INTERNETMUSEUM

Guidad tur om när internet tog sig in i våra svenska hem

▼

https://internetmuseum.se/guidade-turer/nar-internet-kom-till-vara-svenska-hem/

Utställningar

Här hittar du alla våra utställningar. Lär dig allt om onlinespelens historia, hur katten tog över internet eller se en intervju med en av Sveriges internetpionjärer.

▼

https://internetmuseum.se/utstallningar/

BROSCHYR

Hjälp oss att sprida kunskap

Vill du sprida kunskap om säkerhet på nätet? Beställ vår broschyr och sprid i ditt nätverk. Broschyren är kostnadsfri och finns på svenska, engelska och arabiska.

Beställ genom att skicka ett mejl till oss där du fyller i hur många exemplar du vill ha, på vilket språk och vilken adress de ska skickas till. E-post: info@internetstiftelsen.se

Broschyrens innehåll

Broschyren innehåller information om hur de vanligaste bedrägerierna går till och hur du kan skydda dig.

Du kanske har hört begreppet nätfiske. Det är ett samlingsnamn för när bedragare försöker lura dig att dela med dig av din personliga information. Bedragare kan använda kontaktvägar såsom mejl, sms och telefon.

För att lura dig är det vanligt att bedragarna som kontaktar dig låtsas jobba på en bank, en myndighet eller ett välkänt företag eller organisation. Bedragarnas ärenden varierar, men av olika anledningar uppmanas du nästan alltid att klicka på en länk eller att öppna en bifogad fil i ett mejl.

Bedragarna kan också be dig att dela koder från din bankdosa, använda din e-legitimation eller ladda hem ett program från nätet. För att du ska följa uppmaningen försöker bedragarna stressa dig med sina påhittade ärenden och de spelar ofta på dina känslor genom att göra dig nyfiken, glad eller orolig.

Undvik att bli lurad på nätet och hjälp andra bli säkrare på nätet – beställ broschyren och dela med dig av kunskapen.

https://internetkunskap.se/snabbkurser/

Snabbkurser – i förebyggande syfte

Ta någon av våra snabba kurser i säkerhet på nätet. På så sätt kan du bli en mer medveten internetanvändare och förebygga att bli lurad av bedragare.

https://internetkunskap.se/snabbkurser/handla-pa-natet/handla-begagnat-pa-natet-utan-att-bli-lurad/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/handla-pa-natet/handla-sakert-pa-natet/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/losenord-och-e-legitimation/sa-skyddar-du-din-e-legitimation/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/losenord-och-e-legitimation/sa-hanterar-du-dina-losenord-sakert/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/losenord-och-e-legitimation/sa-skapar-du-starka-losenord/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/natverk-och-prylar/skydda-ditt-tradlosa-hemnatverk/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/natverk-och-prylar/sa-haller-du-dina-smarta-prylar-sakra/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/natverk-och-prylar/sa-skyddar-du-din-mobil/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/natverk-och-prylar/riskerna-med-publika-natverk/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/virus-och-skadeprogram/sa-skyddar-du-din-dator-fran-virus-och-andra-skadeprogram/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/mejl-sms-och-telefonbedragerier/skydda-dig-mot-bluff-sms/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/mejl-sms-och-telefonbedragerier/undvik-kortbedragerier/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/mejl-sms-och-telefonbedragerier/skydda-dig-mot-natfiske/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/falska-sajter-och-annonser/skydda-dig-mot-falska-webbsidor/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/mejl-sms-och-telefonbedragerier/skydda-dig-mot-bluffsamtal/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/mejl-sms-och-telefonbedragerier/skydda-dig-mot-bluffmejl/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/sociala-medier/om-ditt-sociala-medie-konto-kapats/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/falska-sajter-och-annonser/kann-igen-falska-annonser/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/mejl-sms-och-telefonbedragerier/kann-igen-bluffmejl/

https://internetkunskap.se/snabbkurser/sociala-medier/avsloja-falska-profiler-pa-sociala-medier/

Ordlista – vanliga internetord och begrepp

I Internetkunskaps ordlista hittar du ord, tjänster och begrepp kopplade till internet och digitalisering förklarade på ett enkelt och lättbegripligt sätt. Ordlistan fylls på löpande.

https://internetkunskap.se/amne/ordlista/

https://internetkunskap.se/artiklar/nathat-och-yttrandefrihet/visste-du-att-du-kan-hallas-ansvarig-for-att-ha-delat-nagot/

Visste du att du kan hållas ansvarig för att ha delat något?

Det är lätt att tro att man kan och får göra precis som man vill på nätet. Men du har ett ansvar för nästan allt du skriver, du kan till och med hållas ansvarig om du delar något någon annan skrivit.

Sverige är ett av de länder i världen där invånarna har bäst tillgång till internet. Trots det är det många av oss som inte vet vilka skyldigheter vi har när vi skriver och postar saker på nätet. 

– Det är en vanlig missuppfattning att det inte finns några lagar som styr vad man får och inte får göra på nätet. När internet kom saknades tydliga kontrollerande organ, det blev lite som en fritidsgård utan någon som såg till den, säger Ängla Eklund, ordförande för institutet för juridik och internet och it-jurist på advokatbyrån Delphi.

Det är en vanlig missuppfattning att det inte finns några lagar som styr vad man får och inte får göra på nätet.

Vår rätt att utrycka våra åsikter och känslor i tal eller skrift på nätet skyddas framförallt av tre grundlagar, Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.

Men bara för att Sverige har yttrandefrihet innebär det inte att vi får säga eller skriva vad vi vill. Yttrandefriheten får inskränkas och ofta när vi postar saker på nätet använder vi oss av privata företag som Facebook, som har egna regler vi måste förhålla oss till.

Se upp med vad du delar!

Rent juridiskt styrs internet i stort sett av samma lagar som vårt övriga samhälle.

Många av Sveriges lagar hade inte för avsikt att tillämpas för internet när de stiftades och enligt Ängla Eklund har lagstiftningen länge släpat efter när det gäller nätet. Men det sker en förbättring, menar hon.

Ett exempel är lagen om olaga integritetsintrång som instiftades i början av 2018 och innebär att det är brottsligt att sprida kränkande material med syftet att skada den som utsätts.

– Det handlar om att man sprider integritetskänslig information. Det brottet saknade vi helt innan. Det visade sig tydligt i situationer som spridande av olycksfallsbilder, läkarjournaler eller hämndporr, säger hon. 

Andra brott man kan göra sig skyldig till på internet är förtal, förolämpning, olaga hot, ofredande, sexuellt ofredande och hets mot folkgrupp. 

Både den som skrev den ursprungliga kommentaren och den som sprider den vidare kan bli ansvarig.

En viktig sak att ha koll på är också att det inte bara är den som postar något som ska följa lagarna. Även den som delar har ett ansvar.

Att till exempel dela ett inlägg på Facebook eller Twitter där någon pekas ut som brottsling eller på något annat sätt missaktas kan vara lika allvarligt och till och med allvarligare än att ha skrivit originalinlägget. Delningen kan innebära att du förvärrar skadan för den som utsatts genom att fler kan ta del av informationen.

– Då kan två bli ansvariga, den som skrev den ursprungliga kommentaren och den som sprider den vidare. Det är ingen domstol som skulle ta hänsyn till att någon säger "men det var ju inte jag som skrev det där". Sprider du en förtalsaktig uppgift vidare är det ett brott i sig. Och ju mer spritt ett yttrande blir desto allvarligare brukar påföljden bli, säger Nils Funcke, journalist och expert på yttrandefrihetsfrågor. 

Få koll på kommentarsfälten

Brukar du skriva i kommentarsfält finns det ytterligare några saker du måste känna till. 

Det är en skillnad på modererade och omodererade kommentarsfält. 

Modererade kommentarsfältet innebär att kommentarerna kontrolleras innan de publiceras. Så fungerar det ofta på sajter som omfattas av grundlagsskydd, till exempel nyhetstidningar, och på sajter med utgivningsbevis. Utgivningsbeviset slår fast att företagen måste ha en ansvarig utgivare som har det juridiska ansvaret för allt som publiceras, även vanliga privatpersoners kommentarer.

– Om kommentarsfältet är modererat så innebär det att det är den ansvarige utgivaren som blir ansvarig för inläggen, den enskilde som skrivit kommentaren kan då aldrig hållas ansvarig för det den skrivit, säger Nils Funcke.

Saknar webbplatsen en ansvarig utgivare, som till exempel en Facebook-sida eller en blogg, där kommentarsfälten ofta är omodererade, är det istället den som skrivit kommentaren som är ansvarig för dess innehåll.

–  Skriver man i ett kommentarsfält som är omodererat och det publiceras direkt är man ansvarig för det man skriver. Skulle det man skrivit till exempel utgöra hets mot folkgrupp ska åklagaren väcka åtal mot den som skrivit, säger han. 

Men det är inte bara den som skriver i det omodererade kommentarsfältet som kan hållas ansvarig. Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor   (även kallad BBS-lagen efter engelskans Bulletin Board System) kräver till exempel att den som tillhandahåller tjänsten ska hålla uppsikt över kommentarerna och ta bort det som uppenbart utgör otillåtna personuppgifter, uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring eller upphovsrättsbrott. Sedan 2018 omfattas även olaga hot och olaga integritetsintrång av BBS-lagen. Det kan vara bra att känna till om du ansvarar för ett omodererat kommentarsfält.

Ett avslutande tips

Så, tycker du att allt detta känns krångligt och svårt att hålla koll på? 

Lugn, du är inte ensam. När det gäller vad man har laglig rätt att skriva och posta på internet har Nils Funcke ett tips man kan använda sig av:

– Det är rätt komplext, det är inte lätt för den enskilde att orientera sig i allt det här. Men det du inte är beredd att säga inför kompisarna ska du naturligtvis heller inte skriva på Facebook eller på nätet. Det är lite grann samma sociala spelregler som gäller på nätet som när vi träffas runt middagsbordet, säger han.

https://internetkunskap.se/artiklar/nathat-och-yttrandefrihet/vad-far-man-egentligen-saga-pa-natet/

Yttrandefriheten gör att du fritt får uttrycka dina känslor och åsikter – vilket är viktigt i en demokrati. Men får man säga precis vad man vill? Och kan yttrandefriheten hotas av aktörer som Facebook?

"Jag får säga så! Vi har faktiskt yttrandefrihet i det här landet!"

Du känner kanske igen resonemanget. Då och då stöter vi på någon som menar att yttrandefriheten är hotad för att den fått ett inlägg på sociala medier eller kanske en kommentar på en tidningssajt borttagen.

Att det skulle handla om ett brott mot yttrandefriheten är dock felaktigt.

Sveriges grundlagar   skyddar medborgarnas rätt att uttrycka "tankar, åsikter och känslor" offentligt. Ur juridisk synvinkel är rättigheterna i stort sett desamma på nätet som utanför.

– Samma regler gäller på gatan som på internet. Yttrandefriheten gäller oberoende av var vi befinner oss, säger Ängla Eklund som är jurist och ordförande för den ideella organisationen Juridikinstitutet som arbetar mot kränkningar på nätet.

Grundlagarna skyddar dock inte bara medborgarnas rätt att uttrycka sig offentligt. De slår även fast att yttrandefriheten får begränsas "med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott."

Yttrandefriheten innebär alltså inte att man får säga eller skriva precis vad som helst. Du får till exempel inte sprida hot, förtal, uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi eller upphovsrättsskyddat material som du inte äger rättigheterna till, förklarar Ängla Eklund. 

Så kallat näthat är förbjudet om det tar formen av hot, ärekränkning eller förtal, men till största delen är det faktiskt lagligt. 

– Man får hata, man får tycka att andra är dumma. Det är tillåtet enligt lagen. Men det finns förstås väldigt mycket som är tillåtet som ändå är olämpligt, säger Ängla Eklund.

Var går då gränsen för yttrandefriheten?

Enligt journalisten och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tillåter yttrandefriheten de flesta hätska meningsutbyten, på nätet och utanför. Han menar att den som ger sig in i en offentlig diskussion får acceptera att motståndet kan bli hårt.

– Så länge man polemiserar i sak finns det egentligen ingen gräns. Man får uttrycka att ett resonemang är enfaldigt och inskränkt. Man får till och med uttrycka att en person är enfaldig. Men så fort man börjar lämna sakuppgifter om en person, som är avsedda att få människor att se ner på henne, tassar man närmare det olagliga, säger han.

Det är inte heller bara grundlagarna som reglerar vad vi får eller inte får skriva på nätet.

När vi uttrycker oss på internet gör vi det ofta via privata företags tekniska plattformar. Det innebär att vi både måste följa våra internetleverantörers regler och de publiceringsregler som företag som Twitter och Google tagit fram. Tidningar och medieföretag har också regler för vad som får skrivas i de kommentarsfält som de ansvarar för.

Är yttrandefriheten hotad?

Ett regelverk som berör väldigt många människor på internet är det som Facebook tillämpar. Över två miljarder människor använder Facebook varje månad och plattformen har flera gånger blivit föremål för diskussion och kritik på grund av reglerna.

Sommaren 2015 resulterade till exempel Facebooks förbud mot nakenhet i att Moderna Museets konto stängdes ned efter att de lagt upp en bild tagen av den kände konstnären Anders Zorn, föreställande en naken kvinna. Något som bland annat DN skrivit om i artikeln "Facebook censurerade Zorn – nu ska Fotografiska täcka nakenhet"  .

Länge fick Facebook också kritik för att deras regler var höljda i dunkel, men i april 2018 offentliggjorde företaget det regelverk som gäller för innehåll som sprids via tjänsten. Dessutom introducerades en överklagandeprocess för den som anser att ett inlägg raderats på felaktiga grunder. Enligt företagets talespersoner är detta ett steg för Facebook mot att ta ett större ansvar för sin roll som demokratisk arena.  

Det är naturligtvis inte bra om gränserna för yttrandefriheten dras av privata företag.

Så, är yttrandefriheten hotad på grund av att vi inte får skriva precis vad vi vill på sociala medie-plattformar eller för att en tidning väljer att ta bort kommentarer som inte håller god ton?

Enligt Nils Funcke är svaret på den frågan nej. I alla fall så länge det finns ett rikt utbud av plattformar att uttrycka sig på. Det som inte tillåts på Facebook går, så länge det inte bryter mot några lagar, förmodligen att publicera på andra plattformar eller bloggar. Man når kanske inte lika många läsare där, men det är likväl arenor där man kan utöva sin yttrandefrihet.

– Det är naturligtvis inte bra om gränserna för yttrandefriheten dras av privata företag. Men det är först när vi närmar oss en monopolsituation, där man i praktiken inte kan nå ut utan att ha tillgång till en viss plattform, som det blir problematiskt, säger Nils Funcke.

Det styr vad du får skriva och säga på nätet:

Svenska medborgares rätt att utrycka ”tankar, åsikter och känslor” offentligt skyddas av Sveriges grundlagar. De gäller även på nätet. Yttrandefrihet betyder dock inte att vi får säga vad vi vill.

• Yttrandefriheten är inte heller det enda som reglerar vad vi får säga eller skriva på nätet. När vi uttrycker oss på internet gör vi det ofta via privata företags tekniska plattformar. Det innebär att vi både måste följa våra internetleverantörers regler och de publiceringsregler som företag som Facebook tagit fram. 
• Tidningar och medieföretag har också regler för vad som får skrivas i de kommentarsfält som de ansvarar för.
• Friheten får begränsas ”med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott.” Du får till exempel inte sprida hot, förtal, hets mot folkgrupp och barnpornografi.

https://internetkunskap.se/artiklar/nathat-och-yttrandefrihet/jag-ser-nathat-nastan-varje-dag/

Vad är näthat och hur vanligt är det?

Kändisar, politiker – men även du och jag. Moa Bladini, som är lektor i straffrätt, menar att hat via nätet har blivit en del av vår vardag. Men vad är egentligen näthat och vad görs för att stoppa utvecklingen?

Allt oftare hör vi människor berätta att de utsatts för näthat. 

Det kan vara politiker som hotats för sina åsikter, kändisar som fått ta emot kränkande kommentarer om sitt utseende eller helt vanliga privatpersoner som bara utryckt sig på Facebook. 

Näthat är ett vitt begrepp och innefattar både sådant som är brottsligt och inte. Gemensamt är dock att hatet kränker och sårar. Exakt hur vanligt näthat är vet ingen. Mörkertalet är stort och dessutom är alla inte medvetna om att vad de utsätts för kategoriseras som näthat. 

Moa Bladini, som är lektor i straffrätt vid Göteborgs universitet, menar att hot och hat blivit en del av vardagen på internet.

– Jag ser nästan näthat varje dag på olika sätt, i kommentarsfält eller om det är någon som delar en artikel. Jag tror de flesta människor har utsatts för det, säger hon.

Hat finns i det vanliga samhället också, men vissa saker särskiljer näthatet.

– I det fysiska rummet kan någon bli arg på någon annan på spårvagnen, eller knuffa till någon när den går förbi på gatan. Men på internet finns det kvar i tid och rum och blir synligare för oss, säger Moa Bladini. 

Det har blivit allt lättare att hata

Att allt fler av oss ständigt är uppkopplade på nätet innebär också att vi är mer mottagliga för hat. Det leder också till att det är lättare att hata. 

– Det är lättare att kränka någon bakom en skärm än att göra det när man ser en människa i ögonen. När jag har min mobil kan jag följa mina impulser hela tiden, det tror jag gör att hatet blir mer frekvent, säger Moa Bladini och fortsätter:

Det är lättare att kränka någon bakom en skärm än att göra det när man ser en människa i ögonen.

– Utifrån ett offerperspektiv betyder det att du inte kan skydda dig någonstans mot andras kränkningar, inte ens i din egen säng om du har din telefon där.

Näthat kan drabba alla, ung som gammal, kvinna som man. I rapporten Hat och hot på nätet  från 2017 sammanställer Moa Bladini vad vi vet om näthat i de nordiska länderna utifrån forskning.

https://internetkunskap.se/artiklar/nathat-och-yttrandefrihet/darfor-hatar-vi-pa-natet/

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  ▒   Uppdaterade inlägg   ▼     http://interrobangit.bloggplatsen.se/2020/08/03/11849413-/   http://interrobangit.bloggplatsen.se/2020/07/05/11849384-/   http://interrobangit.bloggplatsen.se/2020/06/05/11849356-...

  ▒   Oppdaterte innlegg   ▼     http://interrobangit.bloggplatsen.se/2022/06/14/11856112-/   http://interrobangit.bloggplatsen.se/2022/05/16/11856172-/   http://interrobangit.bloggplatsen.se/2022/04/16/11855900-...

Dette kjennetegner kvinnelige stalkere Forskning avslører hva slags kvinner som stalker menn. Dette kjennetegner kvinnelige stalkere (kk.no)   KVINNELIGE STALKERE: Forskning viser at kvinnelige stalkere er annerledes enn mannlige stalkere. Som ...

Bekräftelsebias Bekräftelsebias är tendensen vi människor har att leta efter bekräftelse för det vi redan tror på och bortse från information som säger emot vår övertygelse.R...

  ▒   Psykologiskt försvar och informationskrigföring   ▼     https://www.foi.se/forskning/forskningsomraden/krisberedskap-och-civilt-forsvar/psykologiskt-forsvar-och-informationskrigforing.html Sammanfattning Vid FOI ...