp oss att sprida kunskap
Vill du sprida kunskap om säkerhet på nätet? Beställ vår broschyr och sprid i ditt nätverk. Broschyren är kostnadsfri och finns på svenska, engelska och arabiska.
Beställ genom att skicka ett mejl till oss där du fyller i hur många exemplar du vill ha, på vilket språk och vilken adress de ska skickas till. E-post: info@internetstiftelsen.se
Broschyrens innehåll
Broschyren innehåller information om hur de vanligaste bedrägerierna går till och hur du kan skydda dig.
Du kanske har hört begreppet nätfiske. Det är ett samlingsnamn för när bedragare försöker lura dig att dela med dig av din personliga information. Bedragare kan använda kontaktvägar såsom mejl, sms och telefon.
För att lura dig är det vanligt att bedragarna som kontaktar dig låtsas jobba på en bank, en myndighet eller ett välkänt företag eller organisation. Bedragarnas ärenden varierar, men av olika anledningar uppmanas du nästan alltid att klicka på en länk eller att öppna en bifogad fil i ett mejl.
Bedragarna kan också be dig att dela koder från din bankdosa, använda din e-legitimation eller ladda hem ett program från nätet. För att du ska följa uppmaningen försöker bedragarna stressa dig med sina påhittade ärenden och de spelar ofta på dina känslor genom att göra dig nyfiken, glad eller orolig.
Undvik att bli lurad på nätet och hjälp andra bli säkrare på nätet – beställ broschyren och dela med dig av kunskapen.
https://internetkunskap.se/snabbkurser/
Snabbkurser – i förebyggande syfte
Ta någon av våra snabba kurser i säkerhet på nätet. På så sätt kan du bli en mer medveten internetanvändare och förebygga att bli lurad av bedragare.
https://internetkunskap.se/snabbkurser/handla-pa-natet/handla-begagnat-pa-natet-utan-att-bli-lurad/
https://internetkunskap.se/snabbkurser/handla-pa-natet/handla-sakert-pa-natet/
https://internetkunskap.se/snabbkurser/losenord-och-e-legitimation/sa-skyddar-du-din-e-legitimation/
https://internetkunskap.se/snabbkurser/losenord-och-e-legitimation/sa-skapar-du-starka-losenord/
https://internetkunskap.se/snabbkurser/natverk-och-prylar/skydda-ditt-tradlosa-hemnatverk/
https://internetkunskap.se/snabbkurser/natverk-och-prylar/sa-haller-du-dina-smarta-prylar-sakra/
https://internetkunskap.se/snabbkurser/natverk-och-prylar/sa-skyddar-du-din-mobil/
https://internetkunskap.se/snabbkurser/natverk-och-prylar/riskerna-med-publika-natverk/
https://internetkunskap.se/snabbkurser/mejl-sms-och-telefonbedragerier/skydda-dig-mot-bluff-sms/
https://internetkunskap.se/snabbkurser/mejl-sms-och-telefonbedragerier/undvik-kortbedragerier/
https://internetkunskap.se/snabbkurser/mejl-sms-och-telefonbedragerier/skydda-dig-mot-natfiske/
https://internetkunskap.se/snabbkurser/falska-sajter-och-annonser/skydda-dig-mot-falska-webbsidor/
https://internetkunskap.se/snabbkurser/mejl-sms-och-telefonbedragerier/skydda-dig-mot-bluffsamtal/
https://internetkunskap.se/snabbkurser/mejl-sms-och-telefonbedragerier/skydda-dig-mot-bluffmejl/
https://internetkunskap.se/snabbkurser/sociala-medier/om-ditt-sociala-medie-konto-kapats/
https://internetkunskap.se/snabbkurser/falska-sajter-och-annonser/kann-igen-falska-annonser/
https://internetkunskap.se/snabbkurser/mejl-sms-och-telefonbedragerier/kann-igen-bluffmejl/
https://internetkunskap.se/snabbkurser/sociala-medier/avsloja-falska-profiler-pa-sociala-medier/
Ordlista – vanliga internetord och begrepp
I Internetkunskaps ordlista hittar du ord, tjänster och begrepp kopplade till internet och digitalisering förklarade på ett enkelt och lättbegripligt sätt. Ordlistan fylls på löpande.
https://internetkunskap.se/amne/ordlista/
Visste du att du kan hållas ansvarig för att ha delat något?
Det är lätt att tro att man kan och får göra precis som man vill på nätet. Men du har ett ansvar för nästan allt du skriver, du kan till och med hållas ansvarig om du delar något någon annan skrivit.
Sverige är ett av de länder i världen där invånarna har bäst tillgång till internet. Trots det är det många av oss som inte vet vilka skyldigheter vi har när vi skriver och postar saker på nätet.
– Det är en vanlig missuppfattning att det inte finns några lagar som styr vad man får och inte får göra på nätet. När internet kom saknades tydliga kontrollerande organ, det blev lite som en fritidsgård utan någon som såg till den, säger Ängla Eklund, ordförande för institutet för juridik och internet och it-jurist på advokatbyrån Delphi.
Det är en vanlig missuppfattning att det inte finns några lagar som styr vad man får och inte får göra på nätet.
Vår rätt att utrycka våra åsikter och känslor i tal eller skrift på nätet skyddas framförallt av tre grundlagar, Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.
Men bara för att Sverige har yttrandefrihet innebär det inte att vi får säga eller skriva vad vi vill. Yttrandefriheten får inskränkas och ofta när vi postar saker på nätet använder vi oss av privata företag som Facebook, som har egna regler vi måste förhålla oss till.
Se upp med vad du delar!
Rent juridiskt styrs internet i stort sett av samma lagar som vårt övriga samhälle.
Många av Sveriges lagar hade inte för avsikt att tillämpas för internet när de stiftades och enligt Ängla Eklund har lagstiftningen länge släpat efter när det gäller nätet. Men det sker en förbättring, menar hon.
Ett exempel är lagen om olaga integritetsintrång som instiftades i början av 2018 och innebär att det är brottsligt att sprida kränkande material med syftet att skada den som utsätts.
– Det handlar om att man sprider integritetskänslig information. Det brottet saknade vi helt innan. Det visade sig tydligt i situationer som spridande av olycksfallsbilder, läkarjournaler eller hämndporr, säger hon.
Andra brott man kan göra sig skyldig till på internet är förtal, förolämpning, olaga hot, ofredande, sexuellt ofredande och hets mot folkgrupp.
Både den som skrev den ursprungliga kommentaren och den som sprider den vidare kan bli ansvarig.
En viktig sak att ha koll på är också att det inte bara är den som postar något som ska följa lagarna. Även den som delar har ett ansvar.
Att till exempel dela ett inlägg på Facebook eller Twitter där någon pekas ut som brottsling eller på något annat sätt missaktas kan vara lika allvarligt och till och med allvarligare än att ha skrivit originalinlägget. Delningen kan innebära att du förvärrar skadan för den som utsatts genom att fler kan ta del av informationen.
– Då kan två bli ansvariga, den som skrev den ursprungliga kommentaren och den som sprider den vidare. Det är ingen domstol som skulle ta hänsyn till att någon säger "men det var ju inte jag som skrev det där". Sprider du en förtalsaktig uppgift vidare är det ett brott i sig. Och ju mer spritt ett yttrande blir desto allvarligare brukar påföljden bli, säger Nils Funcke, journalist och expert på yttrandefrihetsfrågor.
Få koll på kommentarsfälten
Brukar du skriva i kommentarsfält finns det ytterligare några saker du måste känna till.
Det är en skillnad på modererade och omodererade kommentarsfält.
Modererade kommentarsfältet innebär att kommentarerna kontrolleras innan de publiceras. Så fungerar det ofta på sajter som omfattas av grundlagsskydd, till exempel nyhetstidningar, och på sajter med utgivningsbevis. Utgivningsbeviset slår fast att företagen måste ha en ansvarig utgivare som har det juridiska ansvaret för allt som publiceras, även vanliga privatpersoners kommentarer.
– Om kommentarsfältet är modererat så innebär det att det är den ansvarige utgivaren som blir ansvarig för inläggen, den enskilde som skrivit kommentaren kan då aldrig hållas ansvarig för det den skrivit, säger Nils Funcke.
Saknar webbplatsen en ansvarig utgivare, som till exempel en Facebook-sida eller en blogg, där kommentarsfälten ofta är omodererade, är det istället den som skrivit kommentaren som är ansvarig för dess innehåll.
– Skriver man i ett kommentarsfält som är omodererat och det publiceras direkt är man ansvarig för det man skriver. Skulle det man skrivit till exempel utgöra hets mot folkgrupp ska åklagaren väcka åtal mot den som skrivit, säger han.
Men det är inte bara den som skriver i det omodererade kommentarsfältet som kan hållas ansvarig. Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (även kallad BBS-lagen efter engelskans Bulletin Board System) kräver till exempel att den som tillhandahåller tjänsten ska hålla uppsikt över kommentarerna och ta bort det som uppenbart utgör otillåtna personuppgifter, uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring eller upphovsrättsbrott. Sedan 2018 omfattas även olaga hot och olaga integritetsintrång av BBS-lagen. Det kan vara bra att känna till om du ansvarar för ett omodererat kommentarsfält.
Ett avslutande tips
Så, tycker du att allt detta känns krångligt och svårt att hålla koll på?
Lugn, du är inte ensam. När det gäller vad man har laglig rätt att skriva och posta på internet har Nils Funcke ett tips man kan använda sig av:
– Det är rätt komplext, det är inte lätt för den enskilde att orientera sig i allt det här. Men det du inte är beredd att säga inför kompisarna ska du naturligtvis heller inte skriva på Facebook eller på nätet. Det är lite grann samma sociala spelregler som gäller på nätet som när vi träffas runt middagsbordet, säger han.
https://internetkunskap.se/artiklar/nathat-och-yttrandefrihet/vad-far-man-egentligen-saga-pa-natet/
Yttrandefriheten gör att du fritt får uttrycka dina känslor och åsikter – vilket är viktigt i en demokrati. Men får man säga precis vad man vill? Och kan yttrandefriheten hotas av aktörer som Facebook?
"Jag får säga så! Vi har faktiskt yttrandefrihet i det här landet!"
Du känner kanske igen resonemanget. Då och då stöter vi på någon som menar att yttrandefriheten är hotad för att den fått ett inlägg på sociala medier eller kanske en kommentar på en tidningssajt borttagen.
Att det skulle handla om ett brott mot yttrandefriheten är dock felaktigt.
Sveriges grundlagar skyddar medborgarnas rätt att uttrycka "tankar, åsikter och känslor" offentligt. Ur juridisk synvinkel är rättigheterna i stort sett desamma på nätet som utanför.
– Samma regler gäller på gatan som på internet. Yttrandefriheten gäller oberoende av var vi befinner oss, säger Ängla Eklund som är jurist och ordförande för den ideella organisationen Juridikinstitutet som arbetar mot kränkningar på nätet.
Grundlagarna skyddar dock inte bara medborgarnas rätt att uttrycka sig offentligt. De slår även fast att yttrandefriheten får begränsas "med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott."
Yttrandefriheten innebär alltså inte att man får säga eller skriva precis vad som helst. Du får till exempel inte sprida hot, förtal, uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi eller upphovsrättsskyddat material som du inte äger rättigheterna till, förklarar Ängla Eklund.
Så kallat näthat är förbjudet om det tar formen av hot, ärekränkning eller förtal, men till största delen är det faktiskt lagligt.
– Man får hata, man får tycka att andra är dumma. Det är tillåtet enligt lagen. Men det finns förstås väldigt mycket som är tillåtet som ändå är olämpligt, säger Ängla Eklund.
Var går då gränsen för yttrandefriheten?
Enligt journalisten och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tillåter yttrandefriheten de flesta hätska meningsutbyten, på nätet och utanför. Han menar att den som ger sig in i en offentlig diskussion får acceptera att motståndet kan bli hårt.
– Så länge man polemiserar i sak finns det egentligen ingen gräns. Man får uttrycka att ett resonemang är enfaldigt och inskränkt. Man får till och med uttrycka att en person är enfaldig. Men så fort man börjar lämna sakuppgifter om en person, som är avsedda att få människor att se ner på henne, tassar man närmare det olagliga, säger han.
Det är inte heller bara grundlagarna som reglerar vad vi får eller inte får skriva på nätet.
När vi uttrycker oss på internet gör vi det ofta via privata företags tekniska plattformar. Det innebär att vi både måste följa våra internetleverantörers regler och de publiceringsregler som företag som Twitter och Google tagit fram. Tidningar och medieföretag har också regler för vad som får skrivas i de kommentarsfält som de ansvarar för.
Är yttrandefriheten hotad?
Ett regelverk som berör väldigt många människor på internet är det som Facebook tillämpar. Över två miljarder människor använder Facebook varje månad och plattformen har flera gånger blivit föremål för diskussion och kritik på grund av reglerna.
Sommaren 2015 resulterade till exempel Facebooks förbud mot nakenhet i att Moderna Museets konto stängdes ned efter att de lagt upp en bild tagen av den kände konstnären Anders Zorn, föreställande en naken kvinna. Något som bland annat DN skrivit om i artikeln "Facebook censurerade Zorn – nu ska Fotografiska täcka nakenhet" .
Länge fick Facebook också kritik för att deras regler var höljda i dunkel, men i april 2018 offentliggjorde företaget det regelverk som gäller för innehåll som sprids via tjänsten. Dessutom introducerades en överklagandeprocess för den som anser att ett inlägg raderats på felaktiga grunder. Enligt företagets talespersoner är detta ett steg för Facebook mot att ta ett större ansvar för sin roll som demokratisk arena.
Det är naturligtvis inte bra om gränserna för yttrandefriheten dras av privata företag.
Så, är yttrandefriheten hotad på grund av att vi inte får skriva precis vad vi vill på sociala medie-plattformar eller för att en tidning väljer att ta bort kommentarer som inte håller god ton?
Enligt Nils Funcke är svaret på den frågan nej. I alla fall så länge det finns ett rikt utbud av plattformar att uttrycka sig på. Det som inte tillåts på Facebook går, så länge det inte bryter mot några lagar, förmodligen att publicera på andra plattformar eller bloggar. Man når kanske inte lika många läsare där, men det är likväl arenor där man kan utöva sin yttrandefrihet.
– Det är naturligtvis inte bra om gränserna för yttrandefriheten dras av privata företag. Men det är först när vi närmar oss en monopolsituation, där man i praktiken inte kan nå ut utan att ha tillgång till en viss plattform, som det blir problematiskt, säger Nils Funcke.
Det styr vad du får skriva och säga på nätet:
Svenska medborgares rätt att utrycka ”tankar, åsikter och känslor” offentligt skyddas av Sveriges grundlagar. De gäller även på nätet. Yttrandefrihet betyder dock inte att vi får säga vad vi vill.
- Yttrandefriheten är inte heller det enda som reglerar vad vi får säga eller skriva på nätet. När vi uttrycker oss på internet gör vi det ofta via privata företags tekniska plattformar. Det innebär att vi både måste följa våra internetleverantörers regler och de publiceringsregler som företag som Facebook tagit fram.
- Tidningar och medieföretag har också regler för vad som får skrivas i de kommentarsfält som de ansvarar för.
- Friheten får begränsas ”med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott.” Du får till exempel inte sprida hot, förtal, hets mot folkgrupp och barnpornografi.
https://internetkunskap.se/artiklar/nathat-och-yttrandefrihet/jag-ser-nathat-nastan-varje-dag/
Vad är näthat och hur vanligt är det?
Kändisar, politiker – men även du och jag. Moa Bladini, som är lektor i straffrätt, menar att hat via nätet har blivit en del av vår vardag. Men vad är egentligen näthat och vad görs för att stoppa utvecklingen?
Allt oftare hör vi människor berätta att de utsatts för näthat.
Det kan vara politiker som hotats för sina åsikter, kändisar som fått ta emot kränkande kommentarer om sitt utseende eller helt vanliga privatpersoner som bara utryckt sig på Facebook.
Näthat är ett vitt begrepp och innefattar både sådant som är brottsligt och inte. Gemensamt är dock att hatet kränker och sårar. Exakt hur vanligt näthat är vet ingen. Mörkertalet är stort och dessutom är alla inte medvetna om att vad de utsätts för kategoriseras som näthat.
Moa Bladini, som är lektor i straffrätt vid Göteborgs universitet, menar att hot och hat blivit en del av vardagen på internet.
– Jag ser nästan näthat varje dag på olika sätt, i kommentarsfält eller om det är någon som delar en artikel. Jag tror de flesta människor har utsatts för det, säger hon.
Hat finns i det vanliga samhället också, men vissa saker särskiljer näthatet.
– I det fysiska rummet kan någon bli arg på någon annan på spårvagnen, eller knuffa till någon när den går förbi på gatan. Men på internet finns det kvar i tid och rum och blir synligare för oss, säger Moa Bladini.
Det har blivit allt lättare att hata
Att allt fler av oss ständigt är uppkopplade på nätet innebär också att vi är mer mottagliga för hat. Det leder också till att det är lättare att hata.
– Det är lättare att kränka någon bakom en skärm än att göra det när man ser en människa i ögonen. När jag har min mobil kan jag följa mina impulser hela tiden, det tror jag gör att hatet blir mer frekvent, säger Moa Bladini och fortsätter:
Det är lättare att kränka någon bakom en skärm än att göra det när man ser en människa i ögonen.
– Utifrån ett offerperspektiv betyder det att du inte kan skydda dig någonstans mot andras kränkningar, inte ens i din egen säng om du har din telefon där.
Näthat kan drabba alla, ung som gammal, kvinna som man. I rapporten Hat och hot på nätet från 2017 sammanställer Moa Bladini vad vi vet om näthat i de nordiska länderna utifrån forskning.
https://internetkunskap.se/artiklar/nathat-och-yttrandefrihet/darfor-hatar-vi-pa-natet/
interrobangit
Svenn Dybvik presentation ▼
Svenn Dybvik
