Varje dag möts vi av information från olika källor. Ibland kan det vara svårt att veta om det går att lita på det vi läser och lyssnar till. Källkritik hjälper dig att avgöra vad som är trovärdigt och hur du kan värdera det du läser, ser och hör.

Källkritik är viktigt i ett demokratiskt samhälle

Källkritik är en viktig del av ett lands psykologiska försvar mot otillbörlig informationspåverkan från främmande makt. När vi är källkritiska värderar vi information istället för att automatiskt acceptera den som sann. Det bidrar till att skydda Sverige och svenska intressen. Ju svårare du är att lura, desto starkare blir vårt öppna demokratiska samhälle.

Vem säger vad och varför?

Att vara källkritisk innebär att vara medveten om att vissa källor väger tyngre än andra och att avsändare skickar ut sina budskap med ett syfte. Det kan till exempel vara andra länder som vill skada svenska intressen genom att påverka dig. Ett vanligt sätt är att skapa berättelser, så kallade narrativ, som kan vara helt falska eller bara delvis sanna, men vinklade och tagna ur sitt sammanhang för att vilseleda, polarisera och splittra. En fråga du alltid kan börja med att ställa dig själv är: vem säger vad och varför?

Kolla källan - checklista för källkritik

Vem ligger bakom informationen?

• Kan du hitta den ursprungliga källan?
• Är det en myndighet, organisation, företag, privatperson eller influencer?
• Är det någon som kan ämnet?
• Är det möjligt att se vem eller vilka som står bakom informationen?

Hur ser källan ut?

• Finns det kontaktinformation?
• Har källan länkar som fungerar om den är digital?
• Har den källhänvisningar som är trovärdiga?
• Har den ett senast granskad-datum om källan finns online?
• Är källan pålitlig och har den tidigare levererat bekräftad information?

Varför finns informationen?

• För att informera om något? För att luras?
• För att sprida en åsikt om något eller någon?
• För att sälja något? För att underhålla?

Vem tjänar på att du sprider informationen?

• Finns det någon som har ett intresse i att vinkla uppgifterna?

Förstärker informationen din åsikt?

• I så fall är det bra att söka efter mer information, fler perspektiv och utmana din egen uppfattning.

Hur gammal är informationen?

• Är den fortfarande relevant och aktuell? Finns det ny, uppdaterad information eller har informationen blivit ifrågasatt?

Hur fick du tag på informationen?

• Är källan pålitlig? Har den levererat bekräftad information tidigare?

Kan du få information från andra ställen?

• Information från endast en källa måste du behandla med stor försiktighet.
• Har du jämfört källan med vad du redan vet?
• Har du jämfört källan med andra källor?

Verkar informationen osannolik eller orimlig?

• Då ska du vara extra kritisk och granska den noga.

När känslor står i vägen för fakta

Det är viktigt att vara uppmärksam på information, bilder eller annat som upprör, skrämmer eller skapar starka känslor. Det är vanligt att främmande makt arbetar för att påverka dig, och gör det precis så – genom att spela på dina känslor. Det är lätt att dras med av känslor i stället för förnuft och att tolka åsikter som fakta. Genom att vara källkritisk undviker du att bli en del av lögnen samtidigt som du ser till att andra inte blir påverkade. På det sättet bidrar du till att värna vår demokrati.

Bekräftelsebias: utmana din egen uppfattning

Vi människor har en tendens att leta efter bekräftelse på det vi redan tror, något som brukar kallas bekräftelsebias. Tack vare den enorma mängd information som sprids via internet idag har sådan bekräftelse aldrig varit enklare att hitta.

Vi vill ofta bekräfta vår egen världsbild, vilket gör att vi ständigt övervärderar bekräftande information. Har vi en bestämd åsikt och får information som talar för den åsikten, då köper vi det ofta rakt av. När informationen istället går emot det vi tycker avfärdar eller ifrågasätter vi och söker fel. Bekräftelsebias ofta är starkare när det handlar om ämnen som är aktuella och som väcker starka känslor i oss.

Hur påverkar källkritik vår demokrati?

Demokratins tillbakagång är sedan många år en global trend som riskerar att bidra till säkerhetshot och konflikter på ett flertal kontinenter. Demokratin är stark i Sverige och hamnar i topp-fem i de årliga undersökningar som görs av olika institut. Men även vi behöver vara vaksamma på hoten mot demokratin och de problem vi har. Det kan till exempel handla om bristande vilja eller möjlighet till delaktighet, bristande anslutning till demokratins grundläggande normer och värderingar, bristande tillit till offentliga institutioner eller hot och hat mot journalister, forskare och myndighetspersoner.

Demokratier kan utnyttjas

Vårt öppna demokratiska samhälle är vår styrka. Det hjälper oss att lättare upptäcka misskötsel, korruption och andra missförhållanden. Men, det kan också vara en svaghet som andra vill utnyttja. Demokratier är mer sårbara för desinformation, vilseledande information och propaganda från främmande makt. När vem som helst kan säga (nästan) vad som helst tack vare vår yttrandefrihet kommer många röster till tals. Därför behöver var och en av oss vara källkritiska mot de röster och budskap vi tar del av.