På internet kan även vita lögner få allvarliga konsekvenser. Vad blir följderna när osanningar sprids blixtsnabbt i sociala medier?
Det kan vara svårt att avgöra vad som är sant och falskt, särskilt om våra vänner sprider informationen. Förr – säg innan 1996 då "internetpaket" blev årets julklapp – var det här inte ett jättestort problem. Missförstånd och medvetna lögner var ofta begränsade till ett mindre geografiskt område, eller till och med en bekantskapskrets.
Så är det inte riktigt längre. Idag kan en lögn spridas över hela världen på nolltid. Därför är det viktigare än någonsin att ha koll på de mest vanligt förekommande nätlögnerna – och deras konsekvenser.
Politiska lögner
Att sprida osanningar om sina politiska motståndare är ett effektivt vapen i kampen om väljarna. Ett vapen som även kan användas av andra än politikerna i landet i fråga. Efter det amerikanska valet 2016 började det spekuleras i att främmande makter och intressen skulle försöka att infiltrera även svenska val, och detta är sannolikt något vi behöver vara vaksamma på i framtiden.
Peter M. Dahlgren är doktorand på JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs Universitet. Han forskar om så kallade filterbubblor och bekräftelsebias och menar att det svenska systemet är relativt motståndskraftigt.
I Sverige har vi många partier, och förhoppningsvis en bra balans. Det behöver inte bli en ofördelaktig bild av bara den ena sidan. Däremot sprids det många rykten om att det svenska val kan bli påverkade av utländska intressen på olika sätt. Frågan man måste ställa sig är hur sannolika de ryktena är.
Konsekvens: misstro mot politiska processer riskerar att försvaga demokratin
Den demokratiska modellen riskerar att försvagas när propaganda och lögner enkelt kan få spridning, samtidigt som rykten om manipulation utifrån florerar. Valprognoser får allt svårare att träffa rätt och tilltron till folkvalda politiker samt politiska processer kan skadas.
Uthängning av individer
Sociala medier har gjort personliga relationer extra sårbara. Det är i dag enkelt att hänga ut en person på nätet med namn och bild.
Det finns exempel på individer som anmälts försvunna – utan att vara det. De missriktat välmenande delningarna sker blixtsnabbt, men det kan röra sig om en person som inte vill bli funnen eller som skyddar sig mot en våldsam partner. Polisen vädjar titt som tätt om att inte dela efterlysningar i sociala medier utan att dubbelkolla sanningshalten först, och tipsar i det här inlägget på Facebook om vad du bör tänka på när du delar.
Det finns exempel på individer som anmälts försvunna – utan att vara det.
Att bli oskyldigt anklagad för något, eller att få intima bilder på sig själv spridda, kan vara mycket kränkande. Det finns exempel på svartsjuka ex som kapat ett Facebook-konto för att sprida nakenbilder, något som är straffbart.
Dela inte innehåll som syftar till att kränka eller förlöjliga en person.
Konsekvens: personliga trauman
Att bli uthängd, anklagad, dödförklarad eller att någon sprider nakenbilder på sig är kraftiga sociala trauman. Ofta kan det vara ännu värre för personens närstående.
En allt vanligare lögnkategori är när hela grupper i samhället porträtteras på ett negativt sätt på grund av till exempel kön eller etnicitet. Händelser tas ur sin kontext, information utelämnas och i övrigt ovidkommande detaljer lyfts fram för att förstärka den poäng man vill göra. Dramatiska rubriksättningar i artiklar och blogginlägg kan skapa delningar utan att man ens läser innehållet. En studie från Columbia University och French Institute visade till exempel att 59 procent av alla artiklar som spreds på Twitter (numera X) förblev olästa.
En studie visade att 59 procent av alla artiklar som spreds på Twitter förblev olästa.
Det är viktigt att komma ihåg att det ofta finns en agenda bakom kraftiga påståenden. Men agendan kan också vara omedveten
Krönikörer och opinionsbildare som får bra respons för allt starkare åsikter i en fråga, får vatten på sin mentala kvarn, menar Peter M. Dahlgren. Han tillägger att det är en fullt naturlig reaktion.
Det kallas operant betingning. Man förstärker det man blir uppmuntrad till. Om fler gillar mina krönikor eller poster i sociala medier påverkar det mig att fortsätta. Det gör också att man kan ändra sin stil, åsikt och ton efter vad folk vill ha, och det kan vara omedvetet. Många likes är bekräftelse.
Ju fler likes, desto bättre går det, vilket förstärker beteendet.
Konsekvens: ökad polarisering och misstänksamhet mot vissa grupper i samhället
Lögner som syftar till att svartmåla och skuldbelägga vissa samhällsgrupper skapar en ökad känsla av vi och dem. I den klyftan av polarisering kan till och med brottsliga handlingar hetsas fram.
Dela detta!
Det är många som vill få oss att dela saker. På Facebook dyker det till exempel ofta upp uppmaningar om att kommentera ett inlägg eller dela det med så många som möjligt – alternativt klippa och klistra en text och posta den på sin egen vägg. Men de där inläggen har sällan någon vidare hög sanningshalt eller poäng.
När det handlar om att vi på olika sätt ska protestera mot Facebooks användarvillkor genom en post på den egna väggen, kan det förstås vara ett försök att skada plattformens varumärke. Men oftast handlar den här sortens delningar sannolikt om ett oskyldigt kedjebrev som någon vill se hur långt det kan nå.
Nästa gång kan dock innehållet vi delar vara desto mer skadligt, till exempel om det innehåller länkar med virus eller personlighetstester med lösenordsfiske.
Konsekvens: lägre förtroende för informationskällor
Även oskyldiga lögner kan bidra till att skada förtroendet för sociala medier som informationskälla och positiv kraft. Ett okritiskt delande gör dessutom att även rent skadligt innehåll kan få snabb spridning.
Åsikter blir sanning
Sociala medier är en myllrande folkrörelse. Därför händer det ofta att en åsikt snabbt blir självuppfyllande. Vi tror gärna på saker som delas av folk i vår närhet, som gillas av många andra och som får oss att uppleva igenkänning. Detta tar till exempel Mattias Lundberg, docent i psykologi, upp i den här videon: "Fyra saker som gör att du går på lögner på nätet".
Utvecklingen inom arbetet med exempelvis klimatförändringar kan bromsas av att allt fler tror att fenomenet inte är orsakat av människor.
Lögner – ibland kallat "alternativa fakta" kan användas för att misskreditera ett fenomen. Inom vetenskap, medicin och hälsa finns det till exempel nästan alltid studier som pekar på ett avvikande resultat, och googlar man på rykten går det alltid att finna bekräftelse och konspirationsteorier (till exempel att jorden är platt).
Det gäller att fråga sig vem som står bakom påståendet och vilka intressen som gynnas av att det sprids.
Konsekvens: ökad tro på konspirationsteorier
Om vetenskapliga belägg ständigt misskrediteras riskerar utvecklingen inom många områden bromsas. Arbetet med exempelvis klimatförändringar kan hindras av att allt fler inte tror att fenomenet är orsakat av människor. Och om många föräldrar övertygas om att vaccin är farligt, riskerar man att dödliga sjukdomar sprids i samhället.
Sammanfattning: 5 konsekvenser av att osanningar sprids
Misstro mot politiska processer riskerar att försvaga demokratin. Den demokratiska modellen riskerar att försvagas när propaganda och lögner enkelt kan få spridning, samtidigt som rykten om manipulation utifrån florerar. Valprognoser får allt svårare att träffa rätt och tilltron till folkvalda politiker samt politiska processer kan skadas.
Personliga trauman. Att bli uthängd, anklagad, dödförklarad eller att någon sprider nakenbilder på dig är kraftiga sociala trauman. Ofta kan det vara ännu värre för personens närstående.
Ökad polarisering och misstänksamhet mot vissa grupper i samhället. Lögner som syftar till att svartmåla och skuldbelägga vissa samhällsgrupper skapar en ökad känsla av vi och dem. I den klyftan av polarisering kan till och med brottsliga handlingar hetsas fram.
Lägre förtroende för informationskällor. Även oskyldiga lögner kan bidra till att skada förtroendet för sociala medier som informationskälla och positiv kraft. Ett okritiskt delande gör dessutom att även rent skadligt innehåll kan få snabb spridning.
Ökad tro på konspirationsteorier. Om vetenskapliga belägg ständigt misskrediteras riskerar utvecklingen inom många områden bromsas. Arbetet med exempelvis klimatförändringar kan hindras av att allt fler inte tror att fenomenet är orsakat av människor. Och om många föräldrar övertygas om att vaccin är farligt, riskerar man att dödliga sjukdomar sprids i samhället.
Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället.
Ditt flöde på nätet är ett virrvarr av olika avsändare och aktörer – och alla har inte de ärligaste avsikter. Så hur skiljer man agnarna från vetet?
Det är lätt att förstå att fejk och lögner är ett problem på nätet. Ingen vill bli lurad, och det kan man också undvika genom att vara kritisk.
Lömskare – och svårare att kontrollera – är information som inte är falsk i sig, men där det finns bakomliggande syften med att sprida den.
Det här är vanligare än man tror, menar Martin Schori som är utrikesredaktör på Aftonbladet och har skrivit mycket om ämnet.
– I Sverige har vi egentligen inte så stora problem med falska nyheter som är helt igenom påhittade. Här handlar det mer om att folk sprider saker som har hänt och gör det i syfte att folk ska tappa förtroendet för till exempel polisen eller att man vill pumpa ut bilden av att Sverige är ett tillstånd av kollaps, säger han och fortsätter:
– Man vantolkar fakta eller kopplar till exempel ett brott till flyktingar fast man inte egentligen har en aning om ifall det finns en koppling.
Varför lika viktigt som vad
Syftet med att något sprids – och av vem – är lika viktigt att ha koll på som att fakta stämmer.
Enligt en artikel i Washington Post som refererar till forskning från Columbia University, baserades till exempel en del av de ryska försöken att påverka opinionen under amerikanska valet 2016 inte på falska nyheter, utan på sanna nyheter från etablerade amerikanska nyhetskällor. "Russia used mainstream media to manipulate American voters ".
Rent falska nyheter är inte lika vanliga som tvetydiga eller sådana som vill erodera förtroende.
Informationen användes då för att påverka debatten i en viss riktning, genom att översvämma Twitter med enbart vissa frågor. Till exempel sådant som underminerade Trumps motståndare.
Fredrik Konnander är verksamhetsansvarig på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och lyfter fram källkritik som ett viktigt demokratiskt verktyg. Och han menar att information aldrig är neutral.
– Att påverka olika målgrupper för att få dem att ändra sina uppfattningar är mycket vanligt. Rent falska nyheter är inte lika vanliga som tvetydiga eller sådana som vill erodera förtroende, säger han.
– Fundera över hur en avsändare vill förändra dina uppfattningar och ditt agerande. Ofta handlar det inte om att totalt förändra någons verklighetsbild utan att puffa uppfattningar åt något håll som gynnar avsändaren. Detta kan självfallet vara mycket subtilt och svårt att upptäcka. Är det en part som erbjuder enkla lösningar på svåra problem bör man vara uppmärksam, fortsätter Fredrik Konnander.
3 kontrollfrågor
Vad är syftet?
Ta reda på vad den som har spridit informationen egentligen vill – det kan skilja sig från ursprungsavsändarens syften.
– Att påverka olika målgrupper för att få dem att ändra sina uppfattningar är mycket vanligt. Rent falska nyheter är inte lika vanliga som tvetydiga eller sådana som vill erodera förtroende, säger Fredrik Konnander på MSB.
Vem sprider?
– Är det en part som erbjuder enkla lösningar på svåra problem bör man vara uppmärksam, säger Fredrik Konnander på MSB.
Hur nådde innehållet dig?
Hur kom det in i ditt flöde? Via någon du aktivt följer, för att en vän delade eller för att en grupp eller organisation har ett intresse av att sprida informationen?
– För att själv kunna skapa sig en uppfattning om innehåll och syfte med ett budskap måste man kunna klarlägga hur budskapet har spridits och vilka som har delat budskapet innan det kom fram till dig, säger Fredrik Konnander på MSB.
Följ spåret till källan
Det är alltså viktigt att vara uppmärksam på hur det du läser och tittar på kom in i ditt flöde. Alla har olika anledningar till att de sprider ett material, samtidigt som ursprungskällan kan ha ett helt annat syfte.
– Det är troligare att du litar på ett underlag som kommer från en vän, eftersom det är någon du känner och kan värdera. Dock måste du alltid göra dig besväret att kontrollera vilken den ursprungliga källan är, säger Fredrik Konnander.
Ytterst kan det demokratiska samtalet och viljan att delta i utvecklingen av samhället påverkas.
– För att själv kunna skapa sig en uppfattning om innehåll och syfte med ett budskap måste man kunna klarlägga hur budskapet har spridits och vilka som har delat budskapet innan det kom fram till dig. Om ett budskap har spridits av någon som står nära dig så kan det har större trovärdighet men du kanske inte vet från vem personen fick budskapet. Därför är det viktigt att följa spåret hela vägen till källan.
Som artikeln i Washington Post visar, är det ganska lätt att få en fråga eller en åsikt att se betydligt större ut än vad den kanske egentligen är. Så att lära sig något om avsändaren och dess syften är på ett sätt lika viktigt som att kolla vad som sprids.
För det mesta tyder på att det kan bli allvarliga konsekvenser om vi låter bli.
– Ytterst kan det demokratiska samtalet, och viljan att delta i utvecklingen av samhället, påverkas, säger Fredrik Konnander.
Att sprida information är i dag lekande lätt – på gott och ont. Det är lätt att skylla på andra när lögner får spridning, men ofta är det ju vi som själva tar beslutet att trycka på delningsknappen. Så varför är vi inte mer kritiska innan vi sprider information vidare?
Du ser rubriken. Du känner "Ja, exakt så är det!" och snabbare än blixten har du skickat texten vidare så att dina vänner också kan ta del av den.
Men stopp. Hann du verkligen fundera på om det du just läste verkligen stämmer?
Siri Helle är psykolog och intresserar sig för hur vi människor agerar på nätet och vad som ligger till grund för våra ibland lite för snabba beslut.
– En vanlig psykologisk orsak till det här kallas för bekräftelsebias. Om du har en åsikt och får information som talar för den åsikten, då köper vi det ofta rakt av. Om informationen däremot går emot det vi tycker, då börjar vi genast ifrågasätta informationen. Vi har en inbyggd vilja att bekräfta vår egen världsbild, säger hon.
Resultatet blir att vi börjar leta efter enkla lösningar på saker som egentligen är komplicerade. Är ämnet dessutom aktuellt och väcker starka känslor hos oss, blir vi ofta mindre benägna att tänka efter det där extra varvet innan vi delar
Du litar på dina vänner
En bidragande orsak till att vi inte ifrågasätter det vi läser mer, är att vi tenderar att lita mer på information vi får från våra vänner. Har din kompis delat något på Facebook, finns risken att du delar det vidare enbart på grund av er relation. Auktoriteter av olika slag har ungefär samma effekt på vårt omdöme.
– Vi människor är flockdjur och är byggda för att lita på de människor vi har nära oss. Och det är ju väldigt viktigt att vi gör det också. Men faktum är att vi skulle behöva vara källkritiska även mot våra vänner ibland. Och framförallt vara medvetna om att vi har den här tendensen att lita mer på våra vänner, säger Siri Helle.
Det är inte så att du tänker att du delar lögner, utan du tänker ju att det du delar är sant.
Visst delas många lögner med berått mod, men ofta finns det inte något ont uppsåt. De flesta som delar något är nämligen övertygade om att det de delar är riktigt, och att andra bör få ta del av det.
– Det är inte så att du tänker att du delar lögner, utan du tänker ju att det du delar är sant. Om inte helt hundra procent, så kanske du ändå anser att det du delar ändå säger någonting sant om ämnet. Ändamålen helgar så att säga medlen, menar Siri Helle.
5 faktorer som ökar risken att vi sprider en lögn:
Aktuella ämnen. När ett ämne är högaktuellt blir många nyfikna och vi delar gärna snabbt för att visa att vi är insatta.
Innehåll som väcker känslor, särskilt rädsla. Även om vi tycker att vi är rationella människor så styrs vi av känslor.
Bekräftelse. Om ett innehåll bekräftar något man redan tycker, misstänker eller tror är sant.
Vänner eller förebilder. Om den som förespråkar något är en god vän, en förebild eller auktoritet, så lyssnar vi mer.
Grupptillhörighet. Om många tycker samma kan åsikter förstärkas och allt som sägs inom gruppen tenderar att betraktas som sant.
Vår psykologiska benägenhet att inte acceptera ny information kan också ställa till det.
Om du under många år till exempel trott ett visst livsmedel är onyttigt att äta, och den ståndpunkten plötsligt punkteras, kan det vara svårt att ta in. Det kan kännas jobbigt att bli överbevisad och när det händer uppstår känslor av skam.
Då är det betydligt enklare att hålla fast vid den bild som inte stämmer.
– Ironiskt nog blir vi mer källkritiska när något talar emot vår övertygelse. Då gör vi vad vi kan för att argumentera emot, säger Siri Helle.
Vill du nå någon med ny information som talar emot deras uppfattning, så ska du inte konfrontera eller starta debatt.
Om många i din närhet tycker samma sak, kan åsikten förstärkas ytterligare och skapa en sorts gemenskap.
Risken är då att allt som sägs inom gruppen lätt betraktas som sant, och input som kommer utifrån automatiskt betraktas som felaktig.
– Vill du nå någon med ny information som talar emot deras uppfattning, så ska du inte konfrontera eller starta debatt. Här måste ni istället försöka förstå varandra, samtala och ställa frågor. Först då kan en person upptäcka de blinda fläckarna i sitt resonemang. Att peka ut och säga att någon har fel, funkar inte. Då går man bara in i försvar, säger Siri Helle.
Det är viktigt att ha de här mekanismerna med sig när man interagerar på nätet. Att ha kunskap om hur man psykologiskt reagerar på olika typer av information – och hur andra gör det. För hur vi kommunicerar påverkar våra relationer till varandra och vårt samhälle. Och när lögner sprids tar dessa relationer skada.
– En konsekvens av att lögner och felaktigheter sprids så här, är att folk riskerar tappa förtroendet för andra människor i allmänhet och för medier i synnerhet, avslutar Siri Helle.
▒
Nej, mobilen tjuvlyssnar inte på dina konversationer
Många svenskar tror att mobiltelefonen tjuvlyssnar på allt de säger, även när den inte används. Hur kommer det sig annars att det dyker upp annonser om sådant du bara diskuterat med din kompis? Här berättar experterna hur det ligger till.
Hur många har varit med om något liknande? Du pratar med en kompis eller din partner om att kanske måla om i köket. Senare samma dag dyker det upp annonser i ditt flöde på sociala medier. Annonser om målarfärg, renovering av kök och penslar. Är det mobiltelefonen som ligger i fickan och tjuvlyssnar på dina samtal?
Nej så är det inte, menar experterna. Men upplevelsen av att det är så är omfattande. Enligt undersökningen Svenskarna och internet tror hela 6 av 10 svenskar att deras mobil tjuvlyssnar på dem, därför att det dyker upp reklam om saker som de tidigare pratat om.
Sammanfattning: Därför tjuvlyssnar inte mobilen
Många tror att mobiltelefonen tjuvlyssnar på våra samtal. Men vi kan vara säkra på att så inte sker, av följande anledningar:
Annonsbolagen som Meta och Google säger själva att det inte sker.
Mobiltillverkarna som Apple och Google har byggt in funktioner som gör att appar inte kan använda mobilens mikrofon utan att det märks.
Om avlyssning ändå skedde så skulle någon ha avslöjat det vid det här laget – många har försökt hitta bevis.
Det finns andra, mer praktiska, sätt att samla in data om dig och visa annonser.
Mobilen vet väldigt mycket om dig
När det gäller digital övervakning är det viktigt att hålla isär detaljerna. Det är ett faktum att sociala medier och andra tjänster du använder vet väldigt mycket om dig. Allt du gör på nätet lämnar spår, och det finns flera tjänster som bygger på att samla in data om din aktivitet och använda det för att visa dig relevanta annonser. Eller så säljer dessa tjänster data vidare till andra företag, som i sin tur använder den för annonsering.
Det pågår alltså en hel del datainsamling om vad du har för dig på nätet. Men det betyder inte att telefonen ligger i fickan och tjuvlyssnar på allt du säger. Även om det ibland kan verka så.
Facebook säger att avlyssning inte sker
Det är lätt att förstå varför så många har en känsla av att mobilen tjuvlyssnar. De annonser som dyker upp i flödet kan ibland vara kusligt träffsäkra. Och vi vet ju att våra telefoner är utrustade både med mikrofoner och med snabb uppkoppling. Varför skulle till exempel Facebook-appen inte kunna använda det för att lyssna på dina samtal med nära och kära?
Till att börja med säger Meta, bolaget som äger Facebook och Instagram, tydligt att det inte sker. På sin supportsida skriver Meta "Vi förstår att annonser ibland kan vara så specifika att det verkar som att vi måste ha lyssnat på dina konversationer via mikrofonen, med det gör vi inte."
Även Janne Elvelid, som är Head of Policy för Meta i Sverige och Finland, förnekar att en sådan avlyssning skulle ske. I ett inlägg på den sociala nätverkstjänsten Linkedin skriver Janne Elvelid:
– Den teknik som vi använder för att visa riktade annonser baseras inte på någon form av avlyssning via din telefon. Annonsvisningen baseras på data som du samtyckt till att dela med dig av. Det kan vara information som du delat med dig direkt, såsom tex hur gammal du är, vilka webbplatser du besöker, vilka appar du använder och vilka intressen du uttrycker när du interagerar med innehåll online.
Det finns bättre data att använda
Säkerhetsexperten Karl Emil Nikka tror på teknikjättarna när de säger att de inte avlyssnar samtal för att kunna rikta annonser till oss. Även med dagens teknik skulle det dessutom vara ett opraktiskt sätt att samla in annonsunderlag på, menar han.
– Det finns betydligt mer konkret data för teknikbolagen att använda – nämligen sådant som vi sökt eller klickat på. Genom den datan kan de utforma annonser till oss på produkter som vi troligen vill köpa. De här produkterna kan vi också ha pratat med någon om, vilket kanske leder till att vi tolkar det som att någon har lyssnat på oss, säger Karl Emil Nikka.
En viktig sak att tänka på är att annonserna använder inte bara data som du själv har genererat. Den använder också det som andra personer i din kontaktlista har sökt på eller köpt. Så om du får upp annonser på något du tycker att du bara pratat om, då kan det vara personen du pratat med som har gått hem och gjort en sökning.
Annonserna använder också geodata (platsdata), alltså information om var du befunnit dig med din telefon och andra mobiler som har befunnit sig i närheten. Två mobiler som har varit på samma plats, till exempel i närheten av en butik, eller samma wifi-nätverk kan få liknande annonser. Systemet förutsätter att du har liknande preferenser och intressen som dem du umgås med. Vilket ofta stämmer.
Du kan läsa mer om hur riktad annonsering fungerar i artikeln "Så används riktad annonsering mot dig i flödet". Där får du också lära dig om vilken typ av data som Facebook samlar in och hur en Facebookpixel fungerar.
Mobiltillverkarna hindrar avlyssning
Men även om vi inte skulle lita på Meta när de säger att de inte tjuvlyssnar, så finns det funktioner i dagens mobiltelefoner som gör att en app inte kan använda mikrofonen hur som helst. Dessa spärrar är inbyggda i mobiltelefonens operativsystem, av Apple som tillverkar Iphone och Google, vars operativsystem Android används i så gott som alla smarta mobiler förutom Iphone.
En app som vill använda mikrofonen måste be användaren om tillåtelse, och dessutom ser man en indikator på skärmen när mikrofonen är i bruk. Det går också att kontrollera i inställningarna vilka appar som har åtkomst till mikrofonen och vilka som använt den åtkomsten den senaste tiden. En app som Facebook kan helt enkelt inte använda mikrofonen utan att det går att se.
Om du vill veta mer detaljer om hur mobilens operativsystem skyddar dig mot otillåten avlyssning kan du läsa mer om det på Karl Emil Nikkas egen webbplats . Där går han i detalj igenom hur dessa funktioner fungerar på både Iphone och Android-telefoner.
Om avlyssning skedde skulle någon ha avslöjat det
Måns Jonasson är internetexpert på Internetstiftelsen och har under flera år följt frågan om tjuvlyssnande mobiler. Han menar att även om man utgår från att både Meta, Apple och Google ljuger gällande avlyssning, så har ingen lyckats bevisa att telefonen tjuvlyssnar. Många har försökt under åren, både säkerhetsexperter, universitet och journalister.
– Om det skedde så skulle det vara avslöjat vid det här laget. Det finns många duktiga hackers som skulle se det som en fjäder i hatten att avslöja Google eller Facebook med att ha ljugit om detta, säger Måns Jonasson.
Enligt honom är det en seglivad myt som förmodligen aldrig kommer att försvinna helt. En stor del av förklaringen är att bolagen är väldigt hemlighetsfulla med exakt hur deras algoritmer fungerar som bestämmer vem som ska få se vilka annonser. Och när man inte förstår hur det går till är det nära till hands att tolka det som att mobilen helt enkelt har tjuvlyssnat.
– Jag tycker att teknikjättarna borde bli bättre på att förklara hur deras annonsering går till. Eftersom det är ett mysterium för många uppstår spekulationer när annonserna är så träffande, fortsätter Måns Jonasson.
Röstassistenter måste bli triggade
Men om nu mobiltelefonerna inte tjuvlyssnar på oss, hur kommer det sig då att vi kan prata med de så kallade röstassistenterna och få svar från dem? Smarta röstassistenter som Apples Siri och Google Assistant finns i både mobiltelefoner, surfplattor, datorer och smarta högtalare. De svarar när vi ställer en fråga – betyder det att röstassistenten hör vad vi säger hela tiden? Ja, på sätt och vis. Men röstassistenterna lyssnar endast efter sin "triggerfras", alltså den formulering som aktiverar den.
Du kan säga "Hej Siri" eller "Ok Google" och det är först då som assistenterna vaknar och börjar lyssna på oss. Dessa röstassistenter är utformade för att kunna hjälpa oss genom att vi ber dem om saker. För att kunna förstå vad vi säger och förbättra tjänsterna spelar röstassistenterna in våra befallningar. Både maskiner och av människor analyserar därefter inspelningarna, men utan att koppla det till en specifik person.
– Röstassistenterna sparar bara det vi säger när triggerfrasen uttalas, och det som vi sa precis före triggerfrasen. Men vi måste komma ihåg att tjänsterna inte är perfekta och vi kan råka aktivera dem av misstag, säger Karl Emil Nikka.
Måns Jonasson konstaterar att röstassistenterna har blivit allt bättre. Trots detta går det att aktivera dem av misstag.
– Ja, heter man Siri kan det nog bli lite jobbigt. Det går också att råka aktivera tjänsterna om man säger något snarlikt eftersom de lyssnar efter melodi. Google Assistant reagerar till exempel även på "OK boomer", vilket mina tonåringar tycker är väldigt roligt, säger han.
Här kan du läsa mer om riktad annonsering
Via de här länkarna kan du lära dig mer om hur riktad annonsering fungerar och hur du kan undvika att bli spårad av mobilen. Här finns också lästips om du vill läsa om några olika studier som försökt hitta bevis på att mobilen tjuvlyssnar.
